Många elever trivdes med skola på distans

För de flesta barn har distansskolan gått bra och inneburit bättre arbetsro och tid med familjen. Men undantagsförhållandena har också gjort att de med svårare hemförhållanden och utmaningar har blivit ännu mer utsatta.

Plötsligt ställdes elever, lärare och föräldrar inför en alldeles ny situation: distansundervisning. I en enkätundersökning som drygt 48 000 barn från ettan till nian har svarat på får vi nu veta hur skolbarnen har upplevt situationen.

Materialet är pinfärskt, det samlades in under tio dagar och de sista svaren kom in så sent som på onsdagen.

– Inte hade vi kunnat tänka oss en så enorm svarsmängd, säger Sanna Herkama, forskare vid Invest psykologia vid Åbo universitet som har utfört undersökningen tillsammans med antimobbningsprogrammet Kiva skola.

Resultaten är tillgängliga för alla och hon hoppas att skolorna ska använda sig av dem – för att utvärdera våren men också som en förberedelse för eventuella nya perioder av distansundervisning.

– Här hörs verkligen barnens röst.

Mobbning del av skolvardagen

Distansskolan har huvudsakligen gått bra. 60 procent svarar att de har gjort alla uppgifter de har fått. Många är nöjda med att de har lärt sig studera på distans och uppger att de har bättre arbetsro än i skolan.

För tusentals barn och unga som mobbas i skolan har distansskolan inneburit en direkt lättnad. Hela 42 procent svarar att en bra sak är att mobbningen har minskat under hemundervisningen. Under distansundervisningen svarade 2 procent att de utsätts, medan 6 procent mobbades innan den inleddes.

– Mobbning är ett gruppfenomen men har inte försvunnit helt ändå, säger Sanna Herkama.

Hon noterar också att speciellt elever i de högre klasserna – nästan en tredjedel av sjuorna till niorna – säger att det är en lättnad att inte behöva träffa sina skolkamrater. Andelen ökar ju äldre eleverna är.

Herkama förklarar det med att en person i det skedet har hunnit samla på sig fler negativa erfarenheter av mänsklig interaktion. Till puberteten hör att hitta sig själv och sin plats i en grupp. Lyckas man inte, eller känner man sig inte hemma i till exempel sin klass, kan det vara tungt.

– Man kan inte välja sina skolkamrater men nog sina vänner, betonar hon.

Svårt få kontakt

Och för alla har det inte gått smärtfritt. Distansundervisningen har enligt Sanna Herkama förstärkt skillnaderna mellan familjerna. – Svårigheterna hopar sig. Barn som är oroade över föräldrars alkoholbruk känner också oro över deras arbetssituation och kan själva må dåligt och känna ångest.

Oroväckande är att en tredjedel av dem som upplever att de skulle behöva hjälp för sitt psykiska välbefinnande, inte har fått det av vuxna i skolan. 40 procent svarar att de inte har fått den hjälp de behövt från aktörer utanför skolan.

Fler än var tionde som har svarat har upplevt det som svårt att ta kontakt med läraren. Samma barn har också mer problem med vänskapsrelationer, distansundervisning och sinnesstämningen. En av de centrala lärdomarna är därför enligt Herkama att skolorna borde anstränga sig lite mer för att få kontakt med just de här eleverna.

Samtidigt vill hon inte heller lägga alltför mycket ansvar över på skolan, som redan är hårt belastad. Hon hoppas att resultaten också ska beaktas inom till exempel barnskyddet, idrottsrörelsen och varför inte hos regeringen.

Slopa hobbyerna?

Även till familjerna finns en tydlig hälsning. Var tredje elev säger sig ha gjort mer roliga saker med sina föräldrar och syskon än vanligt, och 38 procent att de har bråkat mindre med föräldrarna. Många har njutit av flexiblare tidtabeller.

Sanna Herkama frågar sig därför om vi borde omvärdera vår tidsanvändning.

– Jag har funderat om vi kanske inte borde ha så mycket hobbyer utan vara mer hemma.

Hon betonar ändå att det i enkäten är barnen som har blivit tillfrågade. Många föräldrar kan ha upplevt situationen som tung och det kan hända att deras syn är en annan.

Vart tionde barn har varit hemma på dagarna utan föräldrar. Deras upplevelser av skolgången avviker ändå inte i någon större grad från de andras.

Enkäten besvarades som en del av undervisningen. 416 skolor deltog, av dem var 69 svenskspråkiga.

Herkama betonar att enkäten inte heller har nått precis alla. De med allra störst utmaningar kan vara de som inte har svarat.

Man kan inte välja sina skolkamrater men nog sina vänner. Sanna Herkama forskare