Sjukskötarna värda mer än ett varmt tack

VåRDPERSONAL På valborgsmässoafton påpekade en skribent i Helsingin Sanomat att man i Sverige hade fördubblat lönen för de sjukskötare som arbetar med coronapatienterna inom intensivvården, medan man i Finland nöjer sig med att kalla skötarna hjältar.

I Finland finns sannolikt en mycket bred enighet om att sjukskötarnas löner inte på långt när svarar mot de krav jobbet ställer. Skötarnas utbildning är lång och grundlig, jobbet är tungt och ansvarsfullt. Dessutom är arbetstiderna mycket oregelbundna.

Coronakrisen har ytterligare förvärrat situationen: jobbet har blivit extra riskfyllt och tungt. I många fall krävs

vidareutbildning för det växande behovet av intensivvård.

Både arbetspunkter och arbetstider har förändrats. Patienterna kan vara nya varje dag och den tidvisa bristen på skyddsutrustning har lett till rädsla hos skötarna för den egna hälsan. Jobbet på främmande enheter är både fysiskt och psykiskt tungt. Ingen vet hur länge situationen kommer att pågå och alla jobbar under hög stress. Skötarna får hoppa in på sina lediga dagar och göra dubbla arbetspass. Ofta flyttas både lediga dagar och semestrar framåt. Coronakrisen har lett till stress, rädsla och psykiskt illamående hos många skötare.

Samma utmaningar ser vi också inom äldrevården, speciellt i boendeenheterna.

De flesta skötare älskar sitt jobb, men orken har en gräns. Därför är det inte ovanligt att många skötare i dessa tider

funderar på att byta yrke. I Finland behöver vi skötare både nu och i framtiden och därför borde samhället visa dem sin uppskattning genom att ge dem extra lön som man har gjort till exempel i Sverige och Tyskland.

Också i Finland borde vårdpersonalen avtackas på ett konkret och handfast sätt för sin storartade arbetsinsats under coronakrisen. Snabbast kunde samhället visa sin tacksamhet genom att redan i år bevilja sjukskötarna ett specialarvode i samband med lönen för resten av året.

Sjukskötarnas lönenivå i Finland är den lägsta i Norden. Förutom ett lönelyft redan detta år behövs därför också åtgärder på längre sikt för att vi i Finland inte ska hamna i stora svårigheter på grund av den ökande efterfrågan på vård och omsorg.

Därför tror vi att ett flerårigt program är nödvändigt för att vårdpersonalens löner ska kunna höjas till samma nivå som i de andra nordiska länderna. Vi föreslår därför att staten i kommande budgetdiskussioner, där bland annat kommunernas statsandelar slås fast, förstärker den kommunala ekonomin så pass mycket att den tillsammans med kommunens egen finansiering är tillräckligt stor för att täcka ett löneförhöjningsprogram för sjukskötarna och dessutom det växande behovet av vårdpersonal. Statens bidrag till just detta ändamål kunde riktas till kommunerna i form av främjandet av jämlikhet på arbetsmarknaden.