Krisande företag behöver nya stöd
Utmaningen är att rikta pengarna rätt
De direkta stöden till företagen har varit en het potatis den senaste veckan. Efter debaclet med Business Finland-stöden planerar nu regeringen nya stödformer.
Under fredagen inleddes förhandlingar om hur stödsystemet kan kompletteras, så att de som är hårdast drabbade faktiskt får hjälp.
Ett av förslagen hämtar inspiration från Norge och Danmark. Där täcker staten upp för en stor del av de fasta kostnaderna för företag som tappat minst 30 procent (Norge) eller 40 procent (Danmark) i omsättning.
Alternativet utreds av en expertgrupp bestående av några av Finlands mest framstående ekonomer: Vesa Vihriälä, Sixten Korkman, Bengt Holmström och Roope Uusitalo.
Samtidigt påpekar andra ekonomer att man måste försäkra sig om att stöden går till rätt adress innan man delar ut skattepengar till företag.
De direkta stöden till företagen har varit den brännande politiska frågan under den gångna veckan. Efter debaclet med stödet via Business Finland och NTM-centralerna planerar nu regeringen nya stödformer. Frågan är bara hur man når dem som verkligen drabbats.
Masspermitteringar, konkurser och tillfälliga nedstängningar av fabriker och affärer. Företagen har tvingats ner på knäna under våren och regeringar världen försöker nu hitta sätt att lotsa dem genom coronapandemin. Finland är inget undantag.
Under den gångna veckan har det dock framkommit att det direkta miljardstöd som kanaliserats genom Business Finland och NTM-centralerna inte har träffat mitt i prick. Eftersom Business Finlands lagstadgade uppgift är att finansiera utvecklingsprojekt har stöden inte gått till dem som lider av kassakris, utan i stället till företag inom it- och konsultbranscherna som visat att de kan använda pengarna till innovation. Samtidigt sitter företag inom restaurangbranschen kvar i sin ytterst svåra sits.
Det här har fått regeringen att fundera över ytterligare stödformer. Under fredagen inleddes förhandlingar om hur stödsystemet kan kompletteras, så att de som är hårdast drabbade faktiskt får hjälp. Hittills har staten presenterat stödprogram på ungefär 15 miljarder euro, men den absoluta majoriteten av den summan består av statsgarantier för banklån. Många mindre företag, som just restauranger, efterlyser i stället direkta utbetalningar för att täcka hålen i kassan.
Företagarna i Finland har konsekvent talat för stöd i form av reda pengar, eftersom det osäkra läget gör det svårt för till exempel en liten restaurang att skuldsätta sig ytterligare.
Frågan är bara hur de direkta utbetalningarna ska utformas så att man urskiljer dem som verkligen drabbats, för vad debatten den senaste veckan har visat är att lättvindigt utbetalade pengar skapar häftig kritik oavsett om det är ekonomisk kris eller inte.
Kan ta modell av Danmark och Norge
Vid Arbets- och näringsministeriet uppger man flera nya stödmodeller utreds. En av dem är ett hjälppaket specifikt till restaurangerna, som ett slags kompensation för att de tvingades stänga. Medieuppgifter gör gällande att den här processen har fördröjts av en politisk tvist om hur stort stödet ska vara – Centern och finansminister Katri Kulmuni är bara beredda att vika 20 miljoner för ändamålet, medan Arbetsoch näringsministeriets modell utgår från en stödsumma på 150 miljoner.
Därutöver har en expertgrupp bestående av fyra av Finlands mest framstående ekonomer – Vesa Vihriälä, Sixten Korkman, Bengt Holmström och Roope Uusitalo – arbetat fram ett förslag om att införa ett stöd för förlorad omsättning enligt en liknande modell som den som tillämpas i Norge och Danmark.
Där täcker staten upp för en stor del av de fasta kostnaderna för företag som tappat minst 30 procent (Norge) eller 40 procent (Danmark) i omsättning. Arbetsgruppen kommunicerar tills vidare inte utåt exakt vad som kommer att föreslås för regeringen, men Vihriälä säger till HBL att arbetsgruppen analyserar en sådan modell och vilka effekter den kunde få.
Detaljerna är tills vidare oklara, liksom kostnaden. Enligt Helsingin Sanomats uppgifter skulle den finska modellen, till skillnad från förlagorna i Norge och Danmark, också täcka personalkostnader. De hör tillsammans med fasta kostnader som hyror ofta till företagens största utgiftsposter.
Genom att ersätta personalkostnader skapar man ett incitament för att avstå från permitteringar. Kostnaden skulle delvis vägas upp av att färre behöver arbetslöshetsunderstöd, resonerar man. Redan nu har 150 000 finländare permitterats under coronakrisen, enligt siffror som Arbetsoch näringsministeriet publicerade under veckan.
”Fokusera på sysselsättningen”
Nationalekonomer som HBL har pratat med betonar att det viktigaste är att stöden riktas rätt, oavsett vilket tillvägagångssätt man väljer. I det här avseendet står restaurangbranschen i en särställning, då de tvingats stänga på grund av en statlig förordning, säger ekonomie doktor Christer K. Lindholm.
– Regeringen borde också fokusera på de branscher som sysselsätter många, såsom restaurangoch hotellsektorn. De kunde stödas genom att ersätta för förlorad omsättning, eller genom att staten återbetalar den mervärdesskatt som redan betalas. Det enda som egentligen skiljer dessa stöd åt är vilken instans man väljer för att betala ut dem.
Fördelen med dessa alternativ är att de kan genomföras snabbt och enkelt, vilket är en viktig aspekt i den här situationen, säger Lindholm. Företagarna behöver inte tampas med den byråkrati som en ansökan innebär, och skattemyndigheterna har exakta uppgifter på hur mycket moms ett företag har betalat. Det gör det teoretiskt möjligt att skicka stöden till rätt adress. Nackdelen är att stödet kan bli rätt litet för företag som inte haft stora intäkter under början av året.
Vid Finansministeriet utreds just en återbetalning av momsen till företagarna, men i form av ett lån som sedan ska tillbaka.
– Det är upp till regeringen att bedöma om företagen borde betala tillbaka momsen eller inte, men det spelar egentligen ingen roll eftersom det är en så liten del av totalkostnaden för krisen. Men om
man väljer att kräva tillbaka momsen senare så måste återbetalningstiderna vara långa så att inte samma företag drabbas på nytt direkt krisen är över.
Lindholm vänder sig mot stödformer som riktas till alla företag oavsett bransch. Bland annat Företagarna i Finland har föreslagit en sådan form av universalstöd, där staten tar ansvar för till exempel pensionsavgifter för en viss tid. Motiveringen är att alla företag behövs också efter krisen och att missbedömningar – oavsett vilken modell man väljer – är svåra att undvika.
– En sådan lösning skulle bli väldigt dyr, och med tanke på hur mycket krisen i övrigt kostar vore det vanvettigt att ösa pengar till alla företag helt utan urskiljning.
Stöd utan motåtgärder får kritik
Samtidigt ställer sig vissa ekonomer kritiskt till att rädda företagen genom gratispengar utan motprestationer. En av dem är ekonomie doktor Juha Tervala, universitetslektor vid Helsingfors universitet.
Han tycker spontant att den namnkunniga arbetsgruppens förslag på att ersätta för minskad omsättning låter märklig.
– Det låter svårt att utforma en modell där utgångspunkten är man ersätter fasta kostnader med skattepengar bara för att omsättningen minskar. Är det en åtgärd som kanaliserar pengarna till dem som behöver dem? Men jag håller med om att restaurangerna är ett fall för sig, då de har tvingats stänga, jämfört med andra företag som det annars bara går dåligt för.
Tervala säger att han inte är någon vän av direkta pengaöverföringar till företagen. Hellre skulle han se lösningar som baserar sig på principen att pengarna betalas tillbaka då situationen lättar.
– Jag kan tänka mig flera andra alternativ. Man kan ge statsborgen för lån, sänka skatter, skjuta upp skattebetalningar, bevilja statsborgen, eller kapitalisera bolagen genom köp av företagscertifikat. Staten kan givetvis inte köpa in sig i varje litet företag, men man borde utgå från åtgärder som kräver en motprestation eller ger något tillbaka.
Alla stöd som staten betalar ut till företagen bekostas i sista hand av framtida skattebetalare genom en utökad skuldbörda. Lindholm och Tervala betonar att det här inte är något man behöver bekymra sig för i dagens läge. Tack vare ECB:s stimulanspolitik kommer räntorna att vara låga en lång tid framöver.
– Vi har att göra med en sorts naturkatastrof som vi inte kan göra något åt. I ett sådant läge ska staten skuldsätta sig mer än vanligt. Men samtidigt är det statens uppgift att använda sina pengar så effektivt som möjligt, säger Tervala.
Ingen vet hur länge vi kommer att leva med pandemin, och det är därför omöjligt att säga hur länge företagen kommer att behöva luta sig mot den offentliga sektorn. Enligt Tervala kan staten släcka bränder genom stöd i åtminstone några månader, men i något skede måste man väga kostnaderna av att hålla företagen vid liv jämfört med att låta dem gå omkull.
– Det kan komma en punkt då det inte längre lönar sig, konstaterar han.
Regeringen borde också fokusera på de branscher som sysselsätter många, såsom restaurangoch hotellsektorn. De kunde stödas genom att ersätta för förlorad omsättning, eller genom att staten återbetalar den mervärdesskatt som redan betalas.
Christer K. Lindholm ekonomie doktor