Urvalsproven: Fler antas på basis av betyg

Nästan alla universitet och högskolor höjer andelen studerande som antas utifrån studentbetyget. Det här efter att ha gått in för att ett första urvalsprov görs på distans – utan övervakning. Gymnasistförbundet rasar över beslutet.

Åbo Akademi antar vanligtvis 60 procent av nya studerande på basis av studentbetyg. Nu är andelen 90 procent för vissa utbildningar.

Det är kontentan av de besked som kom i går, valborgsmässoafton. Då var nämligen deadline för högskolor och universitet att meddela hur de gör sina antagningar i år.

Men vad betyder beskedet i praktiken?

Gurli-Maria Gardberg vid Åbo Akademi berättar hur akademin gör.

– I ett första skede, som börjar i mitten av maj, gör man urvalsprov på distans. Vissa utbildningar, som psykologi, har egna prov medan andra prov har slagits ihop enligt ett tidigare beslut.

Hon syftar på ett prov som Åbo Akademi har tagit fram, och som liknar högskoleprovet i Sverige. Där testas matematiska, logiska, språkliga och andra förmågor med ett gemensamt prov. Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som använder provet.

Efter den första fasen gallras en del sökande bort. De som kommer vidare kallas sedan till ett andra prov, eller intervju vid skolan, om det är möjligt. Det sker andra veckan i juni.

– Vi lutar mot att även den andra fasen är ett prov.

Även i Helsingfors

Flera universitet har gått in för samma strategi, att dela upp urvalet i två faser – av vilka den första är oövervakad.

Helsingfors universitet gör lika. Men Sini Saarenheimo, som ansvarar för ansökningarna, säger att variationen är stor. Universitetet har över 32 000 sökande.

– I regel tas minst 50 procent av de sökande in på basis av betyg. För läkarutbildningen är siffran 75 procent, säger hon.

Universitet runtom i landet har ansett att flera av de kunskaper man behöver för att läsa medicin testas redan i studentskrivningarna: matematik, fysik och kemi.

Men så drastiska förändringar blir det inte i alla ämnen. Till exempel juridiken tar emot bara 40 procent utifrån betyg.

– Provet har redan tidigare bestått av flervalsfrågor och essäsvar. Därför var det inte lika svårt att förändra rent tekniskt.

Ändringarna försätter många studerande i olycklig situation. Personer som räknat med vanligt urval och satsat på inträdesproven kommer att få en tuffare konkurrens.

”Våren 2020 har varit full av snabba förändringar, stress och oro över framtiden. Först tidigarelades studentproven, sedan gick det veckor utan att högskolorna gav besked om antagningar, och nu höjdes andelen som tas in på betyg”, säger Adina Nivukoski, ordförande för Gymnasistförbundet, i ett pressmeddelande på torsdagen.

”Det har lett till en känsla av hopplöshet.”

Enligt Gurli-Maria Gardberg på Åbo Akademi var beslutet oundvikligt.

– Vi hade aldrig gjort det här om det inte varit för coronaepidemin. Av de alternativ som fanns tyckte vi att det här var bäst. Viktigast är ändå folks hälsa, säger hon.

Vilka risker ser du med att den första fasen är oövervakad och görs hemifrån? – Att det är ett elektroniskt prov, tekniken kan fallera.

– Och fusk kan självklart förekomma. Men det är därför vi lagt in det andra skedet, så vi kan identifiera dem som kanske inte gjorde det första provet helt själva, säger Gardberg.

I år sökte över 3 000 personer till Åbo Akademi, vilket var en ökning med flera hundra jämfört med i fjol.

Till dem vill Gurli-Maria Gardberg säga:

– Fortsätt förbereda er så normalt det går, och skaffa dator och fungerande uppkoppling innan mitten av maj, då proven kör i gång.