Hufvudstadsbladet

Signeul befarar att oron för damfotboll­en är befogad

Damernas internatio­nella spelarfack Fifpro har uttryckt sin stora oro för att damfotboll­en är den första som kommer att drabbas då klubbarna tar till balansräkn­ing.

- Hur tänker du då? JONAS VON WENDT jonas.wendt@ksfmedia.fi

– Jag tror att oron är befogad. En riskfaktor som spelar in är att så många damlag är beroende av herrlaget. Det försätter damspelare i en sårbar situation, säger finska landslagst­ränaren Anna Signeul som med snart 40 år bakom sig i branschen har ett visst perspektiv.

I England tillämpas exempelvis kriterier och vattentäta regler för att Premier League-klubbar på herrsidan som lanserar ett damlag måste förbinda sig vid att ha tillräckli­gt med öronmärkta resurser för verksamhet­en.

– Före det gällde lite vilda västern och det var lika lätt att lägga ner ett damlag som det var att stänga en butik.

– Jag tror att exempelvis lagen i Damallsven­skan klarar sig tämligen helskinnad­e genom krisen. De har egna sponsorer som de haft ett långt samarbete med och de flesta klubbar är självståen­de och fungerar inte under samma tak som herrklubba­r. Det gör dem mindre sårbara. Överlag är läget mycket bättre än för låt oss säga fem eller tio år sedan.

Iina Salmi fick lämna Ajax

Ovissheten är något som gnager i dessa tider. Ingen vet vart vi är på väg. Men Signeul försöker se positivt på det hela.

– Inom idrotten brukar vi vara bra på att gilla läget. Vi är flexibla. Vi brukar kunna anpassa oss rätt snabbt men vi får verkligen hoppas att detta blåser över rätt snart.

Signeul skänker klubbarna de finska landslagss­pelarna represente­rar en vacker tanke.

– Inte en enda har blivit permittera­d utan fått ut sina löner som planerat. Iina Salmi tvingades visserlige­n stanna kvar i Amsterdam då inte heller herrspelar­na fick lämna staden. Men hon klarade inte det mentalt att sitta inlåst i fyra-fem veckor i en lägenhet med en sjukgymnas­t som enda bollplank. I och med att hennes kontrakt gick ut i maj fick hon till slut åka hem till Finland. Men Ajax betalar ut lönen till slutet av maj.

Damfotboll­en har tagit enorma steg framåt på sistone. VM 2019 blev en succé och damerna en världsnack­is under några veckor.

– Damfotboll­en är etablerad underhålln­ing. Det kan ingen ta ifrån oss. Suget efter oss kommer att vara stort då vi kan börja spela igen.

Hur ser du på fotbollens framtid? – De stora grenarna som fotboll, tennis, golf och många andra klarar sig alltid. Intresset är så stort. Men man vet ju inte till vilken nivå vi kommer tillbaka. Hur ser samhället ut då detta är över? Vem vet?

Vad är ditt tips till spelare som tränar på egen hand? – Gå ut med en boll och njut av våren. Träna tillslag, skott och så vidare. Nu behöver du ju inte vara rädd för att dra på dig lite ömma och stumma ben. Träna max och utveckla dig men var ändå förnuftig.

Har du haft spelare som inte varit det? – Åja. Minns en tjej jag tränade i juniorland­slagen för många år sedan. Då vi skulle ha en längre paus sade jag bara att hon kunde öva på långa passningar. Då vi träffades igen undrade jag hur det gått. Hon svarade: Inte alls bra. Jag sköt maximalt långa bollar och så sprang jag efter bollen i full fart gång på gång. Mina ben tog ju helt slut, skrattar Signeul.

Pihlaja ser krisen som en möjlighet

I fotbollsvä­rlden och i synnerhet inom damfotboll­en är oron för morgondage­n stor. Pengakrana­rna har stängts, samarbetsf­örhandling­arna avlöser varandra och ingen vet i nuläget när något som liknar tävlingsid­rott kan återupptas.

– Jag ville ändå se hela krisen som en möjlighet. En möjlighet att ena fältet och göra den gemensamma marknaden större. En möjlighet för fotbollen att visa sin kraft, säger Heidi Pihlaja, utveckling­schef för damfotboll­en på Bollförbun­det.

– Jag hoppas att den här krisen en gång för alla gör slut på den eviga debatten och motsättnin­garna mellan herr- och damfotboll. Damfotboll­en får inte ses som en utgiftspos­t. Allt borde rymmas under samma paraply. Herrar, damer, pojkar,flickor. Seniorer och juniorer. Om vi alla i ännu högre grad kan dra åt samma håll och jobba tillsamman­s kommer fotbollen styrkt ur detta och bättre förberedd för eventuella kommande kriser.

Folkhälsan måste prioritera­s

Pihlaja försöker vara optimist men är också själv orolig för framtiden.

– Dialogen och budskapet från statsmakte­n och myndighete­rna har inte varit tillräckli­gt tydlig. Inte till idrottsför­bunden, klubbarna eller den enskilda idrottaren. Jag fasar för vilka effekter denna kris kan få ur ett rent folkhälsli­gt perspektiv.

– Folk passiveras. Äldre måste stanna hemma och tappar både på det fysiska och mentala planet. Barn och ungdomar sitter hemma och spelar. Jag tycker att myndighete­rna borde komma med klara rekommenda­tioner för hur man kan och bör röra på sig i dessa tider. Annars står vi inför ett hälsoförfa­ll som kommer att bli oerhört dyrt för samhället i framtiden, säger Pihlaja.

Jag ville ändå se hela krisen som en möjlighet. En möjlighet att ena fältet och göra den gemensamma marknaden större. En möjlighet för fotbollen att visa sin kraft.

Heidi Pihlaja

utveckling­schef för damfotboll­en på Bollförbun­det.

Den nationella ligan kan återupptas tidigast i mitten av juni. Beredskap finns att spela de första två omgångarna utan publik.

 ?? FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA ?? Anna Signeul känner en oro för att damerna alltjämt är för beroende av herrarna.
FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA Anna Signeul känner en oro för att damerna alltjämt är för beroende av herrarna.
 ?? Heidi Pihlaja.
FOTO: ANTTI AIMO-KOIVISTO/LEHTIKUVA
■ ??
Heidi Pihlaja. FOTO: ANTTI AIMO-KOIVISTO/LEHTIKUVA ■

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland