Putin den store börjar krympa
Mycket går nu emot Rysslands president Vladimir Putin, just som folket skulle ge honom möjligheter att sitta vid makten ända tills han är 84 år.
Ionsdags, på Lenins födelsedag, skulle den av Putin regisserade stora grundlagsteatern få sin final. Men undantagsläget som coronaviruset har orsakat även i Ryssland satte stopp för den folkomröstning som skulle ha hållits då.
Vi såg den första akten till grundlagsteatern i januari då Putin i ett tal till folket föreslog omfattande ändringar i Rysslands grundlag. Följande akt hade duman som fond och där kom ett tillägg om att presidentens tidigare mandatperioder nollas då den nya grundlagen träder i kraft. Därmed gavs Putin en chans att sitta kvar som president i ytterligare två sex års perioder efter hans nuvarande mandat går ut 2024.
I sista akten skulle, i ”demokratisk anda”, folket få inta scenen och i en folkomröstning säga ja till grundlagen.
När folkomröstningen slutligen kan hållas är i det här skedet okänt.
Med tanke på det nedkörda vårdsystemet på många håll i Ryssland kan följderna av coronavirusets framfart bli förödande för många.
Samtidigt som det inom den inhemska vården råder mer eller mindre kaos och Putin febrilt försöker skjuta allt ansvar för skötseln av epidemin över på regionala ledare, har han inte missat chansen att höja sin internationella profil och samtidigt visa sina landsmän hur ”dåligt” det är i väst genom att skicka vårdutrustning och medicinsk expertis till Italien. Han genomskådas säkert också på hemmaplan.
Viruset sprider sig för närvarande i Ryssland snabbare och kraftigare än i de flesta andra länder. Hur epidemin går vidare är svårt att sia om, men det är klart att det blir omfattande ekonomiska och sociala konsekvenser. Levnadsstandarden för tiotals miljoner ryssar kommer att försämras – för många drastiskt.
Läget på oljemarknaden är också illa för Putin och hans land. Ryssarna försökte tidigare i år spela tuffa och motsatte sig produktionsnedskärningar, men musklerna och kunskapen räckte inte till för att sätta de andra oljeproducerande länderna på plats. I stället tvingades man dansa efter Saudiarabiens pipa. Det blev såväl en ekonomisk som politisk förlust.
Putin har under sina 20 år vid makten inte gjort något åt Rysslands ensidiga ekonomiska beroende av energiråvaror. Olje- och gasintäkterna i Ryssland står fortfarande för mer än 40 procent av Rysslands federala budget. Budgeten balanserar på ett oljepris på 42 dollar per fat. Den här veckan har priset varit ungefär hälften så högt.
Då dessutom efterfrågan i hela världen, på grund av coronapandemin, ligger långt under det normala är Ryssland ekonomiskt hårt pressat just nu. Putin är piskad att motvilligt öppna de buffertfonder som finns i landet för att förhindra en verklig katastrof. Då de börjar tömmas minskar spelutrymmet.
Putin vill inte befläcka bilden av sig som den som lyfte Ryssland ur ett postsovjetiskt kaos och skapade ordning och välfärd för ryssarna. Nu har han enorma utmaningar att klara av det.
Putin förefaller att ha passerat toppen av sin karriär. Det demonstreras mot honom, opinionssiffrorna har dalat redan en tid och nu bär det av utför med fart.
Han är emellertid inte den som ger sig så lätt. Putin har hittills hållit oppositionsledare på mattan genast då någon har visat sig samla bredare stöd. Men hur beter han sig om han plötsligt känner sig osäker och den egna positionen hotad på grund av ett utbrett missnöje bland det ryska folket?
Ryssland ska enligt Putin ha en given plats bland världens stormakter och väcka respekt bland andra. Det kommer han alltid att försvara och agera enligt.
Det gamla beprövade knepet att få ett missnöje på hemmaplan avstyrt genom att rikta allas blickar utanför gränserna har han använt sig av flera gånger, senast då han lät små gröna män annektera Krim och styra militära aktiviteter i östra Ukraina, som fortfarande pågår.
Men i ett ytterst svårt ekonomiskt läge och med ekonomiska sanktioner hängande över Ryssland alltsedan Krim förefaller en rysk militär aktion nu osannolik.