Pandemin är inte en orsak att slarva
Suget efter mer coronakunskap pressar forskningen till snabba ryck. Men inte ens brådskan och pandemin är skäl nog att presentera rön som inte håller för granskning, säger det europeiska nätverket för forskningsetik.
Kampen mot coronapandemin skapar en stor efterfrågan på mer kunskap om viruset och epidemi-spridningen, men också om hur väl vilka restriktioner fungerar hur länge, och när de riskerar bli kontraproduktiva.
Alla ansvarsfulla beslutsfattare behöver den informationen för att lotsa samhällena genom pandemin så gott det går, och allmänheten suktar efter ny kunskap för att se en väg framåt.
Följaktligen publiceras nya forskningsrön dagligen. De återges av medier, eller av forskarna själva i sociala medier. I den här ruschen riskerar vi ändå att förväxla seriös forskning med mindre seriös.
Drar för snabba slutsatser
Det europeiska nätverket för forskningsintegritet (Enrio) varnar för att universitet och forskare i brådskan att förstå och kuva pandemin kan försumma forskningsetiken och reglerna för att hantera biorisker. Det finns också en risk för att alltför snabba slutsatser publiceras, heter det i ett uttalande.
Ändå, påpekar nätverket, är det av yttersta vikt att följa god vetenskaplig praxis också under pandemin, eftersom pålitliga forskningsrön behövs.
”Det är viktigt att forskningsrönen så snabbt som möjligt kan användas som beslutsunderlag, men det får inte ske på bekostnad av god vetenskaplig praxis. När forskare i offentligheten har presenterat kontroversiella påståenden om pandemin och hur man ska skydda sig har det skapat en debatt som förvirrat allmänheten. Förtroendet för vetenskapen är hotat”, heter det i uttalandet.
Vidare sägs det att om det vetenskapliga samfundet försummar sina vedertagna regler för att ta fram pålitlig och externt granskad forskning i samband med pandemin ”äventyras både avsikten att stoppa pandemin och att minska sjukdomens dödlighet”.
Fakta, inte åsikter
Forskarna uppmanas därför att i offentligheten, inklusive på sociala medier, redogöra för sin forskning ansvarsfullt, sakkunnigt och transparent. Nätverket avråder från att föra fram personliga uppfattningar och grundlösa eller överdrivna tolkningar. Inte heller ska forskare avsiktligt undanhålla någonting av betydelse för sammanhanget.
”På det sättet vinner vi andra forskares, allmänhetens och beslutsfattarnas förtroende. I synnerhet universiteten och forskningsinstituten borde vara extra alerta för att identifiera praxis som går mot god forskningspraxis. Då undviker vi överentusiastiska, slarviga eller rentav hänsynslösa löften och tolkningar”, sägs det.
Kalle Videnoja, sekreterare vid Enrio, säger att det åtminstone i Europa finns en rädsla för att forskning som inte möter vetenskapliga kriterier ska framställas som någonting klarlagt, även om han inte vill peka ut enskilda studier.
– Det handlar inte nödvändigtvis om att någon avsiktligt går ut med information som inte håller, utan om att folk i brådskan blir pressade att göra fel.