Lä­ka­re: Kan bli dyrt om an­nan vård vän­tar

Allt fler sjuk­hus frå­gar ef­ter kla­ra bud om vil­ken ic­ke-akut vård man kan pla­ne­ra in me­dan det än­nu finns ka­pa­ci­tet, sä­ger Lä­kar­för­bun­det som vill se na­tio­nel­la rikt­lin­jer snabbt – ”an­nars blir pri­set högt”.

Hufvudstadsbladet - - Front Page - SYLVIA BJON sylvia.bjon@ksf­me­dia.fi

Lä­kar­för­bun­dets ord­fö­ran­de rik­tar sig nu till re­ge­ring­en och ber om rikt­lin­jer för att kun­na han­te­ra den vård som är på un­dan­tag – elek­tiv vård och vård av kro­nis­ka sjuk­do­mar.

År­li­gen le­der can­cer­sjuk­do­mar, hjärt­sjuk­do­mar och psy­kisk ohäl­sa till ti­o­tu­sen­tals för­lo­ra­de lev­nads­år. I en del vård­distrikt skul­le det fin­nas en möj­lig­het att ta ett steg till­ba­ka med om­styrd per­so­nal och för­sö­ka gö­ra så myc­ket som möj­ligt – men det be­hövs re­kom­men­da­tio­ner och grönt ljus.

Den per­so­nal som sko­lats om för in­ten­siv­vård i sam­band med co­ro­na­be­red­ska­pen kom­mer i många fall från ope­ra­tions­sa­lar och upp­vak­nings­av­del­ning­ar, där verk­sam­he­ten körts ner.

Nu sä­ger Lä­kar­för­bun­dets ord­fö­ran­de att allt fler sjuk­hus frå­gar ef­ter rikt­lin­jer för att kun­na ta ett steg till­ba­ka och an­vän­da re­sur­ser för att skö­ta pla­ne­rad vård och kro­nis­ka sjuk­do­mar. Det som in­te görs nu kan an­nars sät­ta hög och dyr press på kom­man­de år. Det gäl­ler in­te minst i sjuk­vårds­di­strikt där man än­nu in­te när­mat sig rus­ning på grund av co­ro­na.

Lä­kar­för­bun­dets ord­fö­ran­de Tu­u­la Ra­ja­ni­e­mi är själv från Mel­lers­ta Ös­ter­bot­tens vård­distrikt – ”där är det gans­ka tyst just nu”, sä­ger hon, och be­dö­mer att vård­kö­er kan bli ett gis­sel he­la näs­ta år om man in­te tar ett steg till­ba­ka och, i de vård­distrikt där det är möj­ligt, bör­jar be­na ut vad som kan gö­ras re­dan nu.

Den tilläggs­per­so­nal som flyt­tats till in­ten­siv­vår­den kom­mer i hög grad från ki­rur­gisk verk­sam­het och an­es­te­si. Men när per­so­na­len fått sin fort­bild­ning är det lät­ta­re att ta ett steg till­ba­ka i vän­tan på att mer ka­pa­ci­tet be­hövs för vår­den av co­ro­na­vi­ru­set och upp­da­te­ra lä­get ef­ter be­hov, sä­ger Ra­ja­ni­e­mi.

– Det är ab­so­lut rätt sätt att gå till väga. Se­dan kan man stäl­la om pla­nen en­ligt lä­get vec­ka för vec­ka el­ler dag för dag. Li­ka­dant gör man ock­så när det hän­der nå­got an­nat, till ex­em­pel en blixt­hal­ka som gör att det till­fäl­ligt kom­mer fler aku­ta fall.

Men det be­hövs grönt ljus och rikt­lin­jer – nå­gon form av gräns­vill­kor för vad sjuk­hu­sen och vård­distrik­ten kan fat­ta ope­ra­ti­va be­slut om, sä­ger hon.

– Ef­tersom be­red­ska­pen va­rit starkt i re­ge­ring­ens re­gi skul­le vi gär­na se na­tio­nel­la rikt­lin­jer, för att sjuk­vårds­di­strik­ten ska ve­ta att de har till­stånd att fat­ta ope­ra­ti­va be­slut och hur. Vi be­hö­ver dis­ku­te­ra vad som är tryggt att gö­ra och vad man ab­so­lut in­te bör gö­ra, sär­skilt då det gäl­ler kro­nis­ka sjuk­do­mar.

Väga för­lo­ra­de lev­nads­år

I läng­den kan det hand­la om att väga för­lo­ra­de lev­nads­år mot varand­ra.

I en ko­lumn i Lääkä­ri­leh­ti skri­ver Ra­ja­ni­e­mi och do­cen­ten och can­cer­läka­ren Pe­tri Bo­no ut någ­ra siff­ror. I Fin­land dör år­li­gen 55 000 per­so­ner. I de se­nas­te pro­gno­ser­na från In­sti­tu­tet för häl­sa och väl­färd kan 5 000–6 000 per­so­ner dö av co­ro­na­vi­ru­set ifall un­ge­fär hälf­ten av be­folk­ning­en smit­tas. Det in­ne­bär upp­skatt­nings­vis 50 000– 60 000 för­lo­ra­de lev­nads­år. ”Sam­ti­digt för­lo­rar Fin­land år­li­gen 170 000 lev­nads­år i oli­ka fall av allt­för ti­dig död.” Där står can­cer­sjuk­do­mar för 36 000 för­lo­ra­de lev­nads­år, hjär­toch kärl­sjuk­do­mar för 25 000 för­lo­ra­de lev­nads­år och själv­mord för näs­tan li­ka många.

I vil­ket ske­de en för­längd kris kan le­da till att de öv­ri­ga ris­ker­na för för­lo­ran­de lev­nads­år väx­er är det knap­past nå­gon som vet, sä­ger Ra­ja­ni­e­mi.

– Det är det kanske ing­en som kan sä­ga. Det be­ror på hur svår co­ro­nae­pi­de­min blir. Men om det här blir ut­dra­get, och man in­te sam­ti­digt för­sö­ker skö­ta an­nan vård i den mån det går, kan det kom­ma en punkt där de öv­ri­ga för­lo­ra­de lev­nads­å­ren blir fler, sä­ger hon.

Pa­ti­en­ter vå­gar in­te kom­ma

En an­nan sig­nal från fäl­tet, bå­de in­om of­fent­lig och pri­vat vård, är att pa­ti­en­ter­na själ­va för­svin­ner och av­bo­kar si­na ti­der.

– Vi är ock­så oro­li­ga för att folk in­te vå­gar kom­ma till si­na in­bo­ka­de kon­trol­ler. Ock­så be­folk­ning­en be­hö­ver där­för tyd­ligt väg­le­das i att det all­tid är bäst att ta kon­takt, och åt­minsto­ne kon­sul­te­ra kring vård­be­ho­vet.

– Jag hop­pas verk­li­gen att man trots allt vå­gar ta kon­takt och an­vän­der de in­bo­ka­de ti­der­na för kon­trol­ler och upp­följ­ning. Man kan ju till ex­em­pel gö­ra det på di­stans, sä­ger Ra­ja­ni­e­mi.

För att folk ska vå­ga kom­ma un­der­stry­ker hon att det mås­te fin­nas till­räck­ligt med skydds­ut­rust­ning. Men hon be­dö­mer in­te att brist på skydds­ut­rust­ning skul­le va­ra en or­sak till att in­te trap­pa upp övrig vård, ut­an hit­tills har ti­den gått till ut­bild­ning av per­so­nal.

Ock­så för den vård­per­so­nal som om­sko­lats kan det va­ra en bra sak att un­der ti­den kun­na skö­ta så­da­na pro­fes­sio­nel­la in­grepp som hör till ens ex­per­tis, för att or­ka och upp­rätt­hål­la ar­bets­för­må­gan, sä­ger hon.

På lör­da­gen sa­de ock­så HUS in­fek­tions­ö­ver­läka­re Asko Jär­vi­nen i pro­gram­met Mor­go­net­tan att co­ro­na­vi­ru­sets fram­fart ur sjuk­hu­sens syn­vin­kel rentav är ”för lång­sam”, med tan­ke på att per­so­nal som re­dan flyt­tats om från ope­ra­tions­sa­lar och upp­vak­nings­rum.

– Om det drar ut på ti­den blir många and­ra sjuk­do­mar ut­an vård, och män­ni­skor vå­gar in­te hel­ler sö­ka sig till vår­den. Be­sluts­fat­tar­na mås­te över­vä­ga vad som är den mins­ta ris­ken i för­hål­lan­de till ska­dor­na. Av­del­ning­ar har tömts och per­so­nal har flyt­tats från ope­ra­tions­sa­lar och upp­vak­nings­rum. Om an­nan vård får vän­ta länge och ba­ra det aku­ta blir skött, så kom­mer vård­be­ho­vet att tor­na upp sig och tryc­ket öka, sa­de Jär­vi­nen.

FO­TO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA

Vår­da­re på en upp­vak­nings­av­del­ning på Jorvs sjuk­hus i ja­nu­a­ri. Per­so­nal har på många håll fort­bil­dats och flyt­tats för att ha be­red­skap för co­ro­nakri­sen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.