Norge klarar sig bäst, Finland ligger sämst till
Lyft pensionsförsäkringen som på Island. Offra en semestervecka, men håll jobbet och 75 procent av lönen som i Danmark. Få vinterns moms tillbaka som i Sverige och Finland. Norden gör olika i coronakrisen. Men den svenska nationalekonomen Lars Calmfors befarar att Finland är mest illa ute.
Två kvarter upp från fjorden i Oslo ligger Bankplassen, som heter så för att Norges riksbank sedan 1830 finns här. Turisterna känner ändå mera till adressen med det lilla torget för stadens äldsta restaurang, Engebrets Cafe, som ligger här, dyr med vita dukar men med norsk traditionsmat på menyn: rökt val, uer eller renstek.
Vid Bankplassen finns Oljefondet. Det är världens största statliga fond där en del av de norska oljeintäkterna fonderas. I höstas gick fonden över 10 biljoner norska kronor (870 miljarder euro) i värde.
Upp till tre procent av den statliga extraförmögenhetens överskott täcker årligen hål i Norges statsbudget. I tider av coronarecession är den en backup och tillgång som de nordiska grannländerna inte har.
Norge: Biljonförmögenhet, fast den krymper
– Norge har förstås de största möjligheterna att klara krisen nu, med sina mycket stora tillgångar på nästan 300 procent av bnp i finansiell nettoförmögenhet före krisen. Fast oljefonden har minskat i värde, och sänkta oljepriser slår också hårt mot budgeten i Norge. Och Norges bnp minskar också nu, säger den svenska nationalekonomen Lars Calmfors.
Lars Calmfors, 71, är emeritusprofessor vid Stockholms universitet och lade precis på tröskeln till coronautbrottet sista handen vid en översikt över de nordiska ekonomierna för Nordiska ministerrådet.
Norge går in med reda statliga pengar för att dämpa den ekonomiska coronakrisen. Direkta stöd kommer man att ge för upp till 12 miljarder euro. Staten lånar i Norge pengar direkt till företag; de nordiska grannarna garanterar hellre bara de lån företagare behöver ta i sina banker.
Norge har i coronans tidevarv ekonomiska muskler att gå in och garantera varje norsk medborgares lön upp till 4 400 euro i månaden. Norska företagare får som företagarna i Finland nu allmänt arbetslöshetsunderstöd. I Norge råder allmänt momsuppskov och momsen har sänkts för kulturevenemang, bio, hotell, resor och transport. Staten upphandlar olönsamma flyg och tåg; särskilt flyget har i Norge fått massiva lånegarantier om över en halv miljard euro (HBL 24.4).
Med bara drygt fem miljoner invånare har Norge även under normala förhållanden Nordens största statsbudget på över 120 miljarder euro. Landets statsskuld är lägst i Norden, bara 14 procent av bnp. Däremot är den norska privatsektorns skuldsättning den högsta i Norden på över 2,3 gånger landets bnp.
Sverige: Kan gå starkt ur krisen
Nordens folkrikaste land, Sverige, har bland Europas lindrigaste samhällsrestriktioner för coronapandemin. De svenska krisanslagen går i det här skedet på bara omkring 9 miljarder euro.
I arbetslivet har Sverige infört korttidspermitteringar som landet till skillnad från det övriga Norden inte har haft i sin lagstiftning. Det svenska Skatteverket återbetalar som stöd till näringslivet momsen för årets första månader till företag och staten har tagit över merparten av arbetsgivarnas socialavgifter.
Några större, riktade företagsstöd har Sverige inte betalat ut. Restauranger och olika tjänsteföretag har fått hålla öppet. Också de drabbas nu av lågkonjunktur och konkurser, men någon mera omfattande ekonomisk kompensation har den svenska regeringen inte behövt diskutera.
I svensk ekonomi är ett orosmoln de svenska hushållens stora skulder som tillsammans motsvarar närmare 1,2 gånger landets bnp. De överhettade bostadspriserna är en bubbla som kan brista ifall en global ekonomisk kris ekar också i Sverige.
I Sverige, Danmark och Island är statsskulden däremot måttlig med siffror på mellan 34 och 38 procent av bnp. Bara Finland sticker ut med en statsskuld om 60 procent, alldeles intill det tak EU har tillämpat sedan slutet av 1990-talet, påminner Lars Calmfors om.
– Sverige och Danmark har de
Det paradoxala är ju att de två nordiska länder som har de bästa möjligheterna att klara situationen ändå har valutor som trots det ständigt försvagas – den norska och svenska kronan.
största förutsättningarna att ta sig ut ur krisen. Sverige kan låna till minusränta på tio års sikt och till mycket låg ränta på trettio års sikt, säger han.
Danmark: Innovativt i arbetslivet
Danmark var först i Norden med att stänga ner landet för coronapandemin. Där har också den politiska de
batten om coronaekonomin kommit längst och varit tuffast.
Inför en hotande våg av arbetslöshet är Danmark redan känt för samhällsinnovationer som till exempel flexicurity-modellen inom sysselsättningen. Danmark går igen sin egen väg i coronakrisen. Framför allmänna företagsstöd som i det övriga Norden, betalar Danmark ut lönestöd till företag så att de ska kunna hålla kvar sina anställda.
Stödet är 75 procent av lönen; i dealen får man som anställd bjuda på att raskt ta ut fem dagar av sin semester. Även danska små- och ensamföretagares, kulturarbetares och frilansares förlorade inkomster ersätts med samma mall. Också i Danmark får företagare nu arbetslöshetsunderstöd och staten sköter de anställdas socialavgifter.
– Danmark har också en låg offentlig bruttoskuld på omkring 40 procent av bnp, långt under EU-systemets gräns. Det ger landet ett bra utrymme att göra saker i krisen. Ser man på lång sikt verkar Danmark vara det nordiska land som kommer att få minst problem till följd av en åldrande befolkning, säger Lars Calmfors.
Island: Klassisk stimulanspolitik
Ekonomisk kollaps och finanskris är ingenting nytt för Island. I den globala finanskrisen 2008 nationaliserades tre av landets banker, många med stora spekulativa äventyr i Europa bakom sig. Det konjunkturkänsliga Island är beroende av få branscher som turismen, fisket och metallförädlingen. Landet har ändå i dag en återuppbyggd ekonomi och en hyggligt låg utlandsskuld, före coronakrisen 38 procent av bnp.
I coronarecessionen har Island valt klassisk stimulanspolitik för lågkonjunkturer. Projekt har rullats ut för att bygga infrastruktur, vägar, tunnlar och modernisera isländska flygplatser. Bygg- och hotellbranschen har fått skattelättnader och också bankregleringen från den isländska finanskrisens dagar har luckrats upp.
Också på Island, med örikets dyra levnadskostnader, garanterar staten löner på upp till 4 400 euro i månaden. Islänningarna får också tulla på privata pensionsförsäkringar och nu lyfta drygt 5 000 euro om de så önskar.
Finland: Smalt näringsliv, hög skuld
HBL:s jämförelse visar att Finland jämfört med det övriga Norden har gjort relativt få nödingrepp i ekonomin. Ett stort 15 miljarders stödpaket har antagits, men några andra större omställningar i den offentliga ekonomiska apparaten har inte gjorts. Skatterna uppbärs som hittills, även om regeringen i helgen beslöt låna momspengarna från början av året tillbaka till företagarna.
I Finland har inga specialarrangemang införts för permitterade och arbetslösa, förutom att arbetslöshetsunderstödet nu också tillfälligt omfattar företagare.
Lars Calmfors oroas över att Finland redan före krisen var uppe i en hög statsskuld, även om privatsektorns och hushållens skuldsättning i Finland är den lägsta i hela Norden. En ökande statsskuld leder också lätt till en spiral av ökande räntekostnader.
– Där ser det sämre ut för Finland. En tumregel som användes under Greklandskrisen var att för varje procent av bnp som statsskulden stiger över 60 procent, ökar statsskuldsräntan med fyra räntepunkter, eller 0,04 procentenheter, säger han.
Efter den internationella finanskrisen fick Finland svårigheter för att näringslivet inte var så diversifierat.
– Ni fick samtidiga problem med Nokia, skog, malm ... De branscherna råkade illa ut av skäl som inte hade med Finland att göra, säger han.
Knackiga kronor kan bli en styrka
I krisen kommer Europeiska centralbanken ECB och ländernas egna centralbanker som krisåtgärd att i stor skala köpa upp statsobligationer och andra värdepapper. Det kan på lång sikt leda till ett dilemma, säger Lars Calmfors.
– Man håller räntekostnaderna nere på det sättet, men ökar penningmängden. Det kan leda till högre priser. Då blir frågan om man senare ska sälja de här volymerna tillbaka till den privata sektorn och minska penningmängden igen. Längre fram kan det bli en svår avvägning kring det där. Det är helt oprövad mark, säger han.
Viruset drabbar nu alla länder och deras ekonomier och när Norden en dag ska ut ur recessionen spelar det också en roll om man har euron eller en egen valuta.
– Det paradoxala är ju att de två nordiska länder som har de bästa möjligheterna att klara situationen ändå har valutor som ständigt försvagas – den norska och svenska kronan. I många kriser sedan 1990-talet har vi sett samma mönster. Men blir det bestående kan det vara till en fördel för Sverige i återhämtningen – och om euron då är starkare, ett problem för Finland.