Finlands kommuner rider ut coronakrisen

SAMHäLLE Den kommunala förvaltningen har under coronakrisen tagit ett enormt steg in i en digital värld. Såväl kommunala tjänsteinnehavare som förtroendevalda arbetar och möts nu i huvudsak på distans. Detta har krävt en ändring av kommunens styrdokument, förståelse av teknik och utbildning bland beslutsfattarna – allt för att säkerställa att kommunerna också i tider av undantagsförhållanden kan fatta och verkställa beslut.

Förutom förnyade arbetssätt har kommunerna i Finland fått lägga om sin verksamhet för att stå i frontlinjen mot pandemin. Verksamhet har lagts ner, byggts upp och ändrats för att med snabba ryck ta hand om invånare, servicebrukare och företag i en ny verklighet. Inte minst gäller detta förstås för sjukvården, men kommunerna har också exempelvis öppnat eller stängt skolor med några timmars varsel med allt vad detta innebär av skolskjutsar, bespisning, personal och så vidare.

Kommunerna har varit uppfinningsrika och flyttat en stor del av sin service till digitala miljöer, och dessutom skapat nya former av tjänster – såsom exempelvis företagarstöd och stöd till utsatta grupper.

I The Economists nyhetspodcast (15.4) konstaterades att den producerande industrin står inför en utvecklingsfas där fem år av utvecklingsarbete kommer att ske på 18 månader. Coronakrisen tvingar på gott och ont fram lösningar för att möjliggöra distansarbete inom alla former av utvecklings- och servicearbete – även i våra kommuner. Tillgång till material och information måste säkerställas med hjälp av nya metoder.

Jag vill påstå att också de finska kommunerna under den senaste månaden gjort ett utvecklingsarbete som i normalförhållanden hade tagit betydligt längre tid. Bilden av en tungrodd förvaltning där förändringsarbete tar en evighet (och i slutändan alltid går förlorat på grund av för höga kostnader) har kommunerna själva skjutit ner.

Det är klart att ändringar i verksamheten och den service som kommunerna erbjuder innebär ändringstryck också i förhållande till kommunens personal. Personalen har fått lära sig nya färdigheter och också delvis blivit omplacerade i helt nya uppgifter. Personal permitteras också till följd av såväl omläggningen i verksamheten som den ekonomiska utmaning som pandemin leder till i kommunerna.

Den omställning de finska kommunerna gjort är ingalunda en självklarhet. I Sydeuropa har många städer lagt ner sin verksamhet under krisen. I Finland, där lokalförvaltningen

Bäst klarar sig den förvaltning som lyssnar på sina invånare och som motiverar sina åtgärder så att alla förstår vad som händer och varför.

bär många samhällsbärande funktioner och därmed är samhällets första sköld mot pandemin, är nedläggning inget alternativ.

Många kommuner gick in i coronakrisen med en haltande ekonomi. En del av de samarbetsförhandlingar vi ser under krisens gång är de facto förhandlingar som fanns på bordet redan före krisen. Enligt de senaste prognoserna kommer coronakrisen att kosta kommunerna över tre miljarder euro. Trots stadiga krispaket och tilläggsfinansiering lägger coronapandemin en ytterligare börda på kommunernas redan dåliga ekonomi.

Vad finns då kvar när kommunernas uppgifter läggs om, ekonomin sackar och verksamheten svajar? Kvar finns demokratin, kvar finns närheten till och ansvaret för lokalsamhällets invånare och företag. Kvar finns också smidig förvaltning som inte räds utmaningar och omställningar.

I coronakrisen finns det inga vinnare. Bäst klarar sig den förvaltning som lyssnar på sina invånare och som motiverar sina åtgärder så att alla förstår vad som händer och varför. Kommuner som klarar av att upprätthålla en stark lokaldemokrati i undantagsförhållanden kommer att gå stärkta ur krisen. Detta har våra finländska kommuner redan nu visat att de klarar.