Co­vid Ma­rie har fötts i Filip­pi­ner­na

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - ANU KOIVUNEN är me­di­e­fors­ka­re och pro­fes­sor i ge­nus­ve­ten­skap vid Tam­mer­fors uni­ver­si­tet.

Co­ro­na Ku­mar och Co­vid Ma­rie. För­äld­rar i oli­ka de­lar av värl­den räds in­te att ge si­na ny­föd­da barn vi­rus­re­la­te­ra­de namn.

Lil­la Co­vid Ma­rie såg da­gens ljus den 13 april i sta­den Baco­lod i Filip­pi­ner­na. Mam­ma Col­li­ne Ta­be­sa och pap­pa John Tu­pas sä­ger att de val­de nam­net för att åter­speg­la den käns­la av tack­sam­het de kän­de över att för­loss­ning­en gick bra.

– Jag vil­le att hen­nes namn ska på­min­na oss om att co­vid in­te ba­ra för­de med sig li­dan­de till oss. Trots allt det­ta kom en väl­sig­nel­se till oss, sä­ger Tu­pas.

Någ­ra vec­kor ti­di­ga­re föd­des Co­ro­na Ku­mar och Co­ro­na Ku­ma­ri av två möd­rar på ett sjuk­hus i syd­öst­ra In­di­en. För­äld­rar­na val­de bar­nens namn se­dan för­loss­ningslä­ka­ren haft ett ord med i le­ken.

– Jag sa­de till dem att det­ta skul­le ska­pa med­ve­tan­de om sjuk­do­men och ta bort stig­man kring den, sä­ger lä­ka­ren S.F. Basha.tt-afP

Änd­rar han­te­ring­en av co­ro­nakri­sen Sve­rige­bil­den, frå­ga­de sig jour­na­list­pa­ne­len i God­mor­gon, värl­den! (Sve­ri­ges Ra­dio P1). Är svens­kar­na i fram­ti­den väl­kom­na ut­om­lands som floc­kim­mu­na mot vi­ru­set el­ler oväl­kom­na som smit­to­bä­ra­re?

Som väl­känt är har Sve­ri­ge se­dan kal­la kri­get haft en sym­bol­tung roll i den väst­li­ga po­li­tis­ka fan­ta­sin, va­re sig det gällt väl­färds­byg­get el­ler asyl­po­li­tik. Ömsom ett be­und­rat möns­ter­land, ömsom ett var­nan­de ex­em­pel, men all­tid lad­dat med ide­o­lo­gis­ka och känslo­mäs­si­ga be­ty­del­ser. Säg Sve­ri­ge, och du får en åsikt! Det­ta är tyd­ligt ock­så i hur oli­ka län­der, in­klu­si­ve Fin­land, dis­ku­te­rar den svens­ka co­ro­nast­ra­te­gin.

När län­der jäm­förs i me­di­er för­kla­ras lik­he­ter och skill­na­der i re­gel ut­i­från hur oli­ka sam­häl­len fun­ge­rar. Be­vak­ning­en av den svens­ka co­ro­nast­ra­te­gin har emel­ler­tid fram­kal­lat na­tio­nel­la ste­re­o­ty­pi­er som cen­tra­la tolk­nings­verk­tyg. Kor­re­spon­den­ten för Helsingin Sa­no­mat ana­ly­se­ra­de Sve­ri­ges age­ran­de som ett brott mot den, en­ligt ho­nom, van­li­ga svens­ka trygg­hetsnar­ko­ma­nin (21.4) och härom­da­gen (27.4) pub­li­ce­ra­de tid­ning­en en lång es­sä på ny­hets­si­dor­na där Sve­ri­ges sätt att han­te­ra epi­de­min tol­kas som re­sul­tat av ”två ex­tremt svens­ka kva­li­te­ter”: krav på kon­sen­sus och en upp­fatt­ning om lan­dets över­läg­sen­het gente­mot and­ra.

Här för­kla­ras Sve­ri­ges krishan­te­ring in­te med svensk lag­stift­ning, för­valt­nings­prax­is el­ler lång­va­ri­ga folk­häl­so­stra­te­gi­er. In­te hel­ler åbe­ro­pas de färs­ka rikt­lin­jer­na för pan­de­mi­be­red­skap som pub­li­ce­ra­des så sent som i de­cem­ber 2019. I es­sän om hur ”co­ro­na av­slö­jat två gjut­fel i det svens­ka sam­häl­let” väd­rar skri­ben­ten sin ”ir­ri­ta­tion gente­mot svens­kar­nas hän­syns­lös­het” – en upp­le­vel­se av att stock­hol­mar­na strun­tar i epi­de­min – och tar till väl­be­kan­ta be­rät­tel­ser om det ”typiskt svens­ka”.

Att den svens­ka co­ro­nast­ra­te­gin in­te skul­le få kri­ti­se­ras ter sig som ett för­bryl­lan­de på­stå­en­de för den som lä­ser Da­gens Ny­he­ter, föl­jer med hur svens­ka me­di­er be­va­kar and­ra län­ders stra­te­gi­er el­ler tar del av dis­kus­sio­ner på so­ci­a­la me­di­er. Att svens­kar in­te skul­le oroa sig över pan­de­min stäm­mer be­vis­li­gen in­te, in­te hel­ler på­stå­en­det att man i Sve­ri­ge in­te bru­kar kri­ti­se­ra be­slut som fat­tats. Då na­tio­nel­la ste­re­o­ty­pi­er är för­kla­rings­grun­den är be­lägg in­te em­pi­ris­ka ut­an känslo­mäs­si­ga.

Ock­så i Sve­ri­ge tar man till den tys­ka ro­man­ti­kens idé om ett folks kol­lek­ti­va med­ve­tan­de för att för­kla­ra den ovan­li­ga po­li­tis­ka kon­sen­sus och det bre­da folk­li­ga stö­det kring lan­dets age­ran­de. En­ligt Ex­pres­sens lit­te­ra­tur­re­dak­tör Jens Lil­jestrand är för­kla­ring­en svens­kar­nas höga tillit till ex­per­ter­na och där­för är An­ders Teg­nell en­ligt ho­nom ”den svens­ka na­tio­nalsjä­len för­kropps­li­gad”: ”ef­fek­tiv, trub­big, ogla­mo­rös, kort­hug­get hu­mo­ris­tisk men ald­rig ut­an ett stråk av nor­diskt ve­mod” (15.4).

Pan­de­min iscen­sätts i me­di­er­na som en täv­ling om vil­ket land som har den bäs­ta kun­ska­pen och stra­te­gin, de smar­tas­te po­li­ti­ker­na och de duk­ti­gas­te tjäns­te­män­nen. Men in­nan vi får fa­cit tar vi till ste­re­o­ty­pi­er, anek­do­ter och folk­själs­my­to­lo­gin. Det är ju så oer­hört smärt­samt att stå ut med osä­ker­he­ten.

”Pan­de­min iscen­sätts i me­di­er­na som en täv­ling om vil­ket land som har den bäs­ta kun­ska­pen och stra­te­gin, de smar­tas­te po­li­ti­ker­na och de duk­ti­gas­te tjäns­te­män­nen.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.