Kommuner behöver fler för att spåra smitta
I kommunerna arbetar många på högtryck med att reda ut varifrån coronasmitta har kommit och vilka som har exponerats. När coronarestriktionerna luckras upp ökar behovet av smittspårning ytterligare.
– Målet är att nya smittkedjor bryts så tidigt som möjligt, säger professor Pekka Nuorti.
När började symtomen? Hurdana är de nu? Klarar du dig hemma? Vem tänker du att du kan ha fått smittan av?
Vilket yrke har du? När var du senast på jobbet? Med vem bor du? Vilka har du träffat under minst 15 minuter?
Det här är frågor som Susanna Björklund bland annat ställer när en person har konstaterats smittad av det nya coronaviruset. Björklund är hälsovårdare i Grankulla och arbetar nu på heltid med smittspårning.
I Grankulla rivstartade arbetet. Staden med drygt 10 000 invånare hade i ett tidigt skede av epidemin flera fall av covid-19. Många härstammade från sportlovsresor i Alperna. När HBL nyligen utredde läget i Svenskfinland visade det sig att
Grankulla har 1 fall per 445 invånare. Bara Helsingfors och Sibbo har fler av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna.
– Det har blivit jättelånga dagar, bekräftar Björklund.
Tid är en avgörande faktor för att smittspårningen ska vara effektiv. Pia Höglund, ledande överläkare i Grankulla, säger att man i Sydkorea har talat om 120 kritiska minuter. I lilla Grankulla arbetar nu två team med sjukskötare och läkare, och dessutom har man personal i jourverksamhet.
– Ju fortare vi får tag på personerna, desto bättre för att vi ska kunna stoppa smittkedjan, säger Höglund.
Den smittades kontakter kartläggs från ett dygn före symtomen har börjat. Det är den tid som coronaviruset enligt vad vi vet nu verkar kunna smitta.
Mötet ska ha varat i ungefär en kvart eller mer, och för smittspårningen är det också centralt om det skett inomhus eller utomhus. Inomhus är smittsamheten betydligt större, om mötet varit ute och på säkerhetsavstånd är sannolikheten för smitta liten.
❞ Ju fortare vi får tag på personerna, desto bättre för att vi ska kunna stoppa smittkedjan. Pia Höglund ledande överläkare
Ringer upp
Nästa steg är att kontakta dem som kan ha exponerats för viruset. Finns de i en annan kommun är det den kommunens smittskyddsteam som tar kontakt.
De som har covid-19 isoleras och de som har utsatts för smitta sätts i karantän i två veckor. Under tiden håller personalen kontakt och har koll på symtom och hälsoläge. Det är en viktig del av Susanna Björklunds arbetsbild. För många kan de regelbundna samtalen vara viktiga.
Hur reagerar då de som får samtalet om att de kan ha smittats av covid-19?
– Många vet om risken redan när vi ringer. De som har insjuknat har ofta varit i kontakt med personen, säger Björklund och betonar att sjukvårdspersonalen inte avslöjar den smittades identitet.
De som har testat positivt är i sin tur enligt henne medvetna om att smittspårning görs och är beredda och samarbetsvilliga. Många har hunnit fundera på var de har kunnat smittas. Också smittskyddslagen gör att den som har insjuknat eller ”med fog misstänks ha insjuknat” informerar om när och var det kan ha skett och vilka hen i sin tur kan tänkas ha smittat.
Av 25 covid-fall i Grankulla har smittkällan i ungefär 15 av dem kunnat spåras utomlands, enligt Pia Höglund. Några har smittats på jobbet, och i några enstaka fall vet man inte var det skett.
Både hon och Björklund bedömer att smittspårningen går rätt bra ef
tersom så många följer direktiven om distansering.
– Folk minns mötena som de har haft, säger Björklund.
I början var det hela mer krävande, och visst finns det fortfarande många som inte kan jobba hemifrån och som behöver åka kollektivt.
Pia Höglund betonar vikten av att turerna i kollektivtrafiken inte minskas så att folk inte kan hålla distansen till medpassagerarna.
Personal från många håll
Regeringen för fram smittspårning som en central del av Finlands coronastrategi som har sammanfattas med orden testa, spåra, isolera, vårda. När samhället börjar öppnas upp igen ökar behovet av testning och spårning ytterligare.
– Ju mer man planerar att lindra begränsningarna, desto viktigare är det att testa och smittspåra, säger Pekka Nuorti, professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet.
Han ser det som avgörande för hur vi klarar av att möta en andra våg av epidemin.
Nuorti ansvarar för en utbildning i smittspårning som Institutet för hälsa och välfärd har satt i gång tillsammans med Tammerfors universitet och Östra Finlands universitet. Den behövs. Förutom att personalbehovet är stort har man i många kommuner flyttat anställda som vanligen har helt andra arbetsuppgifter till smittspårningen.
Det har man gjort bland annat i Helsingfors där 130 personer ingår i verksamheten mot vanligen bara 6. Om en vecka är de 150.
– Vi har letat med ljus och lykta efter personal, säger chefsläkare Timo Lukkarinen.
I gruppen ingår bland annat skolläkare, fotvårdare och tandvårdspersonal – personer som kan göra intervjuer och hantera patientsystemet.
Frågan är ändå, enligt honom, om kapaciteten räcker till om begränsningarna lindras.
– Intervjuprocessen blir i alla fall längre.
Lukkarinen bedömer att antalet som behöver sättas i karantän i dagsläget är ungefär 2–5 per smittad. Det handlar ofta om familjemedlemmar. Möjliggörs fler sociala kontakter ökar den andelen sannolikt.
Helsingfors har från ett tidigt skede av epidemin erfarenhet av storevenemang som har krävt en hel del arbete, till exempel konserten på internationella kvinnodagen där bland andra Martti och Eeva Ahtisaari smittades.
Kontinuerligt nya rön
I smittspårningsarbetet är det viktigt att den som intervjuar känner till centrala epidemiologiska frågor, kan intervjuteknik och integritetsskydd och vet hur de olika kontakterna kategoriseras enligt risknivåer, säger Pekka Nuorti.
Uppgiften i sig är inte ny. Vanligen handlar det i Finland om spårning vid tuberkulos, mässling eller könssjukdomar.
– Men vid en pandemi behöver man ständigt bedöma nya uppgifter som kommer.
Regeringen har satt i gång arbetet med en smittspårningsapp. Socialoch hälsovårdsministeriet har berett en proposition som sedan i tisdags är på remiss. Utlåtandena ska lämnas in enligt en mycket snabb tidtabell. I Vasa ska smittspårning via mobilen testas från och med maj.
Pekka Nuorti säger att apparna är ”intressanta” och tror att de kan vara till betydande hjälp vid identifieringen av situationer när en person kan ha exponerats för smitta. Han betonar ändå att de visar på när man möjligen kan ha smittats, inte hur stor risken för smitta är.
– Behovet av mänsklig arbetskraft kvarstår ändå, likaså behovet av utbildad personal som kan utvärdera situationerna och vilken smittorisk det kan ha inneburit.
Pia Höglund i Grankulla håller med honom.
– En människa måste alltid bedöma vad som har hänt och hur lång exponeringstiden har varit. Dessutom bär inte alla mobilen på sig hela tiden.
Tekniska hjälpmedel är ändå välkomna. Hittills har teamet i Grankulla arbetat med papper och penna och kalkyleringsprogrammet Excel. Nu kommer man att kunna börja utnyttja ett program som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har utvecklat som ska underlätta arbetet.
Helsingfors har byggt upp ett eget program på grund av pandemin som har ställt helt nya krav. Patientsystemen utgår från en enskild patient, men nu är behovet ett helt annat, betonar Timo Lukkarinen. Dessutom får uppgifter om exponerade sparas bara en begränsad tid.