Desinficeringssprej kan vara onödigt – och skadligt
Många länder har duschat gator, klassrum och butiker med desinficeringsmedel – men det kan vara mer till skada än nytta.
Scenerna är som tagna ur en film om världens undergång. Eller kanske Ghostbusters: Räddningsarbetare iklädda skyddsutrustning spolar gator, busshållplatser och byggnader med desinficeringsmedel. En vanlig syn i de europeiska storstäderna under covid-19-pandemin. I Italien har myndigheterna använt snökanoner för att duscha alpbyarna med utspätt väteperoxid.
I länder som Filippinerna, Iran och Indien har brandbilar spolat gatorna med desinficeringsmedel. I bland annat Kina, Malaysia och Indonesien har myndigheterna använt drönare för att bespruta hela kvarter med kemikalier som ska döda coronaviruset.
– Viruset kan finnas var som helst, säger en talesperson för borgmästaren i den indonesiska staden Surabaya till nyhetsbyrån Reuters.
Sprejdrönare
Det finns egentligen inga bevis för att det hjälper att desinficera gator för att bromsa covid-19-pandemin – men det kan förstås ha en psykologisk inverkan. Det ger intrycket av att myndigheterna minsann tagit tag i saken.
– Drönare är grymt effektiva. De kan desinficera överallt, inklusive taket, säger Ali Sarwono, en invånare i Surabaya, till Reuters.
Det råder ovisshet om hur länge det nya coronaviruset kan överleva på ytor. Enligt en studie som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine kan det nya coronaviruset vara smittsamt i upp till tre timmar i form av aerosoler i luften och upp till 72 timmar på ytor av plast eller stål. Världshälsoorganisationen WHO har påpekat att experimentet inte motsvarar verkliga förhållanden.
– Det är bättre att göra någonting, än att inte göra någonting alls, säger Jonathan Gill, en forskare vid Harper Adams University, som studerat användningen av drönare i jordbruket i länder utanför Europa, till BBC.
Virus på skorna
Det är dock inte tillåtet att använda drönare för att spruta kemikalier i Storbritannien, precis som i största delen av Europa. Det är förstås tveksamt om det skulle vara till någon nytta.
Smittbärare kan kontaminera handtag, hissknappar och bankautomater med sina händer, men finns det faktiskt virus på gatorna? Enligt en studie som publicerades i tidskriften Emerging Infectious Diseases innehöll största delen av proverna som uppsamlades från golvet i intensivvården vid sjukhuset i Wuhan sars-cov-2-virus. Hälften av sjukskötarna och läkarna hade sars-cov2-virus på sina skor. Det beror förmodligen på att luftburna droppar faller till golvet. I den här studien förblev det dock oklart om viruspartiklarna fortfarande var aktiva, det vill säga smittsamma.
Utomhus är viruspartiklarna sannolikt inte lika långlivade som inomhus. Enligt preliminära resultat av en studie i USA inaktiverar solens uv-strålning mycket snabbt det nya coronaviruset.
Kan vara skadligt
I korthet betyder det att det är osannolikt att det skulle finnas aktivt sars-cov-2-virus på gatorna, byggnadsfasaderna och parkbänkarna. Det är förstås också ovanligt att folk vidrör gator, husväggar, eller hustak för den delen. Därmed är det troligen mest slöseri med tid att spruta desinficeringsmedel utomhus.
– Det är en skrattretande syn i många länder. Jag tror inte det bidrar med någonting i kampen mot viruset och det kan vara giftigt för folk. Viruset överlever inte länge utomhus och folk brukar vanligtvis inte röra vid marken, säger Dale Fisher, en expert på smittsamma sjukdomar i Singapore, och ordförande för WHO:s expertnätverk, till Reuters.
Det nya coronaviruset måste komma in i kroppen för att kunna smitta, antingen via näsan, ögonen eller munnen. Vanligtvis smittar det då någon nyser, hostar eller helt enkelt andas ut mikroskopiska droppar. Det betyder att social distansering är det mest effektiva sättet att skydda sig själv och andra.
Det kan hjälpa att rengöra ytor som folk ofta vidrör, som hissknappar, fast ytor inte anses vara en betydande smittkanal – men att spreja desinficeringsmedel är inte det effektivaste sättet.
”Spreja eleverna”
I Kina har vissa städer placerat ut desinficeringsduschar där folk kan desinficera sig själva. I Storbritannien krävde representanter för lärarnas fackförbund att eleverna blir desinficerade då de återvänder till skolorna.
– I Kina och Sydkorea står barnen utanför portarna till skolan och blir sprejade fram och bak med desinficeringsmedel, deras skor blir sprejade och de tvättar sina händer med desinficeringsmedel, hävdar Mary Bousted, generalsekreterare för lärarfacket NEU enligt The Sun.
Det är dock osannolikt att sarscov-2-viruset finns i kläderna, om man inte varit i direkt kontakt med en covid-19-patient.
Desinficeringsmedlet skulle sannolikt vara mera skadligt för barnen. Enligt en studie som publicerades förra året i Journal of American Medical Association löper sjukskötare som ofta använder desinficeringsmedel för att rengöra ytor en förhöjd risk att drabbas av obstruktiv lungsjukdom.