Vem ska betala för en ny hiss i höghuset?

”Man har velat underlätta installationen av hissar i sådana trapphus som inte tidigare haft hiss. Syftet har varit att förbättra tillgängligheten till de bostäder som finns i hisslösa trapphus.”

JOHAN BÄRLUND

professor

Vår förening äger en möteslokal med egen ingång från gatan. Lokalen finns i ett höghus. Vi betalar vederlag enligt våningsytan, på samma grunder som alla andra aktieägare i huset. I den lägre belägna trappan med fyra våningar finns en hiss, medan den andra trappan med tre våningar saknar hiss. Nu planerar husbolagets styrelse att dels installera en hiss i trappan utan hiss, dels göra en grundlig upprustning av den snart 60 år gamla hissen i den andra trappan. Hur ska dessa beslut tas och vilken skyldighet har vår förening att delta i de olika kostnaderna?

I de flesta bostadsaktiebolag är den viktigaste inkomstkällan bolagsvederlagen, som samlas in av aktieägarna enligt de grunder som anges i bolagsordningen. Betalningsgrunden är oftast lägenhetens yta, men ibland kan grunden utgöras av antalet aktier som hänför sig till lägenheten.

I lagen om bostadsaktiebolag anges även för hurdana utgifter bolagsvederlaget kan användas. Förutom för kostnader för underhållet kan bolagsvederlag tas ut för att täcka utgifterna för en grundlig renovering av till exempel bolagets byggnader.

Pris enligt nyttoprincip

Frågeställaren anger att bolaget har haft en hiss i en av de två trapporna. Det normala är att kostnaderna för en grundlig renovering av den befintliga hissen fördelas enligt den grund för betalningsskyldigheten som anges i bolagsordningen, vilket innebär att en aktieägare som har sin lägenhet i första våningen betalar för renoveringen trots att nyttan av hissen kanske är liten för denna aktieägare. Tanken är här att priset på lägenheten när aktieägaren en gång i tiden skaffade sig den påverkades av lägenhetens läge i byggnaden.

När det gäller fördelningen av kostnaderna för en installation av en hiss i huset i efterhand finns det ändå specialbestämmelser i lagen. Huvudregeln vid en installation av hiss i efterhand är att man i bolaget med enkel majoritet kan besluta om att fördela kostnaderna för hissen på så sätt att de aktieägare som har sin aktielägenhet högre upp i trappan i proportion betalar en större andel av kostnaderna än de aktieägare som har sin lägenhet lägre ned i trappan. Fördelningen sker enligt ett slags nyttoprincip.

Befrielse från betalningen

En ytterligare undantagsregel gäller den situationen att en hiss installeras bara i en del av trapphusen i bolaget. I ett sådant fall fördelas kostnaderna enligt nyttoprincipen mellan aktieägarna i de trapphus som får hiss. Då kommer de aktieägare som inte berörs av installationen att inte stå för kostnaderna.

På samma sätt kan en befrielse från betalningsskyldighet gälla ägarna till aktielägenheter med ett visst användningsändamål vilka inte gagnas av installationen, till exempel då det är fråga om affärslägenheter med egen ingång från gatan.

För den förening som frågan gäller kan det alltså bli fråga om en befrielse från deltagandet i kostnaderna för installationen av en ny hiss, förutsatt att möteslokalen även enligt bolagsordningen har ett annat användningsändamål än bostadsändamål och förutsatt att lägenheten har en egen ingång från gatan, vilket ju innebär att den inte heller kommer att gagnas av den nya hissen.

Däremot kommer föreningen fortsättningsvis att få stå för renoveringsoch underhållskostnaderna för den befintliga hissen.

Orsaken till dessa något komplicerade regler är att man har velat underlätta beslutsfattandet och ändra kostnadsfördelningen vid installation av hissar i sådana trapphus som inte tidigare haft hiss. Syftet har varit att förbättra tillgängligheten till de bostäder som finns i hisslösa trapphus. Det är nämligen uppenbart att en installation av en hiss i efterhand ökar värdet på lägenheterna på olika sätt beroende på hur högt uppe i huset de finns.

du en fråga till KSF Medias juristteam? Sänd den till adressen juristen@hbl.fi. Frågor besvaras endast i tidningen.