Krisen och ett vinnande sätt lyfter Marin

Coronaviruset inverkar också på väljarstödet. SDP och Sanna Marin har ökat förtroende bland väljarna.

SDP har otvetydigt ökat sitt väljarstöd och ligger minst jämsides med Sannfinländarna för tillfället. Tre opinionsmätningar inom ett par veckor, den senaste i Helsingin Sanomat under veckoslutet, visar alla samma trend. SDP har hämtat in Sannfinländarnas hela försprång, som ännu vid årsskiftet var nästan 10 procentenheter. Då låg SDP också klart efter Samlingspartiet.

Ett parti som befann sig i en intern kris har nu åtminstone delvis räddats av en extern kris.

Det är inte ovanligt att folk i högre grad samlas kring sina ledare och stöder dem då någon fara lurar. Coronaviruset har haft den effekten på många håll i världen. Regeringspartier har gått framåt, oberoende av var de håller till på partikartan.

Det som emellertid är anmärkningsvärt är att endast ett av våra fem regeringspartier märkbart har ökat i popularitet. Förändringarna för alla andra partier är små och de ligger under eller jämsides med väljarstödet i riksdagsvalet för ett år sedan.

Det har sin förklaring i att SDP är statsministerparti, men SDP:s statsminister Sanna Marin personligen är sannolikt den största orsaken. Situationen skulle inte nödvändigtvis ha varit densamma om vår statsminister fortfarande hette Antti Rinne. Han har nu varken hörts eller synts trots att han fortfarande är SDP:s ordförande.

Hela ökningen för SDP:s del kan inte förklaras med coronakrisen, även om det senaste rycket har ett tydligt samband med epidemin. Marin har nu fått mycket mediesynlighet men siffrorna började stiga redan tidigare, närmare bestämt då Marin tog över som statsminister i december.

Marin har fått mycket beröm för sitt sätt att uppträda och kommunicera. Hon ger ett sakligt, säkert och lugnt intryck. Hon har också vid flera tillfällen i riksdagen visat intresse eller uttalat stöd för förslag som även oppositionen framfört. Ett sådant beteende uppskattas säkert bland väljare som är trötta på de hätska tongångarna mellan regering och opposition som hörts redan en längre tid.

Mätningarna antyder att SDP:s ökade väljarstöd har kommit från de andra regeringspartierna men också från tidigare SDP-väljare som efter en tid på sofflocket igen stöder sitt gamla favoritparti.

Det har alltså inte skett någon stor förflyttning till SDP-lägret från Sannfinländarna, som tappat över fyra procentenheter under vintern och våren. Det beror främst på tidigare Sannfanhängare som nu skulle låta bli att rösta.

Siffrorna i de senaste mätningarna visar att de gamla partierna igen lockar fler väljare, medan nyare mer identitetspolitiska partier som Sannfinländarna backar. De gröna har inte heller fått någon bonus för att i kristider vara med och leda landet.

Identitetspolitiken kommer sannolikt att få en större roll på den politiska scenen igen efter krisen. Konfrontationspolitik och populistiska utspel ligger också bara och väntar i logerna på nya chanser att inta scenen efter coronakrisen. Det sker senast när den förvandlas fullt ut till en ekonomisk kris.

Det gäller att inte dra alltför långtgående slutsatser av de opinionsförändringar vi ser just nu. Redan i slutet av sommaren kan siffrorna ha ändrats rejält.

Då har den akuta coronakrisen antagligen kommit in i ett lugnare läge och oppositionen blir igen oppositionell. Då har också lånemiljarderna fördelats och det blir dags för de hårda besluten om hur landets ekonomi ska räddas på längre sikt.

Då träder ideologiska skiljelinjer igen fram och de politiska insatserna höjs inom regeringen. Dess enighet och statsministerns ledarskap ställs på nya prov.

Den goda bild Sanna Marin hittills har gett ska ändå inte underskattas. När människor gör sina val och uppger sina preferenser i opinionsmätningar ligger det inte alltid omfattande analytiska processer bakom. Känslorna styr också mycket och de kan baseras på hur ledande politikers egenskaper uppfattas. Sanna Marins egenskaper har hittills fått gott betyg.