Utseende är en identitetsfråga
Politiker förväntas fortfarande ha någon slags borgerlig klädsel, vilket syns även i de parlamentariska klädkoderna.
Utseendet är en vardaglig del av livet, men det har också en större betydelse. Betydelsen av utseendet i relationer, vänskap, arbetsliv och social interaktion över huvud taget har diskuterats i boken Ulkonäköyhteiskunta (Utseendesamhället) som publicerades 2019 av forskare i ekonomisk sociologi vid Åbo universitet. Betydelsen och det symboliska värdet som ges utseendet varierar och är kulturellt beroende. Olika subkulturer har sina egna klädkoder som är en del av gemenskapen och samhörigheten. Utseendet är en identitetsfråga, men det påverkar också hur andra människor kategoriserar oss.
Då jag var ungefär 18 år identifierade jag mig i viss mån med den så kallade black metal-subkulturen. Förutom långt hår bar jag mest svarta kläder och hade oftast en lång svart skinnjacka på mig. Ockultism och satanistisk symbolik som hör till black metal var också en viktig del av denna kultur. Under senare år jag har fokuserat främst på musik och lämnat bort allt annat förutom bandtröjor. Sedan 2007 har jag varit medlem i Turbojugend som är ett fangäng till det norska punkbandet Turbonegro. Medlemmar känner igen varandra på liknande denimjackor, ofta prydda med tygmärken. Sedan 2018 har jag studerat vid Åbo universitet vilket gjorde att studentoveraller kom in i mitt liv. Samtidigt är jag yrkesmilitär vars klädsel styrs av strikt reglemente.
Människors klädsel varierar beroende på olika situationer i vardagslivet. Jag bär militäruniform på jobbet och jag försöker hålla mitt hår i enlighet med det allmänna tjänstereglementet. På fritiden har jag dock kunnat bära denimjacka och bandtröjor.
Förutom kulturell anknytning har utseendet också en koppling till genusnormer. Försvarsmakten har olika regler för män och kvinnor. Reglerna är baserade på samhällets allmänna genusnormer om att män inte ska sminka sig, de ska inte ha långt hår och de ska inte bära kjol. I Turbojugend krossar man dessa könsnormer medvetet vilket är en del av punkattityden och den allmänna kampen mot de rådande normerna i samhället. I det övriga samhället anses sminkade män fortfarande på något sätt omanliga, även om popikoner som David Bowie sminkade sig redan för länge sedan.
Utseendets betydelse återspeglas också till exempel i det sätt på vilket de skor som utbildningsminister Li Andersson bär på presskonferenser har kommenterats offentligt. Politiker förväntas fortfarande ha någon slags borgerlig klädsel, vilket syns även i de parlamentariska klädkoderna. Det skrevs nyligen i medierna om kvinnliga politikers klädsel och påstods att det finns en fara för identiska Marimekko-kläder i parlamentets korridorer. När det gäller herrkläder är allt hopp uppenbarligen förbi.
Klädkoderna och normerna för utseendet har förändrats genom tiderna och vi vet inte hur de kommer att utvecklas i framtiden. Det är i slutändan upp till varje individ att bestämma hur de klär sig, men det är viktigt att inse att valet inte är oberoende av det omgivande samhället och dess normer och strukturer.