Satsa nu på människorna, inte på samhällets institutioner
CORONAKRISEN Det är något primitivt över strävandena att trotsa myndigheternas på sakkunskap baserade påbud i en pandemi. Det är ansvarslöst att tro att man förmår vinna ett schackparti mot den som aldrig förhandlar.
Det var därför bra att svenska pensionärernas profiler Ole Norrback och Filip Hamro-Drotz (HBL Debatt 23.4) rättade till den märkvärdiga villfarelsen om att vi över 70 år bör isolera oss socialt. Det ska vi inte alls göra, men vi ska nog anstränga oss för att undvika fysisk närhet. För att inte bidra till att förvärra det epidemiologiska läget i landet.
Coronaepidemin är en alldeles förfärlig epidemi som vi – både under och över 70 år – aldrig tidigare upplevt. Sakkunniga epidemiologer befarar att vi måste lära oss att leva med eländet då vi eventuellt får ett vaccin mot viruset tidigast om ett och ett halvt år. Ingen av de sakkunniga vågar förutspå när epidemins andra våg slår till här hos oss.
Vi över 70 år har sett världen förändras. Med nöd och näppe slapp vi världskriget, men därefter har vi tvingats uppleva det mesta av förändringar och omvälvningar i tiden. Inte som en homogen, men nog som en utpräglat heterogen socioekonomisk grupp.
Detta får mig att anta att vi nog har en mental förmåga att möta coronakrisens utmaningar, men redan den av åldern medförda fysiska svagheten försätter mången av oss i en otrevlig situation. Den individuella känslan av både ensamhet och otrygghet förorsakar därtill ångest i karantänen.
Situationen blir på inget sätt ljusare av att de flesta av den förestående ekonomiska coronakrisens frågetecken fortfarande är obesvarade. Den ekonomiska coronakrisen har redan, innan den ens gett sig till känna klassats som alla ekonomiska krisers moder.
Vi i vårt land har beklämmande erfarenheter av 1990talets djupgående lågkonjunktur. Dess eftervård misslyckades så gott som totalt och det finns fortfarande de som lider av sviterna från depressionen för tre årtionden sedan.
Den misslyckade eftervården berodde på att beslutsfattarna gick in för att satsa på
❞ De miljarder som jaktplanen slukar behövs nu för andra ändamål.
samhällets institutioner, men lät de enskilda individerna, bland dem löntagarna, småföretagarna, de mindre bemedlade och de sjuka med flera klara sig bäst de kunde. Den här gången måste det bli tvärtom.
Jag noterar att Paavo Väyrynen, med hänvisning till landets ekonomiska situation, föreslår att vi skjuter upp köpet av jaktplanen. Jag är av samma åsikt. De miljarder som jaktplanen slukar behövs nu för andra ändamål.
Generalerna förefaller att ha en mänsklig benägenhet att planera för det föregående kriget. Det är därför berättigat att fråga till vad vi behöver de förfärligt kostsamma jaktplanen.
Spionsatelliterna har berättat för mig och hela världen var Kim Jong-Uns tåg befinner sig. De har också berättat för världens alla generaler var vårt lands flygflottiljer finns. Koordinaterna finns på Googles karttjänst.
Vid en väpnad konflikt i Norden förstör missilerna de inskaffade jaktplanen innan soldaterna ens släpat ut dem ur hangarerna. Landningsbanorna möter givetvis samma öde.
SAMHäLLE Då vår nuvarande regering bildades var det nog med en viss skepsis man såg på den. Men man accepterade den i glädjen av att få ett statsministerbyte.
Nu, efter det man fått lära känna den nya statsministern närmare kan man lyfta på hatten för henne och säga tack. Ett tack för ett välgjort arbete. Man vill gärna varmt önska henne en god fortsättning i hennes ansvarsfulla jobb.
Ett tack bör också HBL:s ledarskribent Torsten Fagerholm få för sin ledare (HBL 22.3) där han i klartext fördömer enfaldiga nationalister i vår riksdag. Indirekt fördömer han väl också anhängarna av dessa. Fagerholm säger också träffande: ”Coronaviruset avslöjar de ansvarslösa, cyniska politiker som medvetet undergräver det samhälleliga förtroendet och misstänkliggör internationellt samarbete.”
Också Fagerholms ledare (HBL 25.3) visar att HBL börjar få något av ”det gamla HBL:s” kännetecken. Bland annat egenskapen att tala klarspråk och att lyfta fram en början till undersökande journalistik. Enligt min egen uppfattning hör inte bara nyhetsförmedling till mediernas uppgift utan också en bevakning av våra politikers göranden och låtanden. Sökandet av sanningen.
Profeterna som det berättas om i Bibeln, skulle säkert i dag säga att vår Herre vill varna världen genom att låta coronaviruset komma över oss. En varning för den utveckling som världen har gett sig in på. Kanske de också önskar uppmana oss att se farorna som uppstår på grund av detta och som kommer att utvecklas till betydligt större olyckor än det viruset i dag ställer till med.
Under demokratins täckmantel har i stora delar av världen getts eller håller ledare med diktatorisk makt på att accepteras. Vi ser situationen i Kina, Ryssland, Turkiet, Syrien och givetvis Nordkorea. Kanske också i vissa länder i Europa. Vi skall inte heller glömma USA. Fagerholm säger bland annat följande: ”Att fel person sitter i Vita huset går kanske småningom upp för gemene republikan.” Förhoppningsvis får man väl tillägga.
Girighet och maktbegär och själviskhet är kännetecknen hos ledarna i allt flera länder. Men inte bara hos dem. Dessa tecken syns också hos våra egna politiker och partier. Fungerar vår demokrati ännu som det från början var tänkt?
Tillväxt synes vara av mycket stor betydelse för världens länder. Världen har hamnat in i en kretsgång ur vilken den kommer att ha jättelika svårigheter att ta sig ut. Men det råder ingen tveksamhet om att allting har en början och ett slut. Så också för tillväxten. Kan en värld åstadkommas där det materiella, snikenheten och makthungern ger plats för andra värden?
❞ Girighet och maktbegär och själviskhet är kännetecknen hos ledarna i allt flera länder. Men inte bara hos dem.
Begreppet bruttonationalprodukt räknas som måttstock på ett lands välstånd. Grovt sagt mäter den hur bra ett land har tjänat pengar (girighet på sitt sätt). Men berättar det något om livskvaliteten hos ett lands invånare? Nej, det gör den inte. Men det borde den väl göra?
Frågan är hur mänskligheten kan lära sig att glömma girigheten? Kanske kan just en epidemi som världen nu kämpar med föda en början till nytänkande? Ersätta girighet med ödmjukhet.
Alla länder har bråttom att öka det så kallade välståndet. Politikerna måste överbjuda varandra att lova väljarna det ena och det andra. Då landets egna resurser inte räcker till att bekosta att de givna löftena uppfylls måste landet låna pengar. Men hur kan man betala skulderna om världsekonomin haltar och sjunker? Redan i dag bereder det bekymmer att avkorta lån.
Våra beslutsfattare i dessa olyckliga coronatider vill på alla sätt framhålla vikten av att skydda och ta hand om de gamla. Vackert så. Men det har våra beslutsfattare under senaste årtionden minsann inte gjort. På detta finns det otaliga exempel. Tydligt kommer det fram i det faktum att vårt land ligger långt efter det sätt som våra nordiska grannländer har tagit hand om sina äldre människor. Pensionärerna har man närmast sett som människor man kan ta av. De har inte haft någon fackförening som hade försvarat deras sak.
Om mig själv har det sagts att jag hör till gruppen pessimistiska optimister. Jag hoppas att mänskligheten orkar vara optimistisk och orka tvinga fram ett nytänkande. Processen blir nog lång och svår.
Då idrotten står stilla och dopningstestarnas arbete försvårats och i vissa fall gjorts så gott som omöjligt lyfter Wadas ordförande Witold Banka ett varningens finger och efterlyser större resurser för kampen mot fuskarna.
Coronapandemin har inte bara satt stopp för så gott som all idrott i världen. Den har också gjort det svårt eller omöjligt för internationella antidopningsbyrån Wadas testare att ta prover av idrottare och på det sättet försäkra sig om en ren idrott då de världsomspännande restriktionerna sakta luckras upp och idrotten återvänder till något som eventuellt kan påminna om ett normalläge.
Därför försöker nu Wadas ordförande Witold Banka övertyga regeringar att skjuta till extra pengar i kampen mot fuskarna.
Enligt Banka, som intervjuats av nyhetsbyrån AP, behöver Wada större resurser för att kunna koncentrera sig på att göra omfattande analyser och utredningar av långtidsdata från redan tagna prover.
Banka tror att Wada kan hitta nya sätt att få fast fuskarna om man genom forskning och undersökning hittar nya sätt att spåra förbjudna ämnen i gamla prover. Men det kostar pengar. Och det är något Wada enligt Banka inte har.
– Vi har en budget på 36 miljoner dollar (cirka 35 miljoner euro) vilket är mindre än en liten fotbollsklubb. Det låter löjligt, säger Banka till AP.
Banka efterlyser därför stöd från regeringar runtom i världen eftersom Wada måste ha en större budget för att klara av att utveckla sin testverksamhet och bättre kunna jobba för en renare idrott.
– Vi behöver ytterligare bidrag till undersökning, vetenskap och våra utbildningsprogram, säger Banka.
Den polska antidopningschefen säger att han också vill se att sponsorer och Internationella olympiska kommittén ska stå för extra bidrag efter coronapandemin.
Banka säger samtidigt att det inte handlar om någon akut kassakris för Wada utan att antidopningsbyrån har en stabil ekonomi för tillfället.
– Då man ser på Wadas budget är situationen väldigt stabil. Pandemin har inte haft någon inverkan på oss och det är bra. Men jag är mera orolig inför framtiden. Jag vill att Wada ska vara starkare än vi är i dag. Vi har utomordentligt skickliga experter som med en större budget kan se till att vår verksamhet kan bli starkare på nya områden, säger Banka till AP.
Wada har, tillsammans med nationella antidopningsbyråer, utvecklat sina tester under coronaviruspandemin för att hitta nya och billigare teknologiska lösningar att genomföra dopningstest. I USA och Tyskland har man testat att använda torkat i stället för flytande blod. Tanken är att man i framtiden kanske ska kunna använda torkade fläckar i testningen och på det sättet minska riskerna för att testerna ska bli gamla som är fallet med flytande blod.
Wada jobbar också med att använda sig av artificiell intelligens för att analysera idrottares prestationer för att komma åt avvikelser.
Wada har förhoppningar att de nya testmetoderna ska kunna börja användas inför de uppskjutna olympiska spelen i Tokyo som ska hållas nästa år.
Wada publicerade uppdaterade riktlinjer för de nationella antidopningsmyndigheterna för coronapandemitiderna. I de nya riktlinjerna uppmanar Wada de nationella byråerna att koncentrera sig på tester utanför tävling som görs i hemmen.