Stress under graviditeten ökar risken för luftvägsinfektioner hos barnet
Mammans stress under graviditeten gör att särskilt pojkar löper större risk att bli sjuka, visar en ny studie vid Åbo universitet.
Antalet syskon, en kortare amningsperiod eller rökning i familjen.
De tre faktorerna är från förr kända för att de utgör ökad infektionsrisk för små barn.
Nu har en ny studie vid Åbo universitet bevisat att den stress som en mamma upplever under graviditeten också kan öka risken för återkommande luftvägsinfektioner hos barnet i framtiden.
Laura Korhonen, som disputerar med doktorsavhandlingen vid Åbo universitet, ville undersöka sambandet på grund av egen erfarenhet.
– Min dotter hade återkommande virusinfektioner när hon var två år gammal. Jag är intresserad av både genetiken och miljöaspekten i frågan. Gener kan vi inte påverka men vårt mående är något som vi kan påverka i allra högsta grad, säger Korhonen.
I studien deltog 3 808 familjer under åren 2012 till 2015 som en del av forskningsprojektet Finnbrain.
Korhonen följde mödrarnas ångest- och depressionssymtom samt hur nöjda de var i parförhållandet från den 14:e graviditetsveckan och samlade in data om återkommande luftvägsinfektioner hos barnen fram tills de var två.
Studien visar att mammans stress under graviditeten är kopplad till en ökad risk för återkommande luftvägsinfektioner hos barnet. Dessutom: barn vars mödrar uppgav stresssymtom under graviditeten uppvisade en minskad respons på kortisol vid virusinfektion.
– Hos 336 barn som var tio veckor gamla, vars mödrar hade uppgett stress, var kortisolproduktionen minskad när de led av rhinovirusinfektion, ett vanligt förkylningsvirus, säger Korhonen.
Pojkar särskilt drabbade
Kortisolhormonet, som utsöndras vid stress och infektioner, reglerar kroppsfunktioner såsom immunsystemets aktivitet. Om det inte fungerar som det ska, är man mer utsatt för infektioner.
Då fostret exponeras för stress under graviditeten kan det förändra fostrets biologi. Rent konkret innebär det att HPA-axeln, som producerar kortisolhormonet, påverkas.
– Men vi vet inte än varför sambandet finns. Det är också viktigt att minnas att riskökningen inte är hemskt stor.
Det var framför allt pojkar som led av det försämrade immunförsvaret.
– Det här beror på att kvinnor och män har olika utformade immunförsvar. Det kvinnliga könshormonet östrogen, som inte män har lika mycket av, har en positiv effekt på immunförsvaret.
Det här har bland annat noterats i covid-19-utbrottet, där män har fått svårare symtom.
Gener och stress hade ingen koppling enligt undersökningen.
– Vi hittade ingen koppling mellan genetiska förutsättningar och mammans stress under graviditeten. Dessa resultat antyder att moderns stress är en oberoende riskfaktor för återkommande infektioner under barndomen.
Det här är den första studien i Finland som pekar på sambandet mellan stressens påverkan på fostrets immunförsvar. Enligt Korhonen, som är specialistläkare, kan det här också förklara sambandet mellan stressymtom under graviditeten och astma eller allergiska sjukdomar hos barn.
– Men det går inte att säga att en mamma med ett allergiskt barn säkert har varit stressad. Också andra faktorer inverkar, säger Korhonen, som också är specialistläkare inom pediatri vid Åbo universitetscentralsjukhus.
Forskningen belyser enligt Korhonen ett rådgivningssystem som inte fungerar som det ska.
– Vårt rådgivningssystem borde fråga mödrarna hur de mår psykiskt under graviditeten. Blivande mammor bör kunna få terapi om det behövs, och det är också viktigt att mamman ber om hjälp.
Luftvägsinfektioner är bland de vanligaste infektionssjukdomarna som barn insjuknar i innan skolåldern, och ungefär 10 procent av barnen insjuknar i återkommande luftvägsinfektioner.
– Politiker gillar att tala om att familjer ska må bra men i praktiken är det pengarna som påverkar beslutet. Jag hoppas att forskningen ska visa att när du investerar i familjer och kvinnors hälsa kommer du få välmående familjer och barn. Barnsjukdomar kostar också samhället.
Vårt rådgivningssystem borde fråga mödrarna hur de mår psykiskt under graviditeten. Blivande mammor bör kunna få terapi om det behövs, och det är också viktigt att mamman frågar om hjälp. Laura Korhonen Disputerar vid Åbo universitet
Små konsekvenser
De familjer som deltog i studien var huvudsakligen finskspråkiga, välutbildade och stadsbor. Andelen av mammorna som uppgav en svår ångest eller depression var under tio procent.
Saara Nolvi, psykolog och forskare vid Åbo universitet, har deltagit i Finnbrain-forskningsprojektet och är bekant med Korhonens studie.
Enligt Nolvi är det viktigt att komma ihåg att de konsekvenser som moderns stress har för fostret i slutändan är förhållandevis små.
– Påverkan på barnet är som vi vet mycket liten. Den enskilda mamman behöver inte oroa sig. Men det är förstås bra att veta om detta och om man som gravid har svåra stresssymtom ska man tänka på att söka hjälp, säger Nolvi.
Nolvi rekommenderar blivande mammor som tycker att graviditeten känns tung att söka stöd av sin partner eller av nära vänner, och komma ihåg att planera in avslappnande aktiviteter.
Stress behöver inte heller bara vara dåligt, enligt Nolvi.
– Gravida kvinnor ska absolut inte sluta med allt. En lämplig grad av stress och utmaningar är hälsosamt också under graviditeten. Alla människor upplever lite stress nu och då och det är helt normalt.