Mera Stockholm-Kiruna, nu via samebyn
I den andra säsongen av kriminalserien Rebecka Martinsson befäster Jakob Öhrman sin ställning som en av de mest spännande finlandssvenska skådespelarna just nu. Det märks att han inte bränt sitt krut på finrummen.
KRIMINalseRIe
Rebecka Martinsson 2
8 delar på C More, ett dubbelavsnitt varje måndag från 27.4 (recensionen bygger på 2 avsnitt). tV4 från 6.5, Ava från 31.5. Regi: Fredrik Edfeldt, Andrea Östlund. Manus: Karin Arrhenius, Oskar Söderlund, Åsa Larsson efter Åsa Larssons deckare. I rollerna: Sascha Zacharias, Jakob Öhrman, Ville Virtanen och Joonas Saartamo m.fl.
När Rebecka Martinsson, deckarförfattaren Åsa Larssons hjältinna, jurist till yrket, nu återkommer har vi att göra med en helt ny Rebecka. Det är Sascha Zacharias som tar över efter Ida Engvoll, nu i rollen som exekutiv producent.
Annars är det mesta som förut. Jakob Öhrman fortsätter som kärleksintresse och hundkarl med anställning vid Kirunapolisen. Återkommer gör också Eva Melanders polischef och högra handen Sven-Erik Stålnacke som gestaltas av Thomas Oredsson.
I den andra säsongen av Rebecka Martinsson är det fråga om åtta avsnitt, fördelade på fyra dubbelavsnitt. Först ut är en i den norrbottniska myllan djupt rotad historia som tar avstamp i intressekonflikten mellan samebefolkningen och övriga.
Det är när ett sällskap norska tjuvjägare drar fram i fjälltrakterna som Jon Åppas (David Arnesen), en av de yngre renkarlarna, får nog och förstör inkräktarnas läger.
Sedan går det som det går; på sin gård hittar Jon och hans far (Per Burell) en död renko. Spåren leder i riktning mot en mindre nogräknad turistföretagare vars hund i gengäld får sätta livet till.
Inte för att polis tillkallas, nehej. I de här trakterna ger man inte mycket för ”det allsmäktige Sverige” och dess ordningsmakt. Illa, och ännu värre blir det när Jon, en gammal vän till hundkarlen Krister Eriksson (Öhrman), hittas död. Mördad. Med en bultpistol.
Country noir
Med det inte sagt att Åsa Larsson-serien skulle vara självskriven i den utstuderat groteska nordic noir-klubben. Här är det snarare fråga om country noir, ett slags vilda västernstuk förlagt till nordliga landskap.
Följaktligen vankas det mera jämna plågor och lugna puckar än blåljus. Och i den mån som poliskåren kopplas in handlar det i regel om små brott som blir stora, inte om kriminella masterminds som på pin kiv ställer till det.
Okej, visst finns det klyschor här. Som när Rebeckas Stockholmskolleger försöker locka hem den nybakade allmänna åklagaren. Eller när Samuel Frölers chefsåklagare försöker sätta Rebecka på pottan.
Men för det mesta fungerar det, åtminstone inledningsvis. Plus att serien närmar sig samekulturen på ett sätt som känns lika svidande som trovärdigt. Även i samebyn är det ibland lågt till tak. På menyn står såväl ont blod som gammalt groll.
❞ Vilken integritet, vilket mörker och vilken knepighet ... recensenten Krister Uggeldahl om skådespelaren Jakob Öhrman
Öhrman ger järnet
Skådespelarna behöver inte heller de skämmas för sig. Sascha Zacharias (dotter till aktrisen Ann Zacharias) har kanske inte samma utstrålning som Ida Engvoll men växer snabbt in i rollen.
Minst lika glad blir man ändå över Jakob Öhrman, en av de mest spännande skådespelarna på finlandssvenskt håll för tillfället. Vilken integritet, vilket mörker och vilken knepighet – det märks att mannen inte bränt sitt krut på de finlandssvenska finrummen.
Med på ett hörn finns även Ville Virtanen, den kedjerökande patologen med galghumor.