Vilket är mitt ansvar vid kommunala beslut?
”Om ett beslut har tillkommit efter omröstning har bara de som har röstat för beslutet ett juridiskt ansvar, medan de som röstat emot beslutet inte ansvarar för beslutet.”
Jag är medlem av kommunstyrelsen i min hemkommun. Jag är också medlem av en kommunal nämnd. Jag vet att jag som kommunal förtroendevald har ett juridiskt ansvar för de beslut som jag medverkar till. Men hur är det med mitt ansvar ifall jag är av annan åsikt än majoriteten? Befrias jag från ansvar om jag röstar emot ett beslut eller måste jag anmäla avvikande åsikt? I vilket skede ska jag i så fall anmäla avvikande åsikt? Och hur går det ifall jag kommit med ett motförslag men ingen understöder det? Då blir det ju ingen omröstning, så hur ser mitt juridiska ansvar ut i den situationen?
Det stämmer att en kommunal förtroendevald sköter sitt uppdrag under tjänsteansvar. Det innebär att en förtroendevald, precis som en kommunal tjänsteinnehavare, kan åtalas för tjänstebrott. Det innebär också att den förtroendevalda kan bli skadeståndsskyldig för den skada som hen orsakat en utomstående eller kommunen. Om en utomstående orsakats skada ska denna ändå i första hand rikta sitt skadeståndsanspråk mot kommunen.
En allmän bestämmelse om tjänsteansvar finns i grundlagen. En tjänsteman ansvarar för sina beslut och för beslut som hen som medlem av ett organ har biträtt. Samma princip gäller också för de förtroendevalda: Den som har röstat för ett beslut ansvarar för beslutet.
Om ett kommunalt organ har fattat ett enhälligt beslut ansvarar följaktligen alla som deltagit i beslutet för dess laglighet. Om ett beslut har tillkommit efter omröstning har bara de som har röstat för beslutet ett juridiskt ansvar, medan de som röstat emot beslutet inte ansvarar för beslutet. Det räcker alltså för en förtroendevald att rösta mot ett beslut för att vara fri från tjänsteansvar för beslutet.
Vid omröstningar är det därför viktigt att det förs ett omröstningsprotokoll, som klart visar vem som röstat för och vem som röstat emot ett beslut.
Anmäl avvikande mening
En medlem av ett kommunalt organ har ändå rätt att anmäla avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet. Denna rätt har den som lagt fram ett motförslag och den som har röstat emot ett beslut.
Trots att en anmälan om avvikande mening i allmänhet inte har någon avgörande betydelse för den förtroendevaldas tjänsteansvar, kan det ändå i vissa situationer vara bra att göra det. Om en medlem av organet har lagt fram ett motförslag, men detta förslag inte vunnit understöd blir det ingen omröstning. Det ska framgå av protokollet att en medlem har kommit med ett motförslag, som ändå inte har vunnit understöd – men i den situationen kan det för klarhetens skull vara bra att medlemmen också anmäler avvikande mening så att det blir helt klart att hen inte understött beslutet.
Då ett kommunalt organ förrättar ett val, till exempel väljer en tjänsteinnehavare, kan valet i vissa fall förrättas med slutna sedlar. Då utvisar ett omröstningsprotokoll inte hur de olika medlemmarna har lagt sina röster. I det fallet är en anmälan om avvikande mening den enda möjligheten för en medlem av organet att undvika tjänsteansvar för beslutet.
En anmälan om avvikande mening mot beslutet ska göras genast efter att beslutet har fattats, och detta ska antecknas i mötesprotokollet. Den som har reserverat sig har sedan rätt att lämna en skriftlig motivering till reservationen. Denna motivering ska lämnas in innan protokollet har justerats.