Nya myggburna sjukdomar kan föras till Finland
I takt med att klimatet blir varmare kan Finlands myggfauna förändras, bedömer virusforskaren Essi Korhonen vid Helsingfors universitet. Det kan på sikt föra med sig myggburna virussjukdomar från sydligare breddgrader, såsom nilfeber.
Forskare har under de senaste åren noterat förändringar i Finlands insektsfauna till följd av det varmare klimatet, bland annat flera invandrande fjärilsarter. Enligt Essi Korhonen, virusforskare vid Helsingfors universitet och expert på myggburna virus, kan klimatförändringen på sikt också påverka myggpopulationerna i Finland.
– Vi kommer sannolikt att få nykomlingar bland myggarterna. Det kan innebära förändringar i de sjukdomsframkallande ämnen som cirkulerar i Finland, säger Korhonen.
Myggburna virus som vanligen inte påträffas på nordiska breddgrader kan enligt Korhonen potentiellt göra entré i Finland. Men ekvationen är inte enkel: En mild vinter innebär inte i sig en ökad risk för tropiska virus. Och vilken myggart som helst kan inte sprida vilken sjukdom som helst.
– Två virus som kan nå Finland till följd av varmare klimat är West Nile-virus och usutuvirus. De sprids genom myggarter av släktet culex, som redan förekommer rikligt i Finland. De här virusen har redan spridit sig i Europa. De finns i hög grad hos flyttfåglar, som kan bidra till spridningen, säger Korhonen.
Både West Nile-virus och usutuvirus kan överföras till människan, men inte från människa till männi
❞ Myggpopulationernas och sjukdomarnas dynamik är komplex, men på sikt kan en högre medeltemperatur få betydelse. Myggorna kommer då åt att flyga en längre tid av året.
Essi Korhonen Virusforskare
ska. West Nile-virus, som ofta kallas nilfeber, har fått sitt namn efter det första diagnostiserade fallet i regionen Västra Nilen i Uganda. West Nile-virus kan ge upphov till influensaliknande symtom som feber, huvud- och muskelvärk och illamående. I de flesta fall är symtomen lindriga, men för äldre och personer med nedsatt immunförsvar kan smittan vara allvarlig.
2018 blev ett ovanligt stort utbrottsår i Europa med drygt 2 000 diagnostiserade fall bland annat i Italien och Frankrike, varav 180 dödsfall.
Usutuviruset är nära besläktat och sprids på ett likartat sätt. Men usutuvirus orsakar oftast inga symtom.
– För närvarande utreds om våra populationer av culex-myggor är kapabla till att sprida de här virusen, säger Korhonen.
Denguefeber?
Den milda vintern har gett upphov till spekulationer om ännu mer exotiska myggburna virussjukdomar, som till exempel denguefeber, kan nå Finland.
– För det krävs större temperaturförändringar. Denguefeber sprids av tropiska myggarter av släktet Aedes, som inte förekommer i Finland. Den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus) är emellertid en mycket invasiv art som aggressivt erövrar nya områden. Den gynnas uttryckligen av varmare klimat, säger Korhonen.
Denguefeber har förekommit i Sydeuropa under 2010-talet, bland annat i södra Frankrike, Portugal och Spanien. Virussjukdomen är mycket utbredd i tropikerna, i synnerhet i urbana områden, med globalt omkring tre miljoner bekräftade fall per år och omkring 20 000 dödsfall.
– Utifrån klimatprognoser kan det åtminstone tillfälligt uppstå gynnsamma omständigheter för tigermyggan också i Finland inom tidsramen 2030–2050. I nuläget är våra vintrar ännu för kalla, även om det visat sig att europeiska populationer av tigermyggan tål kyla bättre, säger Korhonen.
Om myggor som bär denguefeber dyker upp i Finland skulle det sannolikt vara frågan om tillfälliga förekomster när sommaren är på sitt varmaste, enligt Korhonen. Hon betonar vikten av att noggrant följa med myggpopulationernas utbredning. För närvarande pågår en kartläggning av Finlands 43 bekräftade myggarter där forskare också undersöker vilka virus arterna kan sprida.
– För att observera virusspridning är inkörsportar som flygplatser, hamnar och växthus med mycket importväxter särskilt intressanta. Sådana finns det gott om i den tätbefolkade huvudstadsregionen, där också klimatförändringens inverkan kan märkas tidigare på grund av det sydliga läget, säger Korhonen.
Bland finländska resenärer påträffas 50–100 fall av denguefeber per år, ofta hos turister som besökt Sydostasien. Denguefeber ger influensaliknande symtom och kan orsaka kraftig muskelvärk.
Malarian försvann
Den globalt sett allvarligaste myggburna sjukdomen är inget virus, utan infektionssjukdomen malaria. Omkring 150–200 miljoner nya malariafall bekräftas årligen. Det årliga dödstalet rör sig kring en halv miljon. Sjukdomen är särskilt vanlig i Afrika söder om Sahara.
Malaria orsakas av malariaparasiter som överförs av myggor av släktet Anopheles. Anophelesmyggor förekommer också i Finland, men sjukdomsparasiten Plasmodium vivax har inte visat sig hos myggor i Finland på länge.
Förr förekom malaria däremot regelbundet i Finland, ända upp till Lappland. I äldre tiders trånga rökpörten där människor och boskap bodde tätt inpå varandra upprätthölls varma mikroklimat som gynnade malariaparasiten. Malariautbrott förekom vid Finska viken långt in på 1900-talet.
– Malaria är i hög grad en rural sjukdom. I dag bor finländare på ett helt annat sätt, i mindre hushåll avskilda från djuren. Det finns inga ställen där malariamyggor kan övervintra nära människan. I Finland har malariafrågan historiskt handlat om boendestrukturer, inte om klimat, säger Korhonen.
Hon betonar att klimatet bara är en av många faktorer som påverkar spridningen av myggburna sjukdomar.
– Myggpopulationernas och sjukdomarnas dynamik är komplex, men på sikt kan en högre medeltemperatur få betydelse. Myggorna kommer då åt att flyga en längre tid av året. Men en enskild mild vinter ger ingen anledning till panik. Bristen på snö kan rentav få en negativ effekt på myggpopulationerna. Då bildas inget smältvatten, där myggorna annars brukar lägga sina ägg, säger hon.