Festivalsommaren definitivt avblåst

Inga stora publiktillställningar till 31 juli, förbudet kan förlängas

Inga evenemang som samlar minst 500 personer kommer att tillåtas i Finland fram till utgången av juli, eventuellt längre än så. Det beslutade regeringen i går som ytterligare ett led i kampen mot coronaepidemin.

Statsminister Sanna Marin (SDP) säger att regionförvaltningsverken ska verkställa en förlängning av det nuvarande förbudet med en månad i taget, så att det gäller juli månad ut. I början av juni ska regeringen diskutera behovet av att eventuellt förlänga förbudet sommaren ut.

Valborgsfirandet begränsas av beslutet att fler än tio personer inte får samlas på allmänna platser. Inom kort väntas nya besked om tiden efter 13 maj. Ett beslut om hur skolundervisningen ska skötas under den senare halvan av maj väntas före valborg.

torsten.fagerholm@ksfmedia.fi

TORSTEN FAGERHOLM

Nervkittlande belopp delas ut för att förhindra massslakt av jobbtillfällen och minimera skadan på välfärden. Företagen är oskyldiga till coronakrisen och deras stödbehov är akut. Livsduglig näringsverksamhet måste kompenseras för förlusterna som resulterar direkt ur panikbromsningen inför smittan.

Coronapengar har utlysts via sex olika officiella kanaler, i ett dussintal olika former. Direktiven och kriterierna har förändrats under resans gång. Att främst skruva upp kranarna för utvecklingsstöd mitt under brinnande kris – i stället för att helt enkelt pausa socialförsäkringsavgifterna och återbära moms – ter sig minst sagt märkligt. Hos månget företag hotar löpande utgifter knäcka själva grundverksamheten till följd av mötesrestriktioner och näringsförbud. De verkligt nödställda saknar tid eller ork för nytänk, medan konsulterna och de digitalt mogna – som vet hur en slipsten ska dras – småmyser.

Mikroföretag och entreprenörer tampas däremot med hyror och elräkningar. En livlina på 2 000 euro från kommunen är en mager tröst vid akut kassakris. Samtidigt regnar tiotusentals ansökningar in hos Business Finland och NTM-centralerna. Medlen är öronmärkta för affärsutveckling och framtidsbygge, inte explicit krishjälp. Dubbla spår behövs visserligen: för att klara nuet och för att bygga den digitala morgondagen. Samtidigt ropar stor såväl som liten, Finlands Näringsliv EK och Företagarna i Finland, efter ytterligare, allmänna subventioner.

För jämförelsens skull : år 2018 erhöll cirka 28 000 företag lån eller stöd från Finnvera, Business Finland samt Arbets- och näringsministeriet. Stora företag fick i snitt 144 000 euro, medelstora 60 000, små 25 900 och mikroföretag 7 400 euro.

I det miljardregn som nu aktiverats delas summor på 100 000 euro ut till både höger och vänster. Närmast oundvikliga sidoskador bör genomlysas i efterhand. Samtidigt som motsättningar och avund hjälper föga i krisläge förblir kritiska frågor befogade. Mången personlig förmögenhet har under historien fått skjuts av krigs- eller krisläge – till den kategorin hör även Amos Anderson.

På ett fåtal veckor har stödansökningar motsvarande flera årsvolymer vällt in. Strukturerna håller inte jämna steg, flaskhalsarna krymper och byråkraterna betar av en övermäktig administrativ börda. Uppståndelsen är förståelig då solida bolag, vana vid att mjölka stödapparaturen med rätt kodspråk, profiterar. Det är en direkt följd av utformningen av lagen och stöden. Därtill har NTM-centraler – något oförklarligt – delat ut företagsstöd som flera gånger överskrider årsomsättningen.

Stöddjungeln var snårig nog långt innan någon kunde stava till sarscov-2 eller covid-19. Förutom tekniska svårigheter i själva utdelningen måste pengarna beräknas och riktas rätt. I ett försök att bestiga detta byråkratiska Mount Everest har Arbets- och näringsministeriet lyft fram idén om att villkorslöst ersätta uteblivna inkomster i form av så kallade helikopterpengar.

I den tyska delstaten NordrheinWestfalen rapporterades tusentals missbruk då tre miljarder euro delades ut till 360 000 företag. Financial Action Task Force (FATF), som bevakar pengatvätt, varnar EUländer för riskerna med direkta företagssubventioner, i synnerhet vid drastiska undantagstillstånd. Kundkännedom, grundbulten inom all finans, har mer eller mindre slopats till förmån för massiva transaktioner till otaliga ändamål under obefintlig förhandskontroll. Det öppnar för missbruk och klientelism.

Misstag är oundvikliga då man av nödtvång delar ut räddningspaket i expressfart och enligt uppluckrade kriterier. Världens äldsta levande astronaut, Frank Borman sa 1982: ”Kapitalism utan konkurser är som kristendom som saknar ett helvete.” Senare ledde han flygbolaget Eastern Air Lines i konkurs.

Via stöd och lån köps tid medan svåra beslut skjuts upp. Ännu saknas en trovärdig vägkarta, en signal framåt som skingrar den politiska dimman.