Svenska data hjälper oss greppa epidemin
Sverige levererar nu nyttiga data till de sex forskare som försöker förutspå coronaepidemins förlopp i Finland. 162 dagar räknar deras modell nu med.
Med närmare 1 600 döda i covid-19-epidemin i Sverige, levererar landet nu också nyttiga data till Finland.
Vid Institutet för hälsa och välfärd THL sitter fem matematiker och en epidemiolog och försöker förstå hur epidemin till sist ska utspela sig i Finland.
Gruppen som leds av THL-överläkaren Tuija Leino har många osäkra faktorer i sina ekvationer – ett outforskat virus och en helt ny sjukdom. Men hon tror att dödsfallen sannolikt ändå inte blir så många som i prognoserna.
– Nu börjar vi ha kommit så långt att vi kan göra modeller utifrån våra egna finländska data och inte bara utifrån litteratur, säger statistikprofessor Kari Auranen vid Åbo universitet.
Han är en av sex forskare – fem matematiker och en epidemiolog – som nu sitter och gör epidemimodeller i coronakrisen. Det är på deras underlag som Finland bedömer hur pandemin ska ha Finland i sitt grepp. Gruppen som leds av THL-läkaren Tuija Leino är just nu inne på en modell som ger epidemin 162 dagar.
Vi är just nu bara i början av epidemin. Men räknat från dess början antar gruppen matematiskt att 95 procent av alla som ska få smittan ska ha gjort det inom en tidsrymd av fem och en halv månad.
Från pandemins flygande start i vintras har experterna ständigt fått räkna in att det finns mycket vi inte vet om hur sars-cov-2-viruset beter sig. Insjuknade i tidigare sars- och mers-epidemier var mest smittsamma när de hade varit sjuka en längre tid. Men här kom så ett virus som kan smitta redan när det är latent och den smittade inte ens har några symtom.
Första data från andra världar
De första beräkningarna av vad som skulle komma att hända i Finland fick gruppen hämta från Kina – i många avseenden ett annat samhälle, med ett annat kontaktmönster mellan människor, en annan åldersstruktur, en annan politisk regim.
– Vi valde att utesluta data från den mera omfattande Hubeiprovinsen och i stället ta data från staden Wuhan och dess 11 miljoner invånare, säger specialforskaren Simopekka Vänskä.
Först utgick man från ett reproduktionstal om 2,4. Det är det så kallade R0-värdet som anger hur många andra personer en smittad i sin tur kan smitta. Därefter har forskarna också fått förhålla sig till R0-tal på över 5, men mycket beror också av hur man har kalkylerat fram dem.
I den stora epidemiprognos THL gick ut med för en knapp månad sedan, utgick man från ett pressat finländskt R0-värde om 1,6. Målet är att genom restriktioner och genom ett långsamt tillskott av dem som blir immuna få ner R0-talet under 1, vilket innebär att epidemin börjar avta.
Det som också flyter mitt i beräkningarna är att man inte bara har oklar bild av smittspridningen utan också av den covid19-sjukdom viruset förorsakar. Den så kallade brittiska Imperial College-modellen får kritik av THL:s grupp.
– Där var man kanske lite slar
vig med att föra samman väldigt många smittade med en för allvarlig sjukdomsbild och kom till överdrivna resultat, säger Vänskä.
Tuija Leino säger också att de modeller THL har just nu möjligen är för pessimistiska.
– Det ser ut som om vi skulle ha för många dödsfall i dem, säger hon.
Goda data från Sverige
Medan månaderna går får man också in flera epidemiologiska data. De kommer inte minst från andra europeiska länder, men nu också framför allt från Sverige som på måndagen sammanlagt hade över 15 gånger fler covid-19-dödsfall än Finland.
– Vi får mycket, och bra data nu från Sverige, säger Tuija Leino.
Också i Finland har HUS-området i Nyland, där epidemin har hunnit längst, tillräckligt mycket data för våra egna finländska modeller. HUS-området har haft ett lite högre reproduktionstal om 1,8, men följer nu i övrigt ganska prydligt de modellerade kurvor som forskargruppen har jobbat fram.
Vem umgås med vem?
I modelleringsarbetet har man också haft nytta av Polymod-modellen, som visar mönstret för de sociala kontakterna i olika länder. Som ett av åtta europeiska länder var Finland med om att leverera data för en metoden där människor i olika åldrar ombads beskriva sina sociala och fysiska kontakter. Där stod till exempel Finland och Tyskland ut som mera ”privata” länder; Italien igen som ett land där man mera socialt umgås också fysiskt med varandra.
Det mest intensiva umgänget har i Finland barnen i åldern 10–14, som har 3,7 gånger intensivare och fler kontakter, övervägande med jämnåriga, än människor i allmänhet har med varandra.
Vi finländare umgås självklart mest med våra jämnåriga, men betydande kontakter har också föräldrar och andra vuxna i samma ålder med barn i och under grundskoleåldern. Kontaktdiagrammen visar också att man i vårt samhälle har ett mera intensivt umgänge som pensionär. Gruppen 70-plus har ett 15 procent intensivare umgänge med andra än finländarna i snitt – och då i huvudsak inom sin egen åldersgrupp.
Vad som slutligen kommer att hända nu vill Tuija Leino som teamledare ändå ännu inte förutspå. Men för de matematiska modellerna finns det nu ständigt bättre, precisare och inhemska data.