Coronamiljarden nästan slut

Nästan 40 bolag har fått hjälp med sina coronarelaterade likviditetsproblem av Finlands Bank. Centralbanken ger inte ut uppgifter om vilka företag det är fråga om.

Centralbanken Finlands Bank har använt största delen av den miljard som man avsatt för att köpa företagscertifikat för att stöda företag under coronakrisen, meddelade chefdirektör Olli Rehn på onsdagen.

– Vi inledde köpen för totalt 500 miljoner euro i mitten av mars. Strax därefter ökade vi dem till 1000 miljoner. Största delen av den summan är nu använd, säger Rehn.

Totalt har banken köpt företagscertifikat av 36 bolag. Det typiska värdet per köp har legat på kring 10 miljoner euro. Banken ger inte ut uppgifter på vilka företag som ingått i köpprogrammet.

– Vi har köpt företagscertifikat av både betygsatta och icke-betygsatta företag som uppfyller våra egna kriterier. Största delen av företagen som fungerar på marknaden för företagscertifikat är stora eller medelstora.

Företagscertifikat är i praktiken skuldebrev som stora och medelstora företag emitterar för att säkra kortsiktig finansiering. I skuldebrevet utlovar företaget en viss ränta mot en viss summa pengar.

I vanliga fall är det banker och stora institutionella placerare som köper företagscertifikat. Finlands Bank beslöt att inleda köpen när coronakrisens ekonomiska implikationer blev uppenbara och bankerna och placerarna drog sig undan från marknaden.

– Därefter har köparna återvänt till marknaden och för närvarande fungerar den bra. Men vi följer så klart med situationen, säger Rehn.

Enligt Rehn har köpen gagnat även mindre företag, eftersom bankerna och de institutionella placerarna då kan använda sitt kapital för att finansiera dem.

Bnp sjunker rejält

Finlands Bank har tidigare uppgett att coronakrisen krymper Finlands bruttonationalprodukt (bnp) med 5–13 procent. Bedömningen bygger på centralbankens egna analyser.

– I det första scenariot lyckas man kväva epidemin relativt snabbt och ekonomin kan börja återhämta sig efter tre månader. Då sjunker bnp med 5 procent, säger direktionens rådgivare Lauri Kajanoja.

– I det andra scenariot saktar man ned spridningen av viruset och regeringens begränsningar pågår fram till början av hösten. Då kan bnp sjunka med 13 procent.

Enligt Kajanoja verkar det osannolikt att det mindre kostsamma scenariot realiseras. För närvarande ser det ut som om bnp-nedgången kommer att landa någonstans mellan scenarierna.