■ Flygtvisten rubbar inte stadens stora planer för Malm
Helsingforsstadsdelen Malm kommer att växa kraftigt. Om några årtionden kan här bo 30 000 personer fler än det gör i dag. Det beror på omfattande byggen på Malms flygplats och i centrum av Malm.
Flygentusiaster och staden har käbblat om Malms flygplats i många år. Just nu pågår flera rättstvister och i väntan på att de blir klara lyfter planen fortfarande från startbanorna. Samtidigt går staden vidare med sina maffiga planer för det 310 hektar stora området där 25 000 personer ska bo i framtiden.
– Malm kommer att bli en helt annan stadsdel än vad den är i dag. Flygplatsen har varit en blind fläck i staden, men i framtiden kommer den att bli öppen för alla, säger Salla Hoppu, arkitekt på Helsingfors stad.
Flygplatsen delas in i elva delområden som får 25 000 invånare. Byggandet startar från Nallebranten, ett färgglatt kvarter med 2 800 bostäder. Sedan faller turen på de 25,5 hektar stora Flygplatskvarteren, som finns i den omedelbara närheten av den gamla terminalbyggnaden i funkisstil.
Planeringen av Flygplatskvarteren, med 2 200 bostäder tog ett stort hopp framåt på stadsmiljönämndens möte förrförra veckan. Då fick detaljplanen grönt ljus. Det betyder att stadsborna får kommentera planerna under våren. Först på senhösten eller nästa år kommer nämndmedlemmarna att titta på planen på nytt.
– Flygplatsområdet byggs en bit i taget, lite som man gör med Fiskehamnen just nu.
Hoppu berättar att infrastrukturen byggs ett område åt gången.
– Det är för att områdets första boende inte i evigheter måste leva i närheten av en byggplats.
Efter Flygplatskvarteren fortsätter byggandet på områdena Landningsbanans kvarter och Söndagsparcellerna. Namnen på de här delområdena är fortfarande arbetsnamn.
På staden vill man ännu inte bestämma hur bostäderna ska se ut i alltför många områden vid flygplatsen.
– Det skulle vara knasigt att planera dem nu om de ändå byggs först om 20 eller 30 år.
Det man däremot vill är att de elva områdena får skilja sig från varandra markant.
– Vi vill inte ha någon enhetlig stor DDR-förort, säger Hoppu med glimten i ögat.
Med det menar hon att staden inte vill ha en monoton och anonym förort, utan en varierande och urban miljö.
Tak med växter på och trähus
Flygplatskvarteren delas in i sju rymliga och gröna kvarter inklusive två små parker och en stor. Alla nya namn har något med flygplatsens historia att göra. Den stora parken föreslås heta Flygplatsparken och den breder ut sig på nästan hälf
ten av området. Gatunamnen kommer från utländska flygplatser som reguljärflygen en gång gick till: Bromma, Tempelhof, Pulkovo, Spilve och Kastrup.
– Vi vill blanda boendeformer på området. Det ska finnas något för vilken livssituation du än befinner dig i, säger Salla Hoppu.
Det betyder allt från ägarlägenheter, hyreshus till bostadsrätts- och Hitas-lägenheter. Mest blir det ändå höghus i Flygplatskvarteren, men också hus med bara två våningar.
– Här i Flygplatskvarteren försöker vi främja stadens mål om att bli koldioxidneutral. Därför byggs mycket i trä samtidigt som det ska vara lätt att åka spårvagn hit.
I stadens miljötänk ingår också tak där det planteras växter, laddningspunkter för elbilar och tomter som producerar förnybar energi.
En snabbspårväg mellan Malm och Vik kommer att löpa genom eller nära området. Den kunde ha flera hållplatser på flygplatsområdet. Och i framtiden kan linjen fogas samman med den planerade Spårjokern 2.
Bredvid terminalbyggnaden i funkisstil och den tillhörande hangaren byggs en finskspråkig skola och ett daghem samt en brandstation.
– Arkitekturen måste passa in med de gamla byggnaderna. Det blir ingen pastisch utan vi inspireras av funkisbyggnaden.
Det innebär att en del fasader kommer att vara vitrappade.
Fladdermöss vid flygplatsen
I mitten av den stora Flygplatsparken planeras en allaktivitetsplan. I den kommer delar av start- och landningsbanorna att finnas kvar som ett minne av flygplatsen. På planen är det tänkt att stadsborna kan idrotta eller ordna evenemang. Många har säkert också de gigantiska Ed Sheerankonserterna från förra sommaren i färskt minne.
Ett helt nytt element blir den bro som man i framtiden kan jogga över från Flygplatsparken till Stensböle idrottspark.
Flygplatskvarteren får också ett nätverk av ängar.
– Vi har ekologiska målsättningar om att bevara gamla och skapa nya biotoper för de levande organismerna och växtligheten.
På området lever fladdermöss och i närheten också den hotade fjärilen grönt hedmarksfly (Calamiatridens). Tjänstemännen på staden väntar nu på nya miljöutredningar och ändrar vid behov detaljplanen efter dem.
Mål: minska segregeringen
Också Malms centrum väntas få en ansiktslyftning. I området kring centrum bor i dag cirka 7 500 människor, och om stadens planer blir av kan invånarna öka till mellan 10 600 och 19 000 personer i framtiden.
Staden har valt ut Malm till ett av de områden där segregeringen behöver motverkas. Andra områden som förnyas är Gamlas-Malmgård och Gårdsbacka-Mellungsbacka.
– De ska utvecklas på liknande sätt som Kvarnbäcken, som staden satsat ganska mycket på. Vi vet vilka satsningar som lönar sig, säger Kaisa Jama, som är teamchef på staden.
En av satsningarna som Jama talar om är Träkvarnbäcken, som snart står klart. Det består av småhus i trä och skapar enligt Jama en mångfald i boendet i Kvarnbäcken.
– Men det allra viktigaste när man förnyar är att satsa på offentliga tjänster och på ett högklassigt offentligt rum i staden.
Att höja invånarantalet i ett område är ett sätt att se till att servicen håller en tillräckligt hög nivå. Men för att höja antalet boende måste potentiella inflyttare tycka att området är attraktivt. Kaisa Jama nämner en klar förbättring som kunde göras i Malm:
– Malms centrum domineras av parkeringsplatser. Om snabbspårvägen byggs skulle antalet invånare som åker kollektivt öka. Då behövs det kanske inte lika många p-platser i centrum.
Om Malm får ett eller flera parkeringshus och garage kan de nuvarande p-platserna göras om till grönområden och tomter i stället. Spårvagnarna kunde stanna till exempel vid den nuvarande flygplatsen, centrum, stationen och sjukhuset.
– Centrum har stor potential. Det som behövs är en fräschare stadsbild. De flesta byggnaderna är från 1980-talet och några av dem är i ganska dåligt skick. Det har inte hänt så mycket här under de senaste årtiondena.
I det som kallas för Malms centrumvision, som presenterades för stadsmiljönämnden förra månaden, renoveras simhallen och förses med en utomhusbassäng. Frågan om en ny bandyarena, med en beräknad prislapp på 10 miljoner euro, har också diskuterats i flera år. En av dem som föreslås driva stället är Helsingfors Skridskoarena, som grundats av bandyföreningen HIFK och Vesta. Kultur- och fritidsnämnden väntas behandla arenan i april.