Hälften av kvinnorna oroade över sin ork
Allt fler unga anser att gränsen mellan arbete och fritid har blivit diffus samtidigt som en överväldigande majoritet vill att jobbet ska motsvara de egna värderingarna visar den senaste ungdomsbarometern som publicerades på måndagen.
Nästan nio av tio unga vill ha ett jobb som motsvarar de egna värderingarna medan endast fyra av tio unga kan tänka sig att jobba med vad som helst, förutsatt att man får en skälig lön.
Enligt forskningschef Lotta Haikkola och ungdomsforskare Sami Myllyniemi på Nätverket för ungdomsforskning tyder den senaste ungdomsbarometern på att de unga har större förväntningar på arbetets innehåll än tidigare.
Ungdomsbarometern är en opinionsundersökning som pejlar de ungas åsikter i åldersgruppen 15-29. Ungdomsbarometern har gjorts med några års intervaller sedan 1994. Det övergripande temat för fjolårets barometer var arbetslivet och synen på företagsamhet.
– Allt färre unga anser att arbetet i sig har ett egenvärde. Man förväntar sig att jobbet ska vara meningsfullt. En femtedel eller 21 procent uppger att de hellre skulle lyfta arbetslöshetsunderstöd än ta vilket som helst tillfälligt jobb, säger Myllyniemi.
Motsvarande andel som uppgav att de hellre lyfter arbetslöshetsunderstöd för 20 år sedan var 13 procent.
– Det har skett en successiv förändring i attityderna. Det kan man inte förneka.
Han och Lotta Haikkola understryker att enkätsvaren kunde se annorlunda ut om ungdomsbarometern i stället hade gjorts under coronakrisen.
– Värderingarna tenderar att hårdna i samband med kriser. Om man är orolig för att förlora det egna jobbet så är man också benägen att ta emot vilket jobb som helst i stället för att gå arbetslös, säger hon.
Kvinnor oroar sig oftare
De stora förväntningarna på arbetslivet kan ge upphov till ångest.
– Eftersom arbetet är förknippat med stora förväntningar är det knappast någon överraskning att nästan hälften av de studerande upplever yrkesvalet som stressfyllt och var tredje rentav som skrämmande, säger Elisa Gebhard, ordförande för Statens ungdomsråd.
Det är framför allt unga kvinnor som oroar sig för sin framtid i yrkeslivet. Hela 42 procent av alla unga kvinnor är oroliga för om de får ett jobb i framtiden medan endast 30 procent av männen upplever samma oro. Många unga befarar att de blir utbrända i arbetslivet. Upp till 46 procent av kvinnorna är oroliga för att orken ska tryta i jobbet medan endast 27 procent av männen har samma farhågor. En tredjedel av dem som svarade på enkäten uppger sig vara oroade för sin hälsa i arbetslivet.
– Frågan är väldigt könsrelaterad. Unga kvinnor upplever i högre grad än unga män att deras position på arbetsmarknaden är riskfylld, säger Lotta Haikkola.
Diffusa gränser
Kvinnorna upplever oftare än männen att arbetet är psykiskt påfrestande och att de har ångest över arbetsrelaterade frågor på fritiden. Enligt forskarna har skillnaderna mellan könen ökat de senaste tio åren. Statens ungdomsråd kräver politiska åtgärder för att rätta till det här missförhållandet.
– Jämställdheten fungerar inte i arbetslivet. Vi måste se över kvinnors lönesättning och utveckla fler stödtjänster så att de unga hittar rätt i arbetslivet, säger Elisa Gebhard.
En annan stor förskjutning av attityderna gäller synen på gränslinjen mellan jobbet och fritiden. Upp till 44 procent upplever nu att gränsen mellan jobb och fritid är diffus medan motsvarande andel var 28 procent i den ungdomsbarometer som gjordes 2015.
De ungas syn på företagsamhet har däremot blivit positivare. Tre av fyra unga tror att företagsverksamhet blir vanligare i framtiden och 59 procent uppger att de vill prova på livet som företagare. Många upplever att det är lättare att förverkliga sina drömmar i egenskap av företagare.
– Två av tre unga anser i enlighet med tidsandan att det behövs en företagarattityd i allt arbete, säger Haikkola.
Fjolårets ungdomsbarometer bygger på intervjuer med sammanlagt 1 907 unga i åldern 15-29. Sammanlagt fem procent av dem som intervjuades är svenskspråkiga.