Vaccin kan dröja över ett år
Forskare världen över har fullt fokus på att ta fram ett fungerande vaccin
Runtom i världen jobbar vaccinforskarna febrilt med att ta fram ett nytt vaccin mot det nya coronaviruset. De mest lovande kandidatvaccinen testas redan på människor. Men det tar sannolikt mer än ett år innan ett vaccin kan godkännas och tillverkas i flera miljarder doser för att vaccinera hela världens befolkning.
Det är inte ens säkert att det någonsin kommer att finnas ett vaccin mot covid-19.
Det finns inget vaccin mot andra, besläktade coronavirus som sars och mers. Äldre människor är mest utsatta för covid-19, men vanligtvis fungerar vaccin sämst hos äldre människor.
Färdigt i sommar. Lovande resultat. Nästan färdigt. Testas redan på människor.
Nyhetsflödet under de senaste veckorna har väckt förhoppningar om att ett vaccin mot den fruktade covid-19-virussjukdomen kan vara tillgängligt inom några månader. USA:s president Donald Trump sade nyligen att han är övertygad om att det finns ett vaccin redan i år. I verkligheten kan det ta mer än tolv månader ännu – om det ens är möjligt att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset.
– Precis som de flesta vaccinforskare, tror jag inte att vaccinet blir klart inom 18 månader, säger professor Annelies Wilder-Smith, vid institutet för hygien och tropiska sjukdomar i London, till The Guardian.
Inga existerande vaccin
Det har aldrig gått att utveckla ett vaccin inom mindre än arton månader. Det tog fyra år att få fram ett vaccin mot påssjuka, vilket anses vara ett slags inofficiellt världsrekord. Andra virussjukdomar finns det fortfarande inte vaccin mot, exempelvis hiv – trots årtionden av intensiv forskning.
Då H1N1-viruset förorsakade en pandemi 2009–2010 – den så kallade svininfluensan – tog det mindre än ett halvår att utveckla ett effektivt vaccin. Det var dock betydligt mindre komplicerat, eftersom H1N1-viruset är nära besläktat med vanlig influensa, som det redan fanns vaccin mot.
Coronavirus är annorlunda. Det finns för närvarande fyra andra, vanliga coronavirus som förorsakar lindrig förkylning hos människor. Före covid-19 har coronavirus också förorsakat två allvarliga virusutbrott: sars och mers. Det finns också coronavirus som är farliga för katter och hundar. Det finns inget vaccin mot något coronavirus.
DNA-teknik
Vaccinteknologierna har dock gått framåt sedan vaccinet mot påssjuka utvecklades under 1960-talet. Traditionellt har vaccin grundat sig på en injektion av inaktiverat virus, som förorsakar en immunreaktion, som leder till att kroppen i framtiden är bättre förberedd för att avvärja en infektion av samma slags virus.
Moderna, ett bioteknikföretag i Boston, inledde kliniska försök med ett nytt RNA-vaccin mot sarscov-2-viruset redan i februari. Det experimentella vaccinet har redan testats på människor och kommer härnäst att testas på en större grupp, bestående av 600 frivilliga. Utvecklingsarbetet har gått så snabbt, eftersom vaccinforskarna kunde förlita sig på tidigare erfarenheter av sars och mers.
DNA- och RNA-vaccin grundar sig på att injicera en gensekvens för att få kroppens egna celler att producera antigener av coronaviruset – eller närmare bestämt en del av coronaviruset, ytproteinet som påminner om en spik. Spikproteinet förorsakar i sin tur en immunreaktion i kroppen. Det finns dock inte ett enda fungerande DNA- eller RNA-vaccin för tillfället.
Spikprotein
Största delen av de vaccin som är i utvecklingsstadiet grundar sig på att skapa ett försvar mot coronavirusets spikprotein, som fäster sig vid cellmembranets ACE-enzym. Men det finns en rad olika tillvägagångssätt. Vid Jenner-institutet vid University of Oxford i Storbritannien har forskarna uppnått lovande resultat med ett så kallat vektorvaccin, där man modifierat ett adenovirus från chimpanser med coronavirusets spikprotein. Adenoviruset har oskadliggjorts så det inte kan föröka sig hos den som blir vaccinerad. Det första vaccinet mot det dödliga ebolaviruset utnyttjade liknande teknik.
– Jag har personligen ett högt förtroende för det här vaccinet, säger professor Sarah Gilbert, som lett utvecklingsarbetet till BBC.
Över hundra kandidatvaccin
Vektorvaccinet visade sig vara effektivt hos rhesusapor, som anses ha ett ganska likadant immunförsvar som människan. För tillfället pågår ett test på människor med 800 deltagare i Storbritannien, varav hälften fått det experimentella vektorvaccinet och resten ett vaccin mot meningitis.
Totalt pågår kliniska tester av åtta olika kandidatvaccin, i USA, Storbritannien och Kina. Ytterligare 102 kandidatvaccin är fortfarande i utvecklingsstadiet, enligt världshälsoorganisationen WHO.
Även i Finland utvecklas ett par kandidatvaccin. Vid universitetet i Kuopio arbetar en grupp forskare med ett vaccin som grundar sig på genteknik. Vid universitetet i Tammerfors jobbar man med ett proteinbaserat vaccin som grundar sig på virusliknande partiklar, samma teknik som förut använts för att producera vaccin mot papillomvirus.
Det har gått snabbt att ta fram en mängd kandidatvaccin, då vaccinforskarna runtom i världen lagt allt annat åt sidan och fokuserat på ett vaccin mot covid-19. Det betyder inte att resten av utvecklingsarbetet går lika fort.
Etiska skäl
Vaccinforskarna måste försäkra sig om att vaccinet inte förorsakar allvarliga biverkningar. H1N1-vaccinet mot svininfluensa visade sig förorsaka en förhöjd risk för narkolepsi hos barn. En del av de kandidatvaccin som togs fram mot sars förorsakade allvarliga komplikationer i djurförsök. Det krävs ingående kliniska studier.
På grund av etiska skäl kan vaccinforskarna inte avsiktligt smitta försöksdeltagarna, utan i stället – som i University of Oxfords försök – vaccineras en del av befolkningen. Då uppstår också praktiska hinder, eftersom exempelvis Storbritannien infört kraftiga restriktioner för att bromsa virusutbrottet, vilket innebär att försöksdeltagarna inte är lika utsatta för viruset som förut. Följande fas är en större försöksgrupp. Det tar månader.
Även om ett vaccin ser ut att provocera fram en immunologisk reaktion, är det osäkert om det räcker för att skapa immunitet – i synnerhet hos äldre människor med svagare immunrespons. Även om vaccinet inte ger äldre personer immunitet, kan det dock skydda dem genom att förhindra yngre från att sprida viruset.
”12–18 månader”
Även om det går att ta fram ett effektivt, tryggt vaccin kommer det att ta lång tid innan det är tillgängligt för alla. För tillfället finns det inte kapacitet att masstillverka flera miljarder vaccindoser för hela världens befolkning, särskilt inte om det nya vaccinet grundar sig på en ny teknologi som inte använts för massproduktion förut. ”Realistiskt sett, vaccin mot sars-cov-2 kommer inte att vara tillgängligt förrän om ytterligare 12–18 månader”, skriver forskarna Fatima Amanat och Florian Krammer i en vetenskaplig artikel i tidskriften Immunity.
Förstärkningsdoser
Det är också osäkert om en vaccination räcker till för att skapa immunitet. Det förekommer rapporter om att en del av de tillfrisknade covid19-patienterna blivit smittade igen, men det beror sannolikt på otillförlitliga testresultat. Patienter som tillfrisknat efter sars eller mers uppvisade vanligtvis immunitet i cirka tre år, men de kandidatvaccin som togs fram hann aldrig testas ordentligt kliniskt. Det behöver inte betyda att ett vaccin mot covid-19 inte skulle ge mera långvarig immunitet, men hur som helst behövs det troligen minst en förstärkningsdos.
Så länge det inte finns ett vaccin, kan covid-19 sprida sig igen om länderna lättar på restriktionerna. Det betyder att folk antingen måste lära sig leva med ständiga restriktioner, eller hoppas att det så småningom bildas ett flockskydd då tillräckligt många exponerats för sars-cov2-viruset.