Skolorna öppnar igen i mitten av maj

Statsministern: Finns inte orsak att hålla barnen hemma längre

Regeringen har fattat beslut om att öppna grundskolorna igen från och med mitten av maj. Öppnandet organiseras ändå bland annat så att undervisningsgrupperna hålls åtskilda från varandra.

– En möjlighet är att de yngre barnen går i skolan på förmiddagen medan de äldre har undervisning på eftermiddagen, sade undervisningsminister Li Andersson (VF) då regeringen presenterade beslutet på onsdagskvällen.

Beslutet innebär att ingen distansundervisning längre ges från den 14 maj och att det är närundervisning som gäller.

– Barnen kan därför inte stanna hemma utan måste återvända till skolan.

Enligt statsminister Sanna Marin (SDP) finns det inte längre juridiska skäl att hålla skolorna stängda. Hon försäkrar ändå att man fortsättningsvis jobbar på att skydda riskgrupperna. Personal som hör till riskgrupperna kan tillfälligt flyttas till andra uppgifter.

Onödig fysisk kontakt ska fortsättningsvis undvikas, påpekar Li Andersson.

– Inga vårfester kommer heller att ordnas.

Helsingfors stad har länge bollat fram och tillbaka med framtiden för Lappvikens sjukhus från 1841 och den park och de övriga byggnader som finns på området.

Huvudbyggnaden stod tom från 2008 till 2015, då en rad gräsrotsaktörer kunde flytta in som hyresgäster. Sedan dess har Lappvikens källa och andelslaget Tilajakamo verkat i byggnaden. Verksamheten handlar om att på olika sätt främja psykisk hälsa och i övrigt jobbar små företag där.

I slutet av 2018 beslöt staden att utlysa en idétävling om områdets framtid. Sjukhusbyggnaden är skyddad och kräver omfattande reparationer, som uppskattas kosta kring 20 miljoner, och parken ska vara öppen för alla. Men redan innan tävlingen var avgjord fanns bara ett förslag kvar. Det visar att en tävling inte var rätt sätt att tackla frågan.

Det enda tävlingsbidrag, Lappvikens vår, som fanns kvar utsågs till vinnare. En rad företag står bakom det av vilka fastighetsplaceringsföretaget NREP är det mest tongivande. Beredningen föreslår att planeringen går vidare enligt förslaget från Lappvikens vår. Byggnaderna skulle säljas och tomten hyras ut för 70 år.

Det projektet som drog sig ur kalllade sig Lappviken 360 och bestod av de aktörer som i dag är verksamma i Lappviken, med Mieli, Psykisk hälsa i Finland rf, i spetsen. Mieli står bakom verksamheten som bedrivs av Lappvikens källa. Dessutom deltog Y-stiftelsen, som arbetar mot bostadslöshet och för billigare bostäder. Y-stiftelsen drog sig ur eftersom man ansåg att projektet var för stort.

Nu borde ett beslut fattas. Ska Lappvikens vår få förverkliga sin vision, eller ska staden gå in för en annan lösning?

Eftersom reparationerna kommer att kosta mycket är det förståeligt att vem som än tar över Lappviken så måste det finansieras på något sätt. Men det som byggs får inte förstöra områdets karaktär.

HBL har tidigare (24.3 och 26.4) berättat om hur Lappvikens vår har tänkt sig det hela. Man vill bygga ett hotell vid Västerleden och två byggnader för äldreboenden. I själva sjukhusbyggnaden skulle koncernen Moomin Characters med sina företag flytta in förutsatt att planerna går i lås. Man tänker sig också ett Tove Jansson-museum och en butik.

I de här planerna verkar det inte finnas någon plats för verksamhet för bättre psykisk hälsa och småskalig företagarverksamhet, som finns i Lappviken i dag. Det innebär att en lång tradition och ett kulturarv som är kopplat till Lappviken går i graven.

Ett fastighetsplaceringsföretag fungerar enligt principen att man bygger eller rustar upp byggnader och sedan säljer dem. Därför är en central fråga vad som händer sedan när NREP eller alla inblandade i projektet vill sälja.

Aktörerna bakom den nuvarande verksamheten i Lappviken har trots att projektet Lappviken 360 föll när Y-stiftelsen drog sig ur ändå fortsatt arbeta med hur de skulle vilja utveckla verksamheten och området (HBL 20.2). Den här gruppen anser att de har en långsiktig lösning, i motsats till Lappvikens vår. Man har samlat nya intresserade – bland annat friluftsorganisationen Suomen Latu. Också Svenska kulturfonden har visat ett visst intresse.

Gruppen vill grunda ett fastighetsbolag, där staden också skulle vara med. Motsvarande fastighetsbolag har grundats för uppstartsföretagscentret Maria 01 som arbetar i tidigare Maria sjukhus och redan på 1990-talet kring kulturcentret Kabelfabriken.

Ett fastighetsbolag med Helsingfors stad som delägare är ett bra förslag. Staden har ett ansvar för den kulturmiljö som Lappviken utgör och för att den tradition som Lappviken företräder kan leva vidare. Modellen skulle ge långsiktighet och inte utesluta nya, mindre byggnader i området. Verksamheten kan och bör utvecklas jämfört med hur det fungerar i dag.

Stadsmiljönämnden (HBL 29.4) har bordlagt frågan två gånger. Samlingspartiet stöder Lappvikens vår, De gröna och SDP är splittrade, SFP och Vänsterförbundet är emot. Frågan om Lappviken kan bli en följetong, och ett tema i kommunalvalet i Helsingfors våren 2021.