Woody Allen har inte ens åtalats
WOODY ALLEN Jag har alltid gillat Krister Uggeldahls filmskriveri. I HBL (4.5) skriver han i Veckans tv-filmtips om bland annat Woody Allens film Manhattan från 1979. Det verkar uppenbart, att Uggeldahl inte läst Woody Allens självbiografi Apropos of Nothing (Arcade Publishing 2020). Boken är en fröjd att läsa med all den goda självironiska humor som är kännetecknande för Allen. Boken ger också en djuplodande inblick i hans konst och många sidor (för många, säger skribenten själv) tillägnas drevet
kring honom de senaste åren och allt vad som försiggått däromkring. Det må vara att han talar i egen sak, men boken innehåller en mängd tunga fakta, däribland direkta citat från närstående och myndigheter, vilka ger vid handen att drevet varit totalt omotiverat.
Allen har aldrig dömts för några trakasserier vare sig på vuxna eller på barn, inte ens åtalats för något sådant. Tvärtom konstaterade två oberoende undersökningar under vårdnadstvisten mellan Woody Allen och Mia Farrow att något sexuellt utnyttjande inte förekommit. Trots det har även en del av
den så kallade kvalitetspressen anslutit sig till lynchmobben. Varför skulle då hans fina filmer nu ”förtjäna spö”, som Uggeldahl frågar utan att själv försöka besvara sin fråga? Läs självbiografin och fundera sedan vem som skall ”lite skruva på sig” och varför? Metoo med mera i all ära, men låt oss stå fast vid rättsstatens grundläggande principer även i medierna.
KENNETH STENBÄCK vicehäradshövding, Lahtis
SVAR Jag kan inte till fullo hålla med om att jag inte skulle svara på det spörsmål som jag själv ställer i anslutning till anmälningen av Manhattan, det vill säga frågan om Woody Allens vara eller icke vara i en era av metoo. Genom att gå ut med fyra stjärnor, ett toppbetyg, väljer jag att fria snarare än att fälla, detta samtidigt som jag försöker lyfta fram filmens många fina kvaliteter. Men argumenten som Kenneth Stenbäck presenterar är givetvis bra intressanta, inte minst sett ur rättssäkerhetssynpunkt, och gärna återkommer jag till problematiken i kolumnform då också Roman Polanski, en annan strykpojke, är inbjuden.
KRISTER UGGELDAHL filmkritiker