Misslyckad hälsovårdsreform katastrofal i kampen mot viruset
I åratal har ryska läkare varnat för att nedskärningarna i hälsovården kan leda till en katastrof. Problemet är som störst ute i regionerna. Nu är risken stor för att de värsta farhågorna besannas.
– Vi har ingen skyddsutrustning. Våra chefer säger att vi själva får sy upp ansiktsmasker. Annars blir vi avskedade, säger Kristina, en anonym sjukskötare i Jekaterinburg som oberoende Meduza har talat med.
– Vi har vanliga sterila rockar och enkla masker. Den utrustning vi borde ha ser vi bara på tv. Läkarna kan inget göra, de får använda vad som finns, säger sjuksköterskan Tatiana från Tiumen till Meduza.
Meduza har intervjuat över trettio läkare och sjukskötare över hela Ryssland. Ett flertal berättar om samma problem. De är tvungna att sy ansiktsmasker själva eller köpa dem för egna pengar. Bristen är stor när det gäller alla former av utrustning, från enklare masker till specialutrustning som sjukhus över hela världen använder då coronapatienter vårdas på intensivavdelningar. Till exempel Vladimir Putin kläddes i en sådan skyddsdräkt då han besökte Rysslands mest välutrustade coronaklinik i Komunarka utanför Moskva.
– Det är helt rätt att staten ser till att presidenten inte insjuknar. Men varför vill man inte göra samma sak för läkarna? undrar Anastasia Vasileva, som leder läkarnas fackförening Aljans Vratjej (Läkarunionen), i en video på Youtube.
Läkarunionen har lagt ut flera videor där man påtalar bristerna i hälsovården och hur farligt det är att sjukhuspersonalen saknar skyddsutrustning. Det handlar inte bara om att de själva kan bli smittade – de kan också smitta sina patienter.
– Vi har ingen skyddsutrustning, inga respiratorer, inga skyddsglasögon. Vi har inte tillräckligt med antiseptiska medel, säger läkaren Tatiana Revva i Kalatj-na-Donu nära Volgograd i en video från den 13 april.
Efter att Revva avslöjat problemen anmäldes hon till polisen av chefsläkaren på sitt sjukhus, Oleg Kumejko. Han anklagar henne för att publicera lögnaktig information och sprida panik. Men Läkarunionen lade fram bevis för att personalen på sjukhuset i Kalatj-na-Donu har ansökt om fler respiratorer ända sedan 2014, utan att någonsin ha fått svar på sina brev.
Kumejko köpte snabbt in ny skyddsutrustning till sjukhuset och bjöd därefter in journalister för att visa upp ett fullt lager. Efteråt rapporterar personalen att hela lagret försvann.
Under tiden greps Läkarunionens ordförande Anastasia Vasileva av polisen då hon besökte ett sjukhus i Okulovka utanför Novgorod för att överlämna skyddsutrustning. Polisen anklagade henne för att ha brutit reglerna för karantän och förhörde henne i över nio timmar. På en video som Läkarunionen har lagt ut på Twitter kan man se hur Vasileva omgärdas av ett tiotal poliser i ansiktsmasker.
Till saken hör att hälsovården i de ryska regionerna går på knäna sedan flera år tillbaka. En stor del av den ryska hälsovården har fungerat enligt sovjetisk modell i decennier – efter Sovjetunionens fall förändrade man i praktiken mycket litet. Nödvändiga moderniseringar har skjutits upp. En sovjetisk medicinsk kultur där tröskeln att lägga in patienter på sjukhus är mycket låg kvarstår. Det har lett till att resurser har lagts ned på att upprätthålla dåligt utrustade kliniker i glesbygden, där patienter som egentligen inte skulle behöva sjukhusvård läggs in.
Sedan 2015 har myndigheterna försökt effektivera hälsovården, framför allt genom att rikta resurserna mer effektivt. Mellan 2015 och 2016 lades 3 000 polikliniker ned i Ryssland. Tanken var att dessa pengar skulle användas till att höja standarden på centralsjukhusen, men så blev inte fallet. Istället har ojämlikheten mellan regionerna växt. I 55 ryska regioner har antalet läkare minskat sedan 2018. Den största minskningen har skett i fattiga områden som Tjukotka, Altaj och Pskovområdet.
I 30 regioner har antalet läkare däremot ökat, bland annat i Moskva som är överlägset rikast i Ryssland. Läkarna söker sig till städer där de får bäst betalt.
Enligt ett direktiv av president Putin från 2019 ska läkarlönerna i regionerna ha höjts med 200 procent. I praktiken har höjningen i många fall inte varit mer än 30 procent, enligt uppgifter i oberoende RBK.
Det är alltså ingen överraskning att testandet av patienter framskrider mycket långsamt i regionerna. Det kan ta upp till fjorton dagar att få svar på ett test, eftersom testerna bara analyseras centralt. Under tiden uppmanas patienten att hålla sig i karantän.
Samtidigt är korruption ett stort problem. Det är ingen överraskning att skyddsutrustning fattas, trots att läkarna i åratal har begärt både nyare utrustning och fler respiratorer. En stor del av pengarna som allokeras för den här sortens ändamål har en tendens att försvinna i tjänstemännens fickor.
Inkompetent ledning leder till att även välfungerande sjukhus får problem. På Blochin-centret för barncancer i Moskva ledde reformerna i fjol till att patienterna blev utan vård. Det kända sjukhuset fick en ny ledning som sänkte lönerna och införde administrativa förändringar som enligt läkarna var kontraproduktiva. Personal som protesterade mot den nya administrationen fick sparken.
Bristen på sjukhuspersonal har nu lett till att läkarstuderande kallas in för att sjukhusen ska hållas flytande under coronakrisen. Enligt ett reportage i Moscow Times fick till exempel femteårskursaren Maria ensam ansvara för upp till sextio potentiella coronapatienter under 24-timmarsskift.
– Jag satte hundra patienter i dropp under det skiftet. Till sist kände jag inte mina händer längre och ryggen var förstörd, säger Maria till Moscow Times.
Samtidigt kommer nyheter om coronapatienter som flyr sjukhusen, sannolikt eftersom de inte litar på vården. Utanför Moskva letade polisen i fredags upp en bortsprungen patient och förde honom tillbaka till sjukhuset. Nu kommer han att dras inför rätta för att ha utsatt andra människor för smitta.
De ryska myndigheternas svar på problem är ofta stränga straff. Mycket tyder på att den metoden kan bli kontraproduktiv under coronan.