Förändringar i Hagnäs gatubild – men hur river man hus egentligen?
Det ser kaotiskt ut när ett tidigare kontorskomplex jämnas med marken. Trots kaoset är alla steg planerade och nästan allt material återanvänds.
När du går förbi ett bygge kan det se en aning kaotiskt ut. Arbetarna är ofta utspridda över området och det kan vara svårt att förstå vad de håller på med.
Har du stigit av metron i Hagnäs, eller gått upp mot Berghälls kyrka från cirkelhuset, kan du ha tänkt just de tankarna. Det är inte mycket kvar av den nikotingula kakelfasaden som bland annat inhyste Berghälls ämbetshus.
– Det kan möjligen se ut som om delar av arbetet går på känsla, men så är det absolut inte. En av utgångspunkterna för den här typen av projekt är att inget görs utan planering, säger den ansvariga byggmästaren Ilkka Venho från företaget Haahtela-rakennuttaminen.
Det är Studentkåren vid Helsingfors universitet som via sitt fastighetsbolag Ylva står bakom projektet och Delete Demolition som verkställer demoleringen.
– Vi började utreda hur man kunde utveckla tomten efter att föregående ägare meddelat planer på att flytta. Slutligen deltog vi och vann stadens planeringstävling. Projektet inleddes alltså 2017 och i januari övergick byggnaderna i vår ägo och rivningsarbetet kunde börja, berättar Jannica Aalto på Ylva.
Det Aalto beskriver är början på processen att riva och bygga nytt. När rivnings- och bygglov är säkrade är nästa steg att praktiskt genomföra projektet.
– När det står klart att man får bygga börjar en andra planläggning. Det handlar om hur man tekniskt ska genomföra visionen. Var man börjar och vilka tekniska lösningar man tar till för att huset så snabbt som möjligt ska bli färdigt, berättar Aalto.
De aktuella byggnaderna är konventionella och bjuder inte i sig själva på något episkt motstånd. Däremot försvårar omgivningen, de intilliggande byggnaderna och metrostationen rivningen, berättar Venho.
I omvänd ordning
Innan huset kan rivas måste det finnas en rivningsplan. Vanligen skrivs den av en arkitekt, en byggnads- och en VVS-planerare.
Hela rivningsprocessen kartläggs och dessutom måste yttre faktorer tas med i beräkningen. I det aktuella projektet måste Hagnäs metrostation beaktas. Stationen omöjliggör bland annat rivning från Broholmsgatan.
– Det första som rivs ut är skadliga ämnen, alltså asbest och liknande. Var och i vilken utsträckning de finns har kartlagts som en del av rivningskartläggningen. När de skadliga ämnena är borttagna börjar rivningen av undertak, gipsväggar, golvytor, möbler och liknande, berättar Venho.
Första fasen utförs som manuellt arbete där få maskiner kan användas. Målet är att blotta husets stomme, som är nästa på tur.
– Då den lätta rivningen är genomförd börjar arbetet med att riva byggnadens stomme. Rivningen sker med en grävmaskin med lång arm som arbetar uppifrån neråt. Med griparm river man sönder byggnaden. Då en stark betongbyggnad rivs används en betongkrossare, berättar Venho.
Rivningsarbetet görs i omvänd ordning till hur huset har byggts. Slutligen bryts betongen sönder för att avfallet ska vara lättare att hantera och för att underlätta frakt från platsen.
Det kan möjligen se ut som om delar av arbetet går på känsla, men så är det absolut inte. En av utgångspunkterna för den här typen av projekt är att inget görs utan planering. Ilkka Venho ansvarig byggmästare
Inget går till spillo
Den slutliga sorteringen sker sedan vid återvinningspunkten. Där frigörs annat material som till exempel armeringsjärn från betongen. På samma plats sorteras även plast, trä, metaller och alla olika typer av byggnadsavfall som rivningen ger upphov till.
– De olika avfallstyperna kostar olika. Det enda man får föra osorterat till avstjälpningsplatsen är de farliga avfallen som sorteras där. Till exempel metall går att sälja, men det är en så försvinnande liten del av bygget, berättar Venho.
Återvinningen av byggavfall har ökat och i dag återvinns nästan allt.
– 2017 återvanns i medeltal 54 procent medan det nu är över 90 procent. Tanken är att man återvinner så mycket material som möjligt. Även då det gäller material som är svåra att återvinna, såsom krossad betong som kan användas vid vägbyggen. Det betyder att man inte längre behöver krossa sten för att lägga väggrunder då det i stället kan användas avfall från byggbranschen, berättar Aalto.