Kylskåpet är värt att hyllas
När vårvärmen gör sitt intåg längtar vi mer och mer efter kyla. Åtminstone i köket. Vi har relativt snabbt blivit beroende av artificiell kyla. Ännu för 100 år sedan var kylskåpet en exklusiv nymodighet, och i Finland blev det riktigt vanligt först på 195
Hoagy Carmichael var eventuellt den första låtskrivaren att plocka in ett kylskåp i en sångtext. Redan 1938 var kylskåpet så vanligt i USA att han tog in det i texten till Two sleepy people. Där sitter det dåsiga paret i fåtöljen ”pickin’ on a wishbone from the Frigidaire”. Alla visste vad han syftade på. Just Frigidaire var ett av de absolut första riktiga kylskåpen som kom till Finland för bra nära 100 år sedan. Ändå tog det till långt in på femtiotalet innan de blev vanliga utanför större städer.
I begynnelsen var isen. Redan för 4 000 år sedan använde befolkningen i Mesopotamien is och snö som ett sätt att långtidsförvara den mat och dryck som man inte kunde salta ner, torka eller röka.
Väl isolerad kunde isen hålla i flera månader, och det är inte speciellt många decennier sedan de sista isleverantörerna i Finland tvingades byta bransch.
Numera hör kyl och frys till basutrustningen i ett kök, och ibland räcker de inte till. Nu när de flesta ser till att fylla förråden under restriktionernas virusvår vill många ha extra kyl- och frysutrymme.
– Vi har sett en mycket tydlig uppgång i försäljningen av både kylskåp, frysboxar och frysskåp sedan virusrestriktionerna infördes, säger Anniina Korpela, kommunikationschef på Gigantti i Finland.
Också elektronikkedjan Power har iakttagit samma trend. Efterfrågan på kyl och frys som vanligen ökar först i samband med stugsemestrar eller bär- och skördetider har tidigarelagts med ett par tre månader.
– Frysboxar, små kylskåp och mindre frysskåp är efterfrågade. Det vi säljer mest av är modeller man oftast skaffar som komplement till den kyl- och frysutrustning som redan finns i hemmet, säger försäljningschefen Joonas Uusimaa.
Is i skåpet
Kylskåp har funnits länge, men tekniken har varierat. 1748 visade den skotske kemisten William Cullen att artificiell kylning var möjligt, men gjorde ingen produkt av sin upptäckt. År 1793 tog Thomas Moore i USA patent på ett isskåp med träkol som isoleringsmaterial.
1805 konstruerade den amerikanske uppfinnaren Oliver Evans ett kylskåp som drevs med ånga. Tekniken modifierades av Jacob Perkins, som 1834 lanserade det första användbara kylskåpet. Det blev ingen världssuccé.
1851 kunde världsutställningen i London trots den tekniska utvecklingen på annat håll presentera ett isskåp beklätt med zinkplåt. Det var en modell som sedan skulle bli den vanligaste i mer än 100 år, ända in på 1940-talet.
De första importerade isskåpen kom till Finland i slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet kunde man köpa inhemska Temperator som tillverkades av Aura Järnmanufaktur i Åbo.
Frederic Tudor, en affärsman i Boston, gick till historien som den stora iskungen. Han exporterade is från sjöarna i New England ända till Kuba och Indien, tjänade en förmögenhet och byggde upp en enorm affärsverksamhet. Som mest hade han drygt 90 000 anställda som sågade upp, packade, lastade, fraktade och sålde is. Från Norge exporterades också mycket is, framför allt till England.
I det moderna Finland visar en snabb sondering att också rätt unga människor ännu minns kallskåp, isskåp och jordkällare som varit i bruk. I synnerhet på sommarställen som länge saknade el kunde källaren, brunnen eller källarluckan i golvet alltid erbjuda svalka för mat och dryck.
Stora och dyra
Den industriella revolutionen under 1800-talet ledde till fler och större städer. Mat skulle transporteras från avlägsna platser. Kött kunde klara sig några dagar i iskylda järnvägsvagnar, men för längre frakter och lagring behövdes bättre kylteknik.
Kylskåpstekniken utvecklades parallellt i Europa och USA. Amerikanska Frigidaire var först ute med ett kylskåp anpassat för privathushåll. Det började säljas 1921, uppges ha varit ”lika dyrt som en T-Ford” och byggde på kompressionsteknik. 1927 kom General Electrics budgetmodell Monitor Top, som i sin tur fick rollen som kylskåpens T-Ford och snabbt spred sig ut till hemmen. De förutsatte dock elanslutning, vilket ännu inte var särskilt vanligt i privatbostäder. Andra tillverkare drev sina skåp med gas.
Många lite äldre läsare minns när familjen fick sitt första kylskåp. De var ibland ganska skrymmande men ändå märkligt trånga pjäser. Det gjorde förstås inget, för på den tiden var kylskåpet komplement till de traditionella kylförvaringarna: mellan fönstren, i kallskåpet eller i kallkällaren.
Maten fick kylskåpssmak
Det första kylskåpet kom till Finland redan 1928, men det tog nästan 25 år innan de blev vanliga i hemmen. Frigidaire, Electrolux och Kelvinator var de första stora märkena.
Eva Packalén i Helsingfors har sitt första kylskåpsminne från hemmet på Smedsgatan år 1937. Där stod ett bulligt gasdrivet kylskåp i köket på en 50 centimeter hög ställning.
– 1940 flyttade vi sedan till ett nybyggt hus på Rönnvägen 8. Där hade vi ett eldrivet Frigidaire, och det skåpet hade min mamma kvar ända till 1970, såvitt jag minns. Kylskåpet hade inget egentligt frysfack, bara ett litet utrymme där man kunde frysa isbitar. Jag minns att maten man förvarade i skåpet snabbt fick kylskåpssmak, säger hon.
Pontus Dammert kommer också ihåg ett Frigidaire från efterkrigstidens Helsingfors under senare delen av 1940-talet.
– När skåpet kopplades av eller på skakade det och lät nästan som en brandbil på långt avstånd.
När familjen flyttade till landet för sommaren levde de med en mera traditionell kylteknik.
– Där fanns kylskåpet i ett uthus. Det bestod av enorma isblock som sågats ur isen av vår granne jord
När skåpet kopplades av eller på skakade det och lät nästan som en brandbil på långt avstånd.
Pontus Dammert
brukaren. Hans jättehäst Veikko drog med släde upp isen till uthuset där den packades i jättelika högar av sågspån. Det kylskåpet fungerade perfekt i tre månader, säger han.
Femtiotalsfenomen
Även om det förekom kylskåp i vissa stadslägenheter redan under 1930-talet var de sällsynta ända fram till efterkrigstiden.
Först under 1950-talet började de säljas i större skala, och det påverkade snabbt matindustrin eftersom det uppstod en efterfrågan på kyld och fryst mat. Man behövde inte gå till livsmedelsaffären eller slaktaren varje dag. Tillsammans med de andra hushållsmaskinerna var kylskåpet med om att förändra den gamla hemmafrurollen. Kvinnor kunde i allt större utsträckning söka arbete utanför hemmet. Kylskåpet, som av brittiska Royal Society kallats den största uppfinningen i matens och dryckens historia, blev också en samhällsutvecklare.
På 1960-talet blev kylskåpen rymligare när isoleringen blev tunnare och effektivare. Vid samma tid kom kyl/svalskåpen och kylrummen ut på marknaden. År 1964 fanns det drygt en halv miljon kylskåp i Finland, men bara 4 000 frysboxar. Kylskåpen var vanligast i städerna, medan frysboxarna slog igenom snabbare på landsbygden där man odlade, skördade, jagade och slaktade och behövde stora utrymmen att förvara maten i. År 1973 hade nio av tio hushåll ett kylskåp, men det dröjde ända till 1990 innan frysboxen blivit lika vanlig.
Svenskt bidrag
En av dem som förbättrade kylskåpet var svensken Baltzar von Platen, som uppfann det så kallade absorptionskylskåpet. Som student vid Kungliga Tekniska högskolan bestämde han sig för att tillsammans med en annan student, Carl Munters, tillverka ett kylskåp utan rörliga delar.
Tanken var att den ena änden skulle bli kall medan den andra värmdes. 1922 var apparaten klar, och det blev en stor framgång. Både patentet och ingenjörerna köptes upp av Electrolux. 1925 började absorptionskylskåpet massproduceras. Kylskåpet kunde drivas med gas, som var betydligt vanligare i hushållen än el. Absorptionskylskåpen dominerade marknaden i Europa ända fram till 1950-talet.
Kompressionstekniken tog över i takt med att hushållen kopplades till elnätet. Tekniken hade utvecklats och skåpen hade blivit både driftsäkrare och billigare.
En av orsakerna var att den ammoniak som använts som köldmedel från slutet av 1920-talet ersattes av betydligt stabilare ämnen, freoner. Det var ett mindre giftigt och effektivare köldmedel än de tidigare. Först på 1970-talet upptäcktes freonernas skadliga effekter på ozonlagret. Det så kallade Montrealprotokollet 1987 var ett internationellt avtal om att fasa ut freonerna. På 1990-talet började omställningen på allvar efter uppmärksammade aktioner från Greenpeace och andra miljögrupper. 1993 presenterades det första kylskåpet helt utan CFC, som är den mest skadliga av freonerna.
Tystare förr
Den som minns att kylskåpen gick tystare förr har alldeles rätt. Dagens kylskåp surrar och kluckar när köldmedlet pressas runt i rören. Freonet har egenskaper som gav skåpen en relativt låg ljudnivå, men nackdelen var förstås global uppvärmning och skador på ozonlagret. Ute i landet finns fortfarande vitvaror med freon, och när de tas ur bruk ska köldmedlet tappas bort på ett säkert sätt av experter.
Numera används isobutan, ett köldmedel som leder ljud bättre än freon. Därför för kylen mera ljud. Det bryter inte ner ozonlagret på samma sätt, men än så länge finns det inget köldmedel som saknar miljöpåverkan.
Isobutanet tvingade fram en del konstruktionsändringar, till exempel att den elektriska utrustningen placerades utanpå skåpen. Energikrisen på 1970-talet ledde till en del förändringar, framför allt ersattes isoleringsmaterial som mineralull och kork med polyuretanskum för att minska energiförbrukningen. Senare har polyuretanskummet i sin tur börjat ersättas av vakuumpaneler i väggarna.
I dag produceras omkring 90 miljoner kylskåp per år. Omkring en miljard kylskåp beräknas vara i bruk. Av de inhemska tillverkarna som Helkama, Huurre, Rosenlew och Upo har ett par överlevt som varumärken, men sedan 2007 tillverkas inga kylskåp i Finland.
I Ylöjärvi finns Europas enda museum för kylteknik. Läs mera på www. kylmämuseo.fi.