Vårdfacket kritiserar delar av beredskapslagen
Vårdfacket Tehy ifrågasätter en förlängning av de paragrafer i beredskapslagen som möjliggör att beordra vårdpersonal i arbete och flytta eller dra in semestrar. Facket kritiserar bristen på rättss-kydd i de fall beredskapslagen misstänks användas på lösa grunder.
Tehy anser att de paragrafer i beredskapslagen som gäller vårdarnas jobb ska frångås, i stället för att förlänga dem som regeringen föreslagit.
Det som särskilt skaver är att facket misstänker att lagarna används också i sådana fall och sådana delar av landet där kopplingen till coronaviruset är svår att se.
– Det grundar sig på att de används också i sådana distrikt där det knappt finns några coronafall. Då finns ju ingen koppling till det, utan det verkar vara fråga om något annat lokalt problem, säger Else-Mai Kirvesniemi, intressebevakningsdirektör vid vårdfacket Tehy.
Enligt Kirvesniemi förekommer det på alla håll i landet att undantagen från lagarna om arbetsavtal och arbetstider använts. Det gäller övertider, indragna eller flyttade semestrar och att uppsägningstider förlängs.
På torsdagen fanns 32 av de totalt 44 personer som är i intensivvård på grund av coronaviruset inom Hucs ansvarsområde i söder. I hela resten av landet är det 12 personer i intensivvård och 35 personer i sjukhusvård.
– Vi har förståelse för att beredskapslagarna först infördes i ett läge där man såg hur utvecklingen skett snabbt i andra länder. Man visste inte hur det skulle gå och läget kunde ha blivit utom all kontroll, men så gick det inte, säger Kirvesniemi.
Hon frågar sig om regeringens förslag att förlänga paragraferna ytterligare uppfyller kravet på nödvändighet i nuläget. Förordningen om en förlängning ska nu behandlas av grundlagsutskottet.
– Det är möjligt att antalet smittfall börjar stiga igen, men bedömningen borde grunda sig på hur det är nu.
Tehy ser det som problematiskt att det inte finns en rättsskyddsmekanism för den personal som misstänker att paragraferna används utan en koppling till den pandemi de är ämnade för.
– Det borde finnas någon sådan mekanism. Nu närmar sig dessutom sommaren, och då är vårdens resurser ansträngda av andra orsaker, vilket gör oss oroliga för att man använder de här redskapen för att åtgärda resursbrister i den normala organisationen, säger Kirvesniemi.
Tehy säger också att paragraferna inte borde användas för att åtgärda köer som uppstått i den elektiva vården, den icke-akuta vård som är planerad på förhand.