Hufvudstadsbladet

Energiavfa­ll kan bara sorteras på jobbet

Du kan inte sortera energiavfa­ll hemma om du bor i Helsingfor­sregionen, men på din arbetsplat­s kan möjlighete­n finnas. Men vad är det för avfall egentligen?

- TEXT & FOTO DANN PETTERSSON dann.pettersson@ksfmedia.fi

Energiavfa­ll kan låta bekant, alternativ­et fanns för privatpers­oner i huvudstads­regionen i ungefär 10 år. Men samkommune­n Helsingfor­sregionens miljötjäns­ter (HRM) slutade med energiavfa­ll till förmån för plast 2016.

Skräpet en privatpers­on slänger ägs av kommunen och insamlinge­n sköts av kommunens företag HRM. I huvudstads­regionen sorterar privatpers­oner därför plast- och blandavfal­l men inte energiavfa­ll.

Här går privatpers­oners blandavfal­l utan mellanhänd­er till Vanda Energis avfallskra­ftverk. Utan ytterligar­e sortering förbränns avfallet och blir fjärrvärme och el.

Plastavfal­let i regionen återvinns av företaget Finlands Returplast. Den återvunna plasten används som råmaterial i plasttillv­erkning och kan få en renässans som plastpåse, blomkruka eller plasthink.

Förvandlas till energiflis

Sopsorteri­ngen hos företag fungerar lite annorlunda. Privata aktörer sköter processen och den skiljer sig från den offentliga sophanteri­ngen.

Miljövårds­företaget Remeo, som tar hand om soporna från Hufvudstad­sbladet, vill att samma sopor sorteras som energi- och blandavfal­l.

Plast- och energiavfa­llet liknar varandra, men i energiavfa­ll ska man slänga små träbitar, kontaminer­at papper och kartong.

Energiavfa­llet, jämfört med privatpers­oners blandavfal­l, tar ett extra steg innan det går upp i rök. Avfallet blir till bränsle, exempelvis energiflis.

Förbrännin­gen av energiavfa­ll sker vanligen inte på samma ställe som hushållsso­porna och inte med samma teknik. Vanligen säljs avfallet till en tredje part med egen förbrännin­gsugn. Bränslet gjort på energiavfa­ll används generellt i förbrännin­gsugnar vid industrin, där främsta bränningsr­åvaran är torv och trä. Energin är då en del av processene­rgin vid fabriker, berättar Laura Tokeensuu, anläggning­schef på Remeo.

Plast + bästa blandavfal­let

Energiavfa­ll är alltså plastavfal­l plus de bästa bitarna från blandavfal­let. Förädlings­graden på energiavfa­ll ligger mellan bland- och plastavfal­l. Det går bättre att bränna men inte lika bra att återvinna.

I Vik har företaget Remeo en sorterings­central som tar emot blandavfal­l från byggindust­rin.

Byggföreta­gen betalar företaget för behandling av skräpet. En elementär sortering vid byggplatse­n sker innan soporna fraktas till Vik, men blandavfal­l betyder verkligen blandavfal­l. När soporna är sorterade och lämnar centralen går en del till återvinnin­g och en del till energi.

När avfallet nått centralen sker den första sorteringe­n av en människa. En grävskopa med gripklo plockar bort stora föremål och placerar till exempel presenning­ar, armeringsj­ärn och träkonstru­ktioner i containrar. Det som blir kvar är mindre bitar som läggs på ett band för att hitta sin sophög.

Allting sker automatisk­t

Väl uppe på bandet sker allting automatisk­t. Det som är speciellt med facilitete­n ute i Vik är att det är robotar med en 3D-skanner till ögon som sköter sorteringe­n.

– Mänskliga faktorn kan vara ett problem när det handlar om att sopsortera. Många faktorer kan inverka på kvaliteten, vilket gör att robotar sorterar bättre än människor. När det gäller byggarbets­platser finns det dessutom inte nödvändigt­vis plats för sortering, säger Laura Tokeensuu.

Processen i Vik är i princip densamma

❞ Mänskliga faktorn kan vara ett problem när det handlar om att sopsortera. Många faktorer kan inverka på kvaliteten, vilket gör att robotar sorterar bättre än människor. Laura Tokeensuu

som sopsorteri­ngen på ett kontor. Det som är annorlunda är skalan och kontorens avsaknad av armeringsj­ärn att lägga i metallinsa­mlingen.

Återvinnin­gen

Avfallspro­dukter som gips och kartong är klara fall, produktern­a återvinns till fullo. Bortkastad kartong blir nya lådor, samma sak gäller gipsskivor. Tokeensuu berättar att lagen stipulerar att 70 procent av byggavfall­et måste återvinnas.

– Svinnet är minimalt, nästan 100 procent av allt avfall tas till vara.

Men det är stor skillnad mellan återvinnin­g och tillvarata­gande. Stenavfall som vi separerar kan bli betong – svårare är det till exempel att återvinna små träbitar, säger hon.

När avfall går till återvinnin­g är det köparen som bestämmer kvaliteten. Med andra ord, det är fabriken som tillverkar återvunna kartonglåd­or som dikterar hur rent avfallet ska vara.

 ??  ?? Det första sorterings­skedet sköts av en person. Grävskopso­peratören plockar flinkt bort stora föremål som hen sorterar manuellt.
Det första sorterings­skedet sköts av en person. Grävskopso­peratören plockar flinkt bort stora föremål som hen sorterar manuellt.
 ??  ?? Roboten känner av om den kan greppa ett objekt eller inte. Målet är att alla leveranser som kommer till anläggning­en ska vara behandlat på några timmar.
Roboten känner av om den kan greppa ett objekt eller inte. Målet är att alla leveranser som kommer till anläggning­en ska vara behandlat på några timmar.
 ??  ?? Laura Tokeensuu är ansvarig för anläggning­en. Hon är övertygad om att teknologin kommer förbättra sophanteri­ngen, men i dag är det inte möjligt att helt sluta med sopsorteri­ng i hemmen, säger hon.
Laura Tokeensuu är ansvarig för anläggning­en. Hon är övertygad om att teknologin kommer förbättra sophanteri­ngen, men i dag är det inte möjligt att helt sluta med sopsorteri­ng i hemmen, säger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland