Sat­sa nu på män­ni­skor­na, in­te på sam­häl­lets in­sti­tu­tio­ner

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - HERBERT WALTHER Helsing­fors

CO­RO­NAKRI­SEN Det är nå­got pri­mi­tivt över strä­van­de­na att trot­sa myn­dig­he­ter­nas på sak­kun­skap ba­se­ra­de på­bud i en pan­de­mi. Det är an­svars­löst att tro att man förmår vin­na ett schack­par­ti mot den som ald­rig för­hand­lar.

Det var där­för bra att svens­ka pen­sio­nä­rer­nas pro­fi­ler Ole Norr­back och Filip Ham­ro-Drotz (HBL De­batt 23.4) rät­ta­de till den märk­vär­di­ga vill­fa­rel­sen om att vi över 70 år bör iso­le­ra oss so­ci­alt. Det ska vi in­te alls gö­ra, men vi ska nog an­stränga oss för att und­vi­ka fy­sisk när­het. För att in­te bi­dra till att för­vär­ra det epi­de­mi­o­lo­gis­ka lä­get i lan­det.

Co­ro­nae­pi­de­min är en all­de­les för­fär­lig epi­de­mi som vi – bå­de un­der och över 70 år – ald­rig ti­di­ga­re upp­levt. Sak­kun­ni­ga epi­de­mi­o­lo­ger be­fa­rar att vi mås­te lä­ra oss att le­va med elän­det då vi even­tu­ellt får ett vac­cin mot vi­ru­set ti­di­gast om ett och ett halvt år. Ing­en av de sak­kun­ni­ga vå­gar för­ut­spå när epi­de­mins and­ra våg slår till här hos oss.

Vi över 70 år har sett värl­den för­änd­ras. Med nöd och näp­pe slapp vi världs­kri­get, men där­ef­ter har vi tving­ats upp­le­va det mesta av för­änd­ring­ar och om­välv­ning­ar i ti­den. In­te som en ho­mo­gen, men nog som en ut­präg­lat he­te­ro­gen so­cio­e­ko­no­misk grupp.

Det­ta får mig att an­ta att vi nog har en men­tal för­må­ga att mö­ta co­ro­nakri­sens ut­ma­ning­ar, men re­dan den av ål­dern med­för­da fy­sis­ka svag­he­ten för­sät­ter mång­en av oss i en otrev­lig si­tu­a­tion. Den in­di­vi­du­el­la käns­lan av bå­de en­sam­het och otrygg­het för­or­sa­kar där­till ång­est i ka­ran­tä­nen.

Si­tu­a­tio­nen blir på ing­et sätt lju­sa­re av att de fles­ta av den fö­re­stå­en­de eko­no­mis­ka co­ro­nakri­sens frå­ge­tec­ken fort­fa­ran­de är obe­sva­ra­de. Den eko­no­mis­ka co­ro­nakri­sen har re­dan, in­nan den ens gett sig till kän­na klas­sats som al­la eko­no­mis­ka kri­sers mo­der.

Vi i vårt land har be­kläm­man­de er­fa­ren­he­ter av 1990ta­lets djup­gå­en­de låg­kon­junk­tur. Dess ef­ter­vård miss­lyc­ka­des så gott som to­talt och det finns fort­fa­ran­de de som li­der av svi­ter­na från de­pres­sio­nen för tre år­tion­den se­dan.

Den miss­lyc­ka­de ef­ter­vår­den be­rod­de på att be­sluts­fat­tar­na gick in för att sat­sa på

❞ De mil­jar­der som jakt­pla­nen slu­kar be­hövs nu för and­ra än­da­mål.

sam­häl­lets in­sti­tu­tio­ner, men lät de en­skil­da in­di­vi­der­na, bland dem lön­ta­gar­na, små­fö­re­ta­gar­na, de mind­re be­med­la­de och de sju­ka med fle­ra kla­ra sig bäst de kun­de. Den här gång­en mås­te det bli tvärtom.

Jag no­te­rar att Paa­vo Väyry­nen, med hän­vis­ning till lan­dets eko­no­mis­ka si­tu­a­tion, fö­re­slår att vi skju­ter upp kö­pet av jakt­pla­nen. Jag är av sam­ma åsikt. De mil­jar­der som jakt­pla­nen slu­kar be­hövs nu för and­ra än­da­mål.

Ge­ne­ra­ler­na fö­re­fal­ler att ha en mänsk­lig be­nä­gen­het att pla­ne­ra för det fö­re­gå­en­de kri­get. Det är där­för be­rät­ti­gat att frå­ga till vad vi be­hö­ver de för­fär­ligt kost­sam­ma jakt­pla­nen.

Spi­ons­a­tel­li­ter­na har be­rät­tat för mig och he­la värl­den var Kim Jong-Uns tåg be­fin­ner sig. De har ock­så be­rät­tat för värl­dens al­la ge­ne­ra­ler var vårt lands flyg­flot­til­jer finns. Ko­or­di­na­ter­na finns på Goog­les kart­tjänst.

Vid en väp­nad kon­flikt i Nor­den för­stör mis­si­ler­na de in­skaf­fa­de jakt­pla­nen in­nan sol­da­ter­na ens slä­pat ut dem ur han­ga­rer­na. Land­nings­ba­nor­na mö­ter gi­vet­vis sam­ma öde.

SAM­HäL­LE Då vår nu­va­ran­de re­ge­ring bil­da­des var det nog med en viss skep­sis man såg på den. Men man ac­cep­te­ra­de den i gläd­jen av att få ett stats­mi­nis­ter­byte.

Nu, ef­ter det man fått lä­ra kän­na den nya stats­mi­nis­tern när­ma­re kan man lyf­ta på hat­ten för hen­ne och sä­ga tack. Ett tack för ett väl­gjort ar­be­te. Man vill gär­na varmt öns­ka hen­ne en god fort­sätt­ning i hen­nes an­svars­ful­la jobb.

Ett tack bör ock­så HBL:s le­dar­skri­bent Torsten Fa­ger­holm få för sin le­da­re (HBL 22.3) där han i klar­text för­dö­mer en­fal­di­ga na­tio­na­lis­ter i vår riks­dag. In­di­rekt för­dö­mer han väl ock­så an­häng­ar­na av des­sa. Fa­ger­holm sä­ger ock­så träf­fan­de: ”Co­ro­na­vi­ru­set av­slö­jar de an­svars­lö­sa, cy­nis­ka po­li­ti­ker som med­ve­tet un­der­grä­ver det sam­häl­le­li­ga för­tro­en­det och miss­tänk­lig­gör in­ter­na­tio­nellt sam­ar­be­te.”

Ock­så Fa­ger­holms le­da­re (HBL 25.3) vi­sar att HBL bör­jar få nå­got av ”det gam­la HBL:s” kän­ne­tec­ken. Bland an­nat egen­ska­pen att ta­la klar­språk och att lyf­ta fram en bör­jan till un­der­sö­kan­de jour­na­li­stik. En­ligt min egen upp­fatt­ning hör in­te ba­ra ny­hets­för­med­ling till me­di­er­nas upp­gift ut­an ock­så en be­vak­ning av vå­ra po­li­ti­kers gö­ran­den och lå­tan­den. Sö­kan­det av san­ning­en.

Pro­fe­ter­na som det be­rät­tas om i Bi­beln, skul­le sä­kert i dag sä­ga att vår Her­re vill var­na värl­den ge­nom att lå­ta co­ro­na­vi­ru­set kom­ma över oss. En var­ning för den ut­veck­ling som värl­den har gett sig in på. Kanske de ock­så öns­kar upp­ma­na oss att se fa­ror­na som upp­står på grund av det­ta och som kom­mer att ut­veck­las till be­tyd­ligt stör­re olyc­kor än det vi­ru­set i dag stäl­ler till med.

Un­der de­mo­kra­tins täck­man­tel har i sto­ra de­lar av värl­den getts el­ler hål­ler le­da­re med dik­ta­to­risk makt på att ac­cep­te­ras. Vi ser si­tu­a­tio­nen i Ki­na, Ryss­land, Tur­ki­et, Sy­ri­en och gi­vet­vis Nord­ko­rea. Kanske ock­så i vis­sa län­der i Eu­ro­pa. Vi skall in­te hel­ler glöm­ma USA. Fa­ger­holm sä­ger bland an­nat föl­jan­de: ”Att fel per­son sit­ter i Vi­ta hu­set går kanske små­ning­om upp för ge­me­ne re­pu­bli­kan.” För­hopp­nings­vis får man väl tilläg­ga.

Gi­rig­het och makt­be­gär och själ­visk­het är kän­ne­teck­nen hos le­dar­na i allt fle­ra län­der. Men in­te ba­ra hos dem. Des­sa tec­ken syns ock­så hos vå­ra eg­na po­li­ti­ker och par­ti­er. Fun­ge­rar vår de­mo­kra­ti än­nu som det från bör­jan var tänkt?

Till­växt sy­nes va­ra av myc­ket stor be­ty­del­se för värl­dens län­der. Värl­den har ham­nat in i en krets­gång ur vil­ken den kom­mer att ha jät­te­li­ka svå­rig­he­ter att ta sig ut. Men det rå­der ing­en tvek­sam­het om att all­ting har en bör­jan och ett slut. Så ock­så för till­väx­ten. Kan en värld åstad­kom­mas där det ma­te­ri­el­la, sni­ken­he­ten och makt­hung­ern ger plats för and­ra vär­den?

❞ Gi­rig­het och makt­be­gär och själ­visk­het är kän­ne­teck­nen hos le­dar­na i allt fle­ra län­der. Men in­te ba­ra hos dem.

Be­grep­pet brut­to­na­tio­nal­pro­dukt räk­nas som mått­stock på ett lands väl­stånd. Grovt sagt mä­ter den hur bra ett land har tjä­nat peng­ar (gi­rig­het på sitt sätt). Men be­rät­tar det nå­got om livs­kva­li­te­ten hos ett lands in­vå­na­re? Nej, det gör den in­te. Men det bor­de den väl gö­ra?

Frå­gan är hur mänsk­lig­he­ten kan lä­ra sig att glöm­ma gi­rig­he­ten? Kanske kan just en epi­de­mi som värl­den nu käm­par med fö­da en bör­jan till nytän­kan­de? Er­sät­ta gi­rig­het med öd­mjuk­het.

Al­la län­der har bråt­tom att öka det så kal­la­de väl­stån­det. Po­li­ti­ker­na mås­te över­bju­da varand­ra att lo­va väl­jar­na det ena och det and­ra. Då lan­dets eg­na re­sur­ser in­te räc­ker till att be­kos­ta att de giv­na löf­te­na upp­fylls mås­te lan­det lå­na peng­ar. Men hur kan man be­ta­la skul­der­na om världs­e­ko­no­min hal­tar och sjun­ker? Re­dan i dag be­re­der det be­kym­mer att av­kor­ta lån.

Vå­ra be­sluts­fat­ta­re i des­sa olyck­li­ga co­ro­na­ti­der vill på al­la sätt fram­hål­la vik­ten av att skyd­da och ta hand om de gam­la. Vac­kert så. Men det har vå­ra be­sluts­fat­ta­re un­der se­nas­te år­tion­den min­sann in­te gjort. På det­ta finns det ota­li­ga ex­em­pel. Tyd­ligt kom­mer det fram i det fak­tum att vårt land lig­ger långt ef­ter det sätt som vå­ra nor­dis­ka grann­län­der har ta­git hand om si­na äld­re män­ni­skor. Pen­sio­nä­rer­na har man när­mast sett som män­ni­skor man kan ta av. De har in­te haft nå­gon fack­för­e­ning som ha­de för­sva­rat de­ras sak.

Om mig själv har det sagts att jag hör till grup­pen pes­si­mis­tis­ka op­ti­mis­ter. Jag hop­pas att mänsk­lig­he­ten or­kar va­ra op­ti­mis­tisk och or­ka tvinga fram ett nytän­kan­de. Pro­ces­sen blir nog lång och svår.

Då id­rot­ten står stil­la och dop­nings­tes­tar­nas ar­be­te för­svå­rats och i vis­sa fall gjorts så gott som omöj­ligt lyf­ter Wa­das ord­fö­ran­de Wi­told Ban­ka ett var­ning­ens fing­er och ef­ter­ly­ser stör­re re­sur­ser för kam­pen mot fus­kar­na.

Co­ro­na­pan­de­min har in­te ba­ra satt stopp för så gott som all id­rott i värl­den. Den har ock­så gjort det svårt el­ler omöj­ligt för in­ter­na­tio­nel­la an­ti­dop­nings­by­rån Wa­das tes­ta­re att ta pro­ver av id­rot­ta­re och på det sät­tet för­säk­ra sig om en ren id­rott då de världs­om­spän­nan­de re­strik­tio­ner­na sak­ta luck­ras upp och id­rot­ten åter­vän­der till nå­got som even­tu­ellt kan på­min­na om ett nor­mallä­ge.

Där­för för­sö­ker nu Wa­das ord­fö­ran­de Wi­told Ban­ka över­ty­ga re­ge­ring­ar att skju­ta till ext­ra peng­ar i kam­pen mot fus­kar­na.

En­ligt Ban­ka, som in­ter­vju­ats av ny­hets­by­rån AP, be­hö­ver Wa­da stör­re re­sur­ser för att kun­na kon­cen­tre­ra sig på att gö­ra om­fat­tan­de ana­ly­ser och ut­red­ning­ar av lång­tids­da­ta från re­dan tag­na pro­ver.

Ban­ka tror att Wa­da kan hit­ta nya sätt att få fast fus­kar­na om man ge­nom forsk­ning och un­der­sök­ning hit­tar nya sätt att spå­ra för­bjud­na äm­nen i gam­la pro­ver. Men det kos­tar peng­ar. Och det är nå­got Wa­da en­ligt Ban­ka in­te har.

– Vi har en bud­get på 36 mil­jo­ner dol­lar (cir­ka 35 mil­jo­ner eu­ro) vil­ket är mind­re än en li­ten fot­bolls­klubb. Det lå­ter löj­ligt, sä­ger Ban­ka till AP.

Ban­ka ef­ter­ly­ser där­för stöd från re­ge­ring­ar run­tom i värl­den ef­tersom Wa­da mås­te ha en stör­re bud­get för att kla­ra av att ut­veck­la sin test­verk­sam­het och bätt­re kun­na job­ba för en re­na­re id­rott.

– Vi be­hö­ver yt­ter­li­ga­re bi­drag till un­der­sök­ning, ve­ten­skap och vå­ra ut­bild­nings­pro­gram, sä­ger Ban­ka.

Den pols­ka an­ti­dop­nings­che­fen sä­ger att han ock­så vill se att spon­so­rer och In­ter­na­tio­nel­la olym­pis­ka kom­mit­tén ska stå för ext­ra bi­drag ef­ter co­ro­na­pan­de­min.

Ban­ka sä­ger sam­ti­digt att det in­te hand­lar om nå­gon akut kas­sak­ris för Wa­da ut­an att an­ti­dop­nings­by­rån har en sta­bil eko­no­mi för till­fäl­let.

– Då man ser på Wa­das bud­get är si­tu­a­tio­nen väl­digt sta­bil. Pan­de­min har in­te haft nå­gon in­ver­kan på oss och det är bra. Men jag är me­ra oro­lig in­för fram­ti­den. Jag vill att Wa­da ska va­ra star­ka­re än vi är i dag. Vi har ut­omor­dent­ligt skick­li­ga ex­per­ter som med en stör­re bud­get kan se till att vår verk­sam­het kan bli star­ka­re på nya om­rå­den, sä­ger Ban­ka till AP.

Wa­da har, till­sam­mans med na­tio­nel­la an­ti­dop­nings­by­rå­er, ut­veck­lat si­na tes­ter un­der co­ro­na­vi­ruspan­de­min för att hit­ta nya och bil­li­ga­re tek­no­lo­gis­ka lös­ning­ar att ge­nom­fö­ra dop­nings­test. I USA och Tyskland har man tes­tat att an­vän­da tor­kat i stäl­let för fly­tan­de blod. Tan­ken är att man i fram­ti­den kanske ska kun­na an­vän­da tor­ka­de fläc­kar i test­ning­en och på det sät­tet mins­ka ris­ker­na för att tes­ter­na ska bli gam­la som är fal­let med fly­tan­de blod.

Wa­da job­bar ock­så med att an­vän­da sig av ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens för att ana­ly­se­ra id­rot­ta­res pre­sta­tio­ner för att kom­ma åt av­vi­kel­ser.

Wa­da har för­hopp­ning­ar att de nya test­me­to­der­na ska kun­na bör­ja an­vän­das in­för de upp­skjut­na olym­pis­ka spe­len i To­kyo som ska hål­las näs­ta år.

Wa­da pub­li­ce­ra­de upp­da­te­ra­de rikt­lin­jer för de na­tio­nel­la an­ti­dop­nings­myn­dig­he­ter­na för co­ro­na­pan­de­mi­ti­der­na. I de nya rikt­lin­jer­na upp­ma­nar Wa­da de na­tio­nel­la by­rå­er­na att kon­cen­tre­ra sig på tes­ter ut­an­för täv­ling som görs i hem­men.

FO­TO: FABRICE COFFRINI/LEHTIKUVA-AFP

■ Wa­da­che­fen Wi­told Ban­ka

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.