Finansministern drog tillbaka utnämningen av Päivi Nerg till ny kanslichef
Jakten på en ny kanslichef drar ut på tiden. Nu fördröjs den politiskt präglade utnämningen ytterligare, av en utredning som rör Finansministeriets agerande under regeringen Sipiläs tid.
Förslaget om att utnämna understatssekreterare Päivi Nerg till ny kanslichef på Finansministeriet har dragits tillbaka, meddelar finansminister Katri Kulmuni (C) på Twitter.
Meningen var att utnämna Nerg under statsrådets möte under torsdagen. Ärendet har redan skjutits upp två gånger, efter hårda politiska tvister.
”Efter att ha diskuterat med föredragande har jag beslutat att dra tillbaka utnämningsärendet från föredragningslistan. Jag vill ge grundlagsutskottet den tid de behöver för att utreda ärendet om tillgång till information”, skriver Kulmuni.
Kulmuni syftar på en utredning som grundlagsutskottet meddelade om i tisdags.
Ärendet bottnar i regeringen Sipiläs social- och hälsovårdsreform för ett år sedan, och huruvida finansministeriet gav riksdagen den information som behövdes för att fatta ett grundat beslut.
I bakgrunden finns läckta uppgifter om en brevväxling mellan tjänstemän som såg ut som ett försök att inte redogöra för alla pengar, då det var bråttom att klubba igenom reformen. I breven framgick en oro för vad riksdagen ”upptäcker”.
Det här berör delvis Päivi Nerg eftersom hon för ett år sedan ansvarade för reformen för Finansministeriets del.
Själv har hon bestridit att någon på ministeriet försökte undanhålla information.
Vilken information har riksdagen rätt till?
Grundlagsutskottet har på eget initiativ velat utreda riksdagens rätt till information, eftersom biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen i sitt avgörande ansåg att Finansministeriet har gett riksdagen all väsentlig information som behövdes.
Puumalainens syn delas dock inte av riksdagen. I grundlagsutskottets beredning står att biträdande justitiekanslern inte kan bestämma vad riksdagen anser vara väsentlig information.
Den juridiska övervakningen sträcker sig inte till riksdagen, menar utskottet.
Enligt statsvetaren Göran Djupsund är situationen exceptionell.
– Det är mycket osedvanligt att grundlagsutskottet lägger sig i justitiekanslerns bedömningar. Men samtidigt kan jag ha en viss förståelse för deras agerande, för det handlar inte enbart om att göra en juridisk tolkning. Frågan om hur mycket information som riksdagen har rätt till är ju också en demokratifråga.
Ekonomikunskapen ifrågasätts
Tjänsten som kanslichef är Finansministeriets högsta tjänstemannapost.
Det är framför allt finansminister Kulmuni som har förordat Nergs utnämning medan representanter för de övriga regeringspartierna bland annat har ifrågasatt Nergs ekonomiska sakkunskap i jämförelse med de andra som sökt tjänsten.
Enligt Djupsund har jakten på en ny kanslichef utvecklats till en veritabel politisk härva.
– Den präglas av politiska konnotationer: några partier vill absolut ha henne, andra inte alls. Det argument som starkast förts fram är ju att hon inte har samma ekonomikunskap som de andra, men det finns nog andra motiv i bakgrunden som inte är lika lättsålda, som hennes agerande i samband med social- och hälsovårdsreformen. En härva är det oavsett, och man får se var det landar.
De andra sökande är Lauri Kajanoja, rådgivare till Finlands Banks direktion, Leena Mörttinen, chef för finansmarknadsavdelningen vid Finansministeriet, Markus Sovala, finanspolitisk samordnare på Finansministeriet och Juhana Vartiainen, riksdagsledamot för Samlingspartiet.
Alla fyra har doktorsexamina i ekonomi. Nerg är agroforstmagister till utbildningen och har ett förflutet som kanslichef på Inrikesministeriet.
Utnämningen av Päivi Nerg till kanslichef har behandlats på statsrådets möte två gånger.
Senast bordlades ärendet på begäran av riksdagsledamot Ville Skinnari (SDP), med motiveringen att han ville bekanta sig mer med dokumentationen.