Extra kvadratmetrar hjälper lägga skolpussel
De yngsta eleverna i Danmark har redan gått i skola i flera veckor och snart väntas de få sällskap av tonåringarna.
– Våra hjärtan klappar för de äldre eleverna. Det är viktigt att de kommer bort från sin sociala isolering. Även om det blir ett pusslande med rum och tider klarar vi det, säger rektorn Lars Westh i den skola HBL besökt i Frederiksberg.
Läs mer om vilka lösningar de valt för skolvardagen.
Världsstjärnor som Bruce Springsteen och Beyoncé har uppträtt där. Nu är den kända konsertarenan lösningen som får skolvardagen att fungera för den närliggande danska skolan. – Vi klarar det också om och när de äldre eleverna återvänder, säger rektor Lars Westh.
De många glasdörrarna står öppna mot gården med sina blommande körsbärsträd. Vid varje dörr står gula flaskor med handsprit. Det är tidig morgon och femteklassisterna i Skolen ved Bülowsvej har nyss anlänt till en annorlunda skoldag i skuggan av coronakrisen.
Eleverna har fem timmar framför sig av rörelse och aktivitet i den kända konsertarenan Forum. Det är en byggnad från 1920-talet som redan tidigt ställde ut verk av designlegenden Arne Jacobsen. De senaste tjugo åren har byggnaden fungerat som konsertarena med plats för 10 000 besökare – tills coronakrisen slog till och förvandlade arenan till en ekande tom koloss.
Nu sjuder arenan åter av liv sedan den närliggande skolan flyttat in på de tio tusen kvadratmetrarna. Det är det privatägda bolaget bakom arenan, Forum Cph ApS, som erbjudit hallen gratis till skolan och Simon Aggesen, borgmästare i den lilla enklavkommunen Frederiksberg mitt i Köpenhamn, var inte sen med att tacka och ta emot.
”Det är Frederiksberg när det är som bäst”, har han sagt.
Hjärtat klappar för de äldsta
Det säger också skolans rektor Lars Westh som tar emot oss i hallen. Ljudet av springande fötter hörs lång väg liksom vinandet av klubbor som far genom luften, ackompanjerat av rop och skratt. Med tanke på att det är hundra femteklassare inne i arenan är det ändå förvånansvärt tyst.
– Man måste se möjligheterna, inte problemen, säger Westh. Tack vare den här hallen och en noggrann förhandsplanering får vi skolvardagen att fungera.
Det ska också gå om och när de äldre eleverna återvänder. Den
danska regeringen har de senaste dagarna överlagt med oppositionen om årskurserna 6–10 ska återvända innan sommarlovet.
– Vi klarar det, säger Westh. Mitt rektorshjärta klappar verkligen för de äldre eleverna. De har saknat det sammanhang som skolan utgör – det har vi har märkt på alla dem som dykt upp ute på skolgården bara för att kolla hur vi har det.
Westh tycker att det var rätt av Danmark att stänga skolorna i mars, givet den situation som då rådde.
– Vi har alla sett bilderna på alla likpåsar i Italien. Så kan vi inte ha det i ett nordiskt välfärdssamhälle.
Men nu är tiden inne att öppna upp igen, menar han, inte minst med tanke på de barn och unga som annars riskerar att fara illa.
– De är de facto tryggare i skolorna med sina regler och restriktioner än när de seglar omkring vind för våg ute i samhället.
Alla skolor har dock inte samma förutsättningar som Skolen ved Bülowsvej. Grannkommunen Köpenhamn har stora utmaningar även om barngrupper fått tillträde till både nöjesparken Tivoli och fotbollsarenan Parken. Det är ändå många dagisbarn som ännu inte fått återvända på grund av utrymmesbrist. I vissa stadsdelar har chockerade föräldrar samtidigt slagit larm om undermåliga sanitära förhållanden och iskalla tält som använts som extra utrymmen.
En smittad elev, låg sjukfrånvaro
Rektorn i Frederiksberg är medveten om att verkligheten ser olika ut i olika skolor. Samtidigt påpekar han att det gäller att fokusera på lösningar och inte problemen. Faktum är att allt fler nu fått upp ögonen för hans skola och det sätt man löst saker och ting på här.
Han pekar ut över havet av elever och fäster vår uppmärksamhet vid en alldeles tydlig indelning i grupper.
– Vi har delat in hallen i 20 aktivitetszoner så att varje zon är till för en grupp på 10–12 elever plus deras lärare eller pedagog. Samma lärare följer sin grupp hela veckan. Just nu är här cirka 100 barn.
Varje dag intar en ny årskull hallen, enligt ett rullande system. Dagen innan var det årskurs 1, i morgon är det årskurs 4:s tur.
– Det gör att vi får plats för de andra grupperna i skolan.
Westh tycker att aktivitetszonerna fungerar utmärkt tack vare den logistik som finns i hallen.
– Också under konserter är publiken indelad i zoner med hjälp av metallstängsel.
Även toalettbestyren fungerar utmärkt i en arena van att serva 10 000 besökare åt gången.
– Det finns så många toaletter att varje elev kan ha sin egen.
Det är utmärkt i coronatider när hygienen är a och o. Tvätta händer med tvål och vatten eller handsprit ska man fortsatt göra många gånger om dagen.
Hur är det med avståndet på två meter då, lyckas ni hålla det? – Inte inom grupperna, dessvärre. Barn är barn. De vet naturligtvis att de ska hålla avstånd, men glömmer det. I stället har vi gått in för att hålla grupperna isär. Om det värsta skulle hända hoppas vi kunna hålla smittan inom en liten grupp så den inte sprids i hela skolan.
Sedan skolan öppnade den 20 april har en enda elev testat positivt i covid-19, men tack vare snabb smittspårning och isolering har smittan inte spridit sig.
– Faktum är att vi aldrig haft så låg sjukfrånvaro som nu. Men det är klart att rädslan hela tiden finns i bakhuvudet. Jag är ändå mindre rädd nu än före skolstarten. Vi har planerat noggrant och lagt till rätta för att skapa trygga förhållanden för alla.
Skolen ved Bülowsvej är en stor innerstadsskola med närmare tusen elever från förskola till nionde klass. Hur har ni löst skolgången för lärare och elever i riskgrupper? – Vi har inte många sådana. Det är några elever och lärare som behandlas för cancer och de eleverna skulle ändå få undervisning hemma. De lärare som tillhör riskgrupper är inte sjukanmälda utan jobbar hemifrån.
Vad har du för hälsning till dina kolleger i Finland? – Se till att ni har tillräckligt med tid för att planera. Det lönar sig i längden, och det är viktigt att alla känner sig trygga – elever, föräldrar och personal. Jag sammankallade till en arbetsgrupp där vi tillsammans funderade på upplägg. På det sättet är alla med från början och olika synpunkter vägs in i helheten.
Westh pekar på alla pilar och två meters plankor som ligger på golvet. De ska hjälpa till att påminna om reglerna och pränta in avståndsbedömningar hos var och en. När vi vandrar över till skolgården ett kvarter från Forum råder också här en strikt indelning med avspärrningsband och röda trafikkoner.
Klubbledaren Helene Bech pekar på lappar som markerar var föräldrar ska hämta sina barn. Pilar pekar i vilken riktning de ska gå när de avlägsnar sig. Det kan behövas för alldeles i början dök polisen upp och hotade föräldrar med böter eftersom de var så många att förbudet mot folksamlingar kunde anses brytas.
Den typen av rigid regelprövning har rektor Westh inte mycket till övers för. Han föredrar smidigt samarbete mellan kommunen, skolmyndigheterna och det privata näringslivet.
– Det har hjälpt oss få pusslet att gå ihop. Beslut om tillstånd som det normalt tar åtta månader att få fick vi på tio timmar. Det är just så man måste agera i en extraordinär situation.
Han skickar också en hälsning till alla politiker och andra beslutsfattare:
– Det är viktigt att alla förstår att det är ett nödläge och inte en normal skolvardag vi återvänder till. Presssen på att uppnå pedagogiska mål får inte bli för hård utan läroplanen måste läggas åt sidan. Det allra viktigaste är att alla känner sig trygga och litar på att vi på skolan vet vad vi håller på med.