Memento vivere
Jag har en romare till vän på Facebook, Sergio F, som i kåserande form brukar berätta om sitt älskade Rom. Han bor med utsikt över bron Ponte Milvio. Roms äldsta bro förde den antika härvägen Via Flaminia över Tibern och har under tvåtusen år, alltsedan tidig kristen tid sett västerlandets pilgrimer vallfärda till den eviga staden. Invid bron finns en bortglömd cypresskuggad kyrkogård där okända pilgrimer begravdes vid den väg som ledde tillbaka till avlägsna länder som de aldrig skulle återse. Ett memento mori – minns att du är dödlig, en latinsk fras från romarrikets storhetstid, skriver han. Något vi alla nu i coronatider skoningslöst påminns om.
Då utegångsförbud införs i Italien i mars kan Sergio F och hans landsmän bara gå till matbutiken och apoteket.
– Det är som på pestens tid, skriver han och blickar över den ödsliga bron. Nu ekar tystnaden.
Sergio försöker med ett stoiskt lugn hålla humöret uppe, fast det är kallt och otrivsamt hemma i den ouppvärmda våningen. Det är förbjudet att sätta sig på en renässanspiazzetta och njuta av vårsolens värme. Han saknar den sammetslena espresson på baren, den romerska existensformen som är mötesplats för såväl politiker som intellektuella – ja, hela folket. Allra helst skulle han bara sitta i den storslagna parken Villa Borghese med skulpturer och blomsteranläggningar och andas in doften av gardenia vid templet intill sjön.
Bara detta inte händer här, tänkte jag då jag läste det. Plötsligt i mars, en dag som blygt lovar våren, befinner jag mig i något slags karantänliknande tillstånd.
I motsats till romaren Sergio F kan jag gå ut och njuta av den uppvaknande naturen. Jag får köpa kaffe i R-kiosken och cykla längs vackra stränder och i skogar där marken är täckt av vitsippor. Favoritmålet har blivit att besöka det japanskinspirerade trädgårdsrummet i Kasberget med den enkla och återhållsamma trädgårdskonsten. Stenar eller bara krattat grus står för vatten, de få körsbärsträden är detaljerna som jag uppfattar som exotiskt japanska. En trädgård i Japan är färdig när man inte kan avstå från något mera, säger man.
Sergio F har inte gripits av missmod under karantänen, som nu har lättat i Italien. I nio veckor fick han avstå från det mesta i livet. Han gläder sig över den första lena espresson och ber mig tänka på att memento moris kunde vara präglat på ett mynt där det på baksidan står memento vivere.
Kom ihåg att leva.