Häl­so­in­tyg och skydds­mas­ker – det kan bli be­svär­ligt att re­sa

Sam­ti­digt som för­sam­ling­ar­na mo­digt har ta­git sto­ra di­gi­ta­la kliv fram­åt un­der co­ro­nakri­sen har de högs­ta kyrk­li­ga le­dar­na ald­rig rik­tigt kli­vit fram.

Hufvudstadsbladet - - News - tom­my.wes­terlund@ksf­me­dia.fi TOM­MY WES­TERLUND

Kyr­kan har en vik­tig roll i så­väl kor­ta­re som läng­re kri­ser. Män­ni­skor är då i be­hov av trygg­het, tröst, hopp och om möj­ligt för­kla­ring­ar, även om svar in­te all­tid finns.

Co­ro­na­vi­ru­set har lett till en bå­de om­fat­tan­de och som det nu ser ut lång­va­rig kris. Den har dess­utom en ovan­lig bredd då den be­rör allt från häl­sa och död via so­ci­al iso­le­ring till eko­no­mi och ar­be­te. I det­ta sam­man­hang är kyr­kan en cen­tral ak­tör bå­de i kon­kre­ta och mer ab­strak­ta hand­ling­ar.

Ut­ma­ning­ar­na är den här gång­en extra sto­ra då för­sam­ling­ar­na be­rörs i li­ka hög grad som det övri­ga sam­häl­let av de re­strik­tio­ner och be­gräns­ning­ar som co­ro­nakri­sen lett till. Det är van­ligt att kyr­kor­na i sam­band med kri­ser och ka­ta­stro­fer öpp­nar si­na dör­rar på vid ga­vel för att er­bju­da män­ni­skor ett stäl­le där de kan sam­las, kän­na ge­men­skap och sö­ka tröst då det känns svårt. Den här gång­en har dör­rar­na till kyr­kor­na tvärtom stängts. Men det gäl­ler en­bart dör­rar­na till de fak­tis­ka kyr­ko­rum­men, vir­tu­ellt har de sla­gits upp på vid ga­vel.

Kyr­kan har ta­git ett enormt di­gi­talt språng på en myc­ket kort tid. Det är co­ro­na­vi­ru­sets för­tjänst att mång­dub­belt fler män­ni­skor än nor­malt del­tar i guds­tjäns­ter­na. Ström­ning­ar­na på nä­tet har bli­vit en suc­cé och snart sagt al­la för­sam­ling­ar är med.

Sam­ti­digt har för­sam­ling­ar­na på många håll fort­satt med mat­hjäl­pen, som just nu har fler mot­ta­ga­re än ti­di­ga­re. For­mer­na för ut­del­ning­en har ba­ra änd­rats för att in­te ut­sät­ta män­ni­skor för smit­to­risk och in­te bry­ta mot rå­dan­de re­strik­tio­ner.

För­sam­lings­ar­be­ta­re har ock­så te­le­fon- och chatt­lin­jer­na öpp­na för al­la som kän­ner att de vill ta­la med nå­gon då det känns svårt. De är just nu be­tyd­ligt fler än van­ligt och det är där­för vik­tigt att för­sam­ling­ar­nas an­ställ­da jou­rar på lin­jer­na och ef­ter bäs­ta för­må­ga ger ett själs­ligt och and­ligt stöd, el­ler en­bart lyss­nar.

För­sam­ling­ar run­tom i lan­det gör ett stor­ar­tat jobb, men än­då finns det nå­got i kyr­kans age­ran­de i rå­dan­de kris som känns brist­fäl­ligt och tyst. Det kan in­te ba­ra va­ra en käns­la att kyr­kans främs­ta le­da­re har va­rit oer­hört ano­ny­ma. Vi har sak­nat rös­ter­na från så­väl är­ke­bis­ko­pen som det svens­ka Borgå stifts bis­kop. Var­ken Ta­pio Lu­o­ma, som till­träd­de för två år se­dan el­ler Bo-Gö­ran Åstrand, som flyt­ta­de in i bis­kops­går­den i Borgå i sep­tem­ber, har un­der sin hit­tills kor­ta tid ska­pat en tyd­lig of­fent­lig pro­fil. För Åstrands del kan det be­ro på den kor­ta tid han va­rit bis­kop, me­dan Lu­o­ma kanske in­te är in­tres­se­rad av en syn­lig plats i det fin­länds­ka sam­häl­let.

Un­der de två må­na­der som co­ro­nakri­sen re­dan har på­gått akut fö­re­fal­ler de här bis­ko­par­nas ut­ta­lan­den, ut­ö­ver nå­gon en­sta­ka in­ter­vju, ha in­skränkt sig till ett par web­bin­lägg – ett i kri­sens bör­jan och ett till påsk. In­te ett en­da ut­spel som skul­le ha no­te­rats brett.

Den kris vi nu är mitt in­ne i ha­de va­rit ett gi­vet lä­ge för Lu­o­ma att på ett na­tio­nellt plan och Åstrand på svenskt håll trä­da fram, le­ve­re­ra någ­ra tunga in­lägg och del­ta i den all­män­na de­bat­ten. Då he­la sam­häl­let är i un­dan­tags­till­stånd, folk har va­rit mer el­ler mind­re in­låsta i vec­kor och en del är rent kon­kret räd­da så finns det en för­vän­tan att ock­så de kyrk­li­ga le­dar­na ska trä­da fram själv­mant och på ett syn­ligt sätt. De som även an­nars är ut­sat­ta har det nu extra svårt och be­hö­ver tröst och hopp. Kyr­kan har rim­li­gen ock­så en syn på eti­ken då ex­em­pel­vis häl­sa och eko­no­mi står i oli­ka våg­skå­lar när be­slut ska fat­tas.

Bis­ko­par­na fö­re­trä­der kyr­kan, som för­vän­tas ta ställ­ning in­te ba­ra i and­li­ga ut­an även etis­ka, mo­ra­lis­ka och över hu­vud ta­get vik­ti­ga vär­de­frå­gor. Många av Lu­o­mas fö­re­trä­da­re, såsom John Vik­ström och Ka­ri Mä­ki­nen, har va­rit fram­stå­en­de sam­hällspå­ver­ka­re och del­ta­git fli­tigt i den all­män­na de­bat­ten. Ock­så på svenskt håll är det vik­tigt och väl­kom­met med de­bat­tin­lägg och ställ­nings­ta­gan­den från bis­ko­pens si­da.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.