Kostymerna gallras bort i idrottstoppen
Tre saker sticker ofta ut i den traditionella bilden av en idrottsledare: han är man, han är lite äldre och han bär mörk kostym. Nu vill olympiska kommittén få in flera kvinnor i ledarroller, skapa ett mer jämställt ledarskap och ändra bilden av idrottsle
Finlands olympiska kommitté (OK) jobbar för att få ett mer jämställt ledarskap inom idrotten. Kostymgubbarnas antal ska minskas och kvinnorna ska få större roll där de viktiga besluten fattas.
För att råda bot på gubbväldet har olympiska kommittén startat ett projekt som siktar på att ge flera kvinnliga ledare och en större mångfald kring styrelseborden.
Finländarna har under de senaste månaderna och speciellt under de senaste veckorna blivit vana vid att se kvinnor som tar plats, kontroll och visar starkt ledarskap i svåra tider.
Regeringens kvintett Sanna Marin (SDP), Li Andersson (VF), AnnaMaja Henriksson (SFP), Maria Ohisalo (Gröna) och Katri Kulmuni (C) har visat starkt ledarskap under den pågående coronakrisen och de starka kvinnorna har fått mycket beröm för sitt agerande och sin pondus.
Medan kvinnor tar allt större och mer ledande platser i politiken och i samhället finns det ett område där kvinnorna fortfarande har biroller, där strukturerna stöder denna mansdominans och männen sitter på både makten och pengarna.
Idrotten har ibland – halvt på allvar och halvt på skämt – kallats manschauvinismens sista bastion och ingenstans är väl ojämställdheten så synlig och identifierbar som i idrotten.
Det är herridrotten som är normen. Det är herridrotten som får synlighet. Det är herridrottarna som lyfts fram som idoler. Det är herridrotten som i alla tider fått de bättre förutsättningarna. Och det är herridrotten som är en miljardbusiness.
Och även om kvinnornas situation blivit bättre och jämställdheten sakta lyfter sitt huvud inom den gammalmodiga idrottsvärlden är skillnaderna mellan män och kvinnor gigantisk.
På listan över de 100 idrottare som tjänar mest i världen finns en kvinna. I de stora bollsporterna är kvinnans euro en knapp cent. Fotbollen är värst – där är kvinnans euro 0,03 cent.
Men det är inte bara på idrottsplanerna som männen har en klart bättre position. Också inom ledning och administration är det män som sitter på de ledande positionerna.
I de olympiska grenförbunden i Finland är kvinnorna i klar minoritet i ledarpositioner. Bara 14 procent av ordförandena, 29 procent av styrelsemedlemmarna och 31 procent av verksamhetsledarna är kvinnor. Och Finlands olympiska kommitté har aldrig haft en kvinnlig ordförande.
Jämn könsfördelning ger bättre resultat
För att ledarskap och organisationer ska fungera på bästa tänkbara sätt är en jämn könsfördelning i ledningen en förutsättning.
Därför startade Finlands olympiska kommitté för tre år sedan programmet Johtaa kuin nainen (Led som en kvinna). Målet med programmet är att stärka kvinnornas roller, möjligheter och positioner inom idrotten, öka deras andel i ledningen och på det sättet hjälpa idrottsvärlden att bli mer diversifierad och jämställd.
Förutom projektet Johtaa kuin
nainen som riktar sig till de som jobbar på nationell nivå har olympiska kommittén också projektet Naiset vaikuttajina liikunnan pelikentillä (Kvinnliga påverkare på idrottsfältet) som riktar sig till de som jobbar på lokal nivå.
– Vi såg på siffrorna i de olika grenförbundens ledningar och såg att något måste göras. Det kom också signaler från grenarna och deltagarna i vårt program Valmentaa kuin nainen (Träna som en kvinna) att det här också behövs inom ledarskapet, säger Sari Kuosmanen, projektchef för Johtaa kuin nainen.
Då bara var sjunde styrelseordförande och var tredje ledare är kvinna är situationen långt ifrån optimal. För att kunna ta ledande positioner behöver kvinnorna mentorskap och utbildning och det är precis vad projektet erbjuder.
– Vi uppmuntrar att flera kvinnor ska söka sig till ledande uppgifter. Det behövs mera kvinnligt ledarskap, säger Kuosmanen.
Att slå sig in i en mansdominerad värld där ledarna i alla tider sett ut på ett visst sätt och varit stöpta ur samma form är inte helt lätt.
– Vi hjälper till att lyfta fram deltagarna och rollmodeller. Det finns en bild av hur den traditionella idrottsledaren ska se ut. Det är ofta en äldre man med mörk kostym. Den bilden ska vi ändra på, säger Kuosmanen.
Johtaa kuin nainen är ett projekt riktat till kvinnor. Att kvinnor får utbyta erfarenheter, uttrycka sina tankar och idéer och tillsammans på sina egna villkor utvecklas till ledare är ett önskemål från de som vill bli ledare.
– Det här projektet är bara en del i den förändring som ska ske för att de fördomar och utmaningar som finns ska försvinna, säger Kuosmanen.
Hon berättar att kvinnor som ansöker om att få delta i projektet ofta vittnar om att de blivit diskriminerade, felbehandlade eller att de på olika sätt förminskats och att de därför ser det viktigt att få ventilera sina tankar med andra kvinnor som kan ha upplevt liknande situationer.
– Det finns en väldigt stor expertis och nu har de här kvinnorna fått en plats att dela med sig av sina erfarenheter och sitt kunnande till andra, säger Kuosmanen.
Då projektet körde i gång 2017 ansökte 100 kvinnor om att få delta. Varje utbildning har 20 platser och den tredje utbildningen körde i gång i januari i år.
– Man kan se att det finns en efterfrågan och ett behov, säger Kuosmanen.
”Jämställdhet väcker starka reaktioner”
Sofia B. Karlsson, sakkunnig och utbildningsansvarig i inkludering på Riksidrottsförbundet i Sverige, sade i en intervju i HBL i mars att jämställdhetsarbetet ska ses som en idrottsutvecklingsfråga.
– En organisation som inte arbetar för jämställdhet är irrelevant i dagens samhälle. I idrottsrörelsen ska män och kvinnor ha samma förutsättningar att utöva och leda idrott och de ska också ha samma möjlighet att påverka, sade Karlsson.
Kuosmanen delar Karlssons syn på att det behövs en större jämställdhet i idrotten. Och hon berättar att hon nåtts av besked att också män i ledande positioner i Finland välkomnar initiativet och projektets mål.
– Det är klart att jämställdhet alltid väcker starka reaktioner. Det är ett ämne som framkallar oerhört starka känslor, säger Kuosmanen.
Men hon poängterar att det inte bara är män som kan försvara de traditionella könsrollerna där män är ledare och där kvinnor ska underordna sig. Det finns också kvinnor som inte ser det som problematiskt att de definieras utifrån manliga normer.
– Det finns många som söker sig till vår utbildning för att den bara är riktad till kvinnor, men det finns också de som låter bli att göra det av precis samma orsak, berättar Kuosmanen.
– Alla borde inse att en organisation har stor nytta av att det finns olika åsikter, kön och grupper representerade i ledningen. En mångsidig grupp ger större kunskap, vilket gynnar verksamheten.
Det sker som sagt hela tiden en positiv utveckling inom idrotten och kvinnornas andel i de beslutande organen ökar sakta men säkert. En orsak är olympiska kommitténs projekt, men också den samhälleliga förändringen där kvinnor i allt större utsträckning tar plats och leder hjälper till att skapa en positiv spiral. Flickor och unga kvinnor ser att de har samma möjligheter, förutsättningar och rättigheter att ta plats som pojkar och män har.
De gamla, mossiga värderingarna är sakta på väg att försvinna från idrotten då organisationer, förbund och klubbar drar upp nya riktlinjer och skriver nya likabehandlings- och jämställdhetsplaner. Utvecklingen sker för att hänga med i utvecklingen och för att kampen om pengarna allt starkare påverkas av värderingar.
Coronakrisen också en möjlighet
Den pågående coronakrisen drabbar idrotten ytterst hårt, och Finlands olympiska kommitté har räknat ut att notan för idrottens del kommer att gå på minst 81 miljoner euro. Olympiska kommittén har därför bett regeringen om öronmärkta pengar för idrotten för att rädda föreningar och i förlängningen finländarnas välbefinnande.
Samtidigt som många föreningar kämpar för sin överlevnad och existens och måste lägga om hela sin verksamhet på kort varsel, då träning måste skötas på distans och kontakten med idrottarna inte längre är daglig, kan det också finnas tid för att utveckla sin verksamhet.
Då den normala vardagsstressen med tävlingar inte för tillfället existerar vill Kuosmanen se att föreningar och förbund tar sig an de mer ”tråkiga” sakerna, de som normalt skjuts på framtiden när det inte finns tid i vardagen.
– Då man löst de akuta problemen som coronakrisen skapat kan den här tiden användas till att blicka framåt och utveckla sin verksamhet. Situationen är utmanande för alla, men samtidigt kanske man kan hitta tid för nytänk, säger hon.
– Man kan uppdatera sin jämställdhets- och likabehandlingsplan och fundera vad man kan göra bättre i sin verksamhet då vardagen återvänder. På det sättet kan den här jobbiga situationen föra något positivt med sig.