Munskydd av tyg är en del av coronapusslet
VTT BEKRäFTAR: Nu har forskningscentralen VTT svar på hur väl självgjorda munskydd av tyg hjälper mot coronasmitta. De hemmasydda maskerna är inte lika effektiva som olika fabrikstillverkade certifierade skydd, men kan ses som en del av smittskyddspusslet
Munskyddet du sytt av lakanstyg gör inte att du går säker för smitta. Däremot flyger din egen nysning inte lika långt som vanligt om den måste passera ett tyghinder. Fördelen med det är att din kompis inte måste stå två meter från dig i bussen – det kan räcka med en. Forskningscentralen VTT har nu testat självsydda skydd.
Mikrofibertyg är det bästa materialet för den som syr sitt munskydd själv. Polyester är bättre än bomull, men bomull duger. Det här beskedet kommer från Teknologiska forskningscentralen VTT, som under de senaste veckorna testat hur effektivt hemmasydda masker egentligen skyddar för coronasmitta.
De hemmagjorda maskerna skyddar delvis personer nära dem som bär munskyddet, men släpper ändå igenom tiotals gånger fler viruspartiklar än andningsskydd för professionellt bruk. Då de effektivaste professionellt använda andningsskydden (med märkning FFP1, FFP2 och FFP3) filtrerar 70–99 procent av viruspartiklar av en viss storlek, filtrerade de uppsydda munskydden mellan 20 och 45 procent.
Är det då någon idé att sitta hemma och sy? – De hemgjorda skydden hjälper på inga villkor lika bra som de professionella, men de är en del av lösningen, säger forskarprofessor Ali Harlin på VTT.
Polyester bäst
Vill man bygga en nationell hinderbana för smittan kan de hemgjorda munskydden ses som ett av hindren. Tvingas viruset löpa hinderlopp på sin väg genom befolkningen kan en kombination av tvättade händer, städade ytor, säkerhetsavstånd och tygmasker trötta ut det i längden.
På VTT syddes testskydden upp av både 100-procentig bomull och 100-procentig polyester. För den som rotar efter material i garderoben gäller det alltså att söka bland avlagda flanellskjortor och sportkläder med glatt yta. Maskerna på VTT syddes enligt de modeller som det finska marthaförbundet tagit fram – både som veckade, platta versioner och som koppformade. Därefter mätte forskarna hur partiklar som rör sig med nysningshastighet tar sig genom maskerna.
Förutom att materialen skyddar olika mycket visade sig koppformen skydda sämre än den platta veckade modellen.
– Det kan bero på att det blir fler hål i koppmodellen under sömnaden, säger Harlin.
För att undvika onödiga hål i maskerna syddes de upp utan knappnålar.
Skyddar inte bäraren
VTT:s undersökning bekräftar det som sagts tidigare om att munskydd inte skyddar bäraren, men i viss mån omgivningen. Det här har att göra med kraften i en nysning och hur snabbt droppar med smitta kommer åt att färdas. Om du nyser inne i ditt munskydd kommer tyget att fånga upp en del av dropparna och släppa igenom andra, men de som tränger ut genom tyget tappar delvis fart på vägen och landar alltså på marken närmare dig själv än om du skulle nysa rätt ut. Om någon däremot nyser rätt ut på dig flyger alla dropparna ohindrat fram, landar på dig och kan också tränga igenom din mask. Ett tyg för munnen hos den som nyser förkortar dropparnas flygfärd från flera meter till under en halv meter.
– Bäst är det ändå att nysa i armvecket, säger specialforskare Aku Karvinen på VTT.
En av de frågor som fortfarande inte har något entydigt svar är vilken betydelse aerosoler har för smitta. Då droppsmitta innebär att virus far genom luften i vätskedroppar är aerosoler mycket lätta fasta partiklar som svävar kvar i luften och därför kan landa på förbipasserande slemhinnor.
– Aerosoler frigörs delvis när vi andas, pratar och sjunger, men inte lika mycket som i en nysning. I fyra sekunder såg vi aerosoler sväva kvar i luften efter en simulerad nysning, säger Karvinen, som också säger att aerosoler rätt effektivt kan filtreras ur inneluft med hjälp av olika luftrenare.
Använd högst en timme
Hemsydda munskydd är ingen heldagslösning för kontoret eller skolan. En halv eller högst en timme rekommenderar VTT att skydden används. Därefter ska de tvättas. Till exempel fransmän har fått rådet att tvätt munskydd i minst 60 grader i en halvtimme, men de finska direktiven är strängare.
– De ska tvättas i ett 90-gradersprogram för vittvätt, säger Karvinen.
Kan maskerna kokas i stället för att man ska köra tvättmaskinen hela tiden? – Man kan koka dem på samma sätt som man desinficerar nappflaskor, men fördelen med maskinen är att tvättmedlen också effektivt förstör virus, säger Karvinen.
Förutom att VTT testade hur droppar färdas genom masker av olika slag fick testpersoner använda munskydden i en timme. Därefter laboratorietestades en del av de använda skydden. På bara en timme hade mängden bakterier från utandningsluften tiofaldigats i de använda maskerna.
– Bakterietillväxten blir närmast ett problem för bäraren, säger Harlin.
Och på tal om hinderbanor: Harlin påpekar att alla inte kan använda munskydd eftersom de kan göra andningen svår för till exempel hjärtpatienter och astmatiker. Däremot har forskarna i testet räknat på hur stor nyttan med hemgjorda munskydd kunde vara och talar om reproduktionstalet R0. Det talet beskriver hur många personer en sjuk kan smitta ner om befolkningen inte har ett flockskydd eller lever med restriktioner som finländarna just nu. För coronaviruset räknar man med talet 2,4, vilket betyder att en person skulle smitta i medeltal 2,4 personer. Om talet är under 1 innebär det att epidemin hejdats och avtar.
– Om hälften av befolkningen använde munskydd som skyddar till 40 procent så kunde vi få ner reproduktionstalet till cirka 1,5. Det är inte hela lösningen, men en del av den, säger Harlin.