Köer till krematorier och digitala minnessidor är nu verklighet i Sverige.
På familjesidorna i de svenska tidningarna ser man tydligt spåren efter pandemin. I söndags hade Dagens Nyheter nio sidor dödsannonser, dubbelt så många som vanligt. Begravningarna har också förändrats och digitaliseras nu när man ska undvika att träffas.
En har en Volvo PV, en annan favoritklubbens emblem, en tredje ett stort rött hjärta. De flesta väljer dock det traditionella korset. För många anhöriga är dödsannonserna en del av ritualerna kring sorgeprocessen. Särskilt viktig har den blivit nu när det blivit svårt att kunna genomföra regelrätta begravningar på grund av smittorisken med corona. Allmänna sammankomster får i Sverige ha max femtio deltagare och det omfattar också minnesceremonier.
För de som ansvarar för familjesidorna på Dagens Nyheter har det varit mycket att göra. Antalet dödsannonser har ökat med 53 procent i april jämfört med fjolåret. Det berättar Paul Brandenfeldt som är annonschef på Bonnier News.
– Dagens Nyheter har alltid haft dödsannonserna som en viktig del då det för många är en kanal att ta ett sista farväl och en möjlighet att se vilka som har gått bort. Nu när vi har en så samhällspåverkande kris som covid-19 finns det en hög grad av acceptans för att vi fortsätter ta in dödsannonserna, även om det nu på söndagarna blir en betydligt större sektion, säger Paul Brandenfeldt.
Däremot har inte symbolfloran bland annonserna ändrats särskilt mycket under coronapandemin. Numera har tidningarna en öppnare hållning och tillåter mer personliga dödsannonser. Solnedgångar, duvor och segelbåtar har funnits med ett tag, men det går också att finna små bilder på de avlidna, något som var otänkbart tidigare.
– Symbolerna är ungefär desamma nu när människor dör i covid-19, men det vi kan se är att informationen för begravningsceremonierna är formulerad på annat sätt. Ofta anger man att man följer de riktlinjer som finns från myndigheterna, säger Paul Brandenfeldt.
Det innebär att det i annonserna tydligt framgår att ceremonin är ”för de allra närmaste”, ”minnesstund sker vid ett senare tillfälle” eller att man kan följa ceremonierna på videolänk. Det sista blir mer och mer vanligt.
Annonserar man i DN ingår också en digitalt sökbar dödsannons där man kan vända sig till begravningsbyråerna för att delta i ceremonier, minnesstunder eller skicka en kondoleansblomma.
Livestreamade begravningar
Att nära och kära inte kan vara med vid begravningsceremonin har gjort att begravningsbyråerna har fått tänka i nya banor. På Fonus, som är Sveriges största begravningsbyrå, har man märkt av ett ökat intresse för de digitala tjänsterna.
– Vi har den senaste månaden ordnat 100 livestreamade begravningar och vi har lika många inplanerade den närmaste tiden, säger Peter Göransson, kommunikationschef på Fonus.
Tanken att sända begravningarna digitalt har funnits en tid men har aktualiserats av pandemin, berättar han. För många av de anhöriga har det varit enda chansen till att kunna delta vid begravningen. Förutom smittorisken så drabbas många av de reserestriktioner som finns just nu och som hindrar dem från att vara med. Vanligtvis besöker de anhöriga begravningsbyråerna men nu görs mycket över telefon eller videomöten.
❞ Vi har den senaste månaden ordnat 100 livestreamade begravningar och vi har lika många inplanerade den närmaste tiden. Peter Göransson kommunikationschef på begravningsbyrån Fonus. Foto: PrivAt
❞ Det går kanske att läsa mellan raderna när annonsen formuleras som att ”någon har hastigt tagits ifrån oss”. Gunilla Byrman professor i svenska språket som bland annat forskat i hur dödsannonser utformats i dagstidningarna. Foto: PrivAt
– Vi har fått en fin respons och många är tacksamma. Normalt sett är en begravning en stund då man är fysiskt nära varandra och håller om varandra för att dela sorgen, men det digitala alternativet är ändå ett sätt att kunna vara närvarande om än på distans säger Peter Göransson.
Digital minnessida
Fonus har en egen minnessida för de bortgångna som släkt och vänner kan besöka för att skriva en hälsning eller skicka en blomma. Det räcker med en betalning, sedan ska minnessidan finnas där för evigt på Fonus servrar. De flesta byråer har egna varianter på minnessidor. Fonus har över fyra och en halv miljon besök på sina minnessidor varje år. Där ges också information om själva begravningen, eller om den avlidne vill att man donerar pengar till någon organisation,
En annan digital produkt som Fonus har är det Vita Arkivet, där vem
som helst kan anmäla sig för att ordna med sin egen begravning och berätta hur man vill ha det. Det är dokument man fyller i för att underlätta för släktingarna. Där kan stå viktig information om eventuella försäkringar men också om det ska spelas musik eller vilken sorts mat som ska serveras.
– Det är ganska vanligt att de anhöriga i dag väljer att skjuta upp begravningen. Man genomför kremeringen men väntar med jordfästningen eller skriver att en minnesstund hålls senare när covid-19 tillåter det, säger Peter Göransson.
Köer till krematorierna
Det är lag på att den avlidne ska kremeras eller begravas inom en månad. Just nu är det köer till krematorier i de värst drabbade områdena i Sverige. För att klara av det har man varit tvungen att förvara kroppar i särskilda fryscontainrar.
– Som begravningsbyrå är vi en spegelbild av vad som händer i samhället. Ett vanligt år hjälper vi till vid 25 000 begravningar, men i år har vi sett en ökning, säger Göransson.
En begravning är ingen billig affär. Bara en dödsannons kan kosta mellan 350 och 500 euro beroende på vilken tidning man anlitar. Trots det är det en viktig övergångsritual för att markera att någon nu gått vidare från levande till död. Det berättar Gunilla Byrman som är professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet.
– Många väljer att annonsera i tidningarnas familjesidor, trots att jag har sett att det är vanligt att man också meddelar sig via sociala medier. Språket är mer formellt i tidningen och man skriver gärna inte ut ordet död, säger Gunilla Byrman.
Hon ger olika exempel på hur det kan låta, som att den avlidna ”har mött sin gud”, eller ”slutat sin jordvandring”, eller ”stilla somnat in”. Däremot har hon inte sett att man skriver rakt ut att dödsorsaken är covid-19.
– Det går kanske att läsa mellan raderna när annonsen formuleras som att ”någon har hastigt tagits ifrån oss”. Den stora skillnaden är informationen under som ofta hänvisar till de begränsningar som finns med covid-19, eller att inget datum ges för minnesceremonin, säger Gunilla Byrman.
I sin forskning har hon studerat hur tidningarnas familjesidor har sett ut historiskt och i dag. Bland annat skrev hon om bröllopsannonser i Vasabladet och Hufvudstadsbladet 2007, då hon också besökte Vasa f ör ett föredrag. Men där mycket av förlovningsannonser och annat har flyttat över till sociala medier håller dödsannonserna ställningen.
– Det verkar också som att minnesorden har blivit mindre formella och att även de större tidningarna numera tillåter släktingar att skriva dem. Förut var de mer som torra cv, säger Gunilla Byrman.