Skattebetalarna får betala för krisen

ekonomi Vi upplever just nu en ekonomisk kollaps och en börskollaps. Utlösaren var coronaviruset som är en ny okänd och delvis farlig influensatyp. På grund av den stängdes i de flesta länder mer eller mindre allt som kunde stängas för att undvika virusspridningen. Vem som gjorde rätt vet man kanske efter ett år. Med okända sjukdomar skall man utan tvekan vara ytterst försiktig. Det man nu kan göra är skadebegränsning.

Man kan välja mellan att stänga av mer eller mindre allt under långa tider och efteråt bli bankrutt eller att bara stänga av det som verkligen är nödvändigt genom att man endast sätter smittobärare och riskgrupperna i karantän för att undvika en konkurs. Väljer man det sistnämnda behöver allt efter alla testas mot viruset så att man kan sätta så många virusbärare som möjligt i kortfristig karantän tills de inte längre smittar.

Coronaviruset är dock bara delvis skyldigt till den ekonomiska misären. Minst lika mycket skuld har ECB:s långvariga huvudlösa räntepolitik som gick ut på att straffa de skötsamma spararna med 0 ränta eller minusräntor och belöna de som överskuldsatte sig upp till skorstenen med miniräntor. Det stimulerade ekonomin och ökade skuldsättningen enormt under de goda tiderna och resulterar nu i katastroftider i att den ekonomiska kollapsen mer eller mindre är oundviklig då samhället redan tidigare var överskuldsatt.

Spara under de goda tiderna så att du har under de dåliga tiderna, lärde man sig redan i grundskolan som småbarn. ECB gjorde tvärtom! Att belöna de som missköter sig och bestraffa de som sköter sig är aldrig bra på grund av att de som sköter sig i framtiden inte längre har lust att göra det och de som missköter sig inte har lust att ändra sig då de inte blir belönade för det utan tvärtom.

Skattebetalarna och ingen annan får i framtiden betala för det hela. Men, med vad när de flesta företagen de närmaste åren antingen går med stora förluster eller i bästa fall med väsentligt mindre vinster än tidigare? Staten och kommunerna får de närmaste åren endast minimala skatteintäkter. Att höja skatterna hjälper inte om beskattningsbara inkomster saknas. De arbetslösa betalar ingen verklig skatt heller. Frågan är därför var man hittar pengar till att återbetala de våldsamma skulderna.

Den kommande recessionen medför automatiskt mindre konsumtion. Varje skatteökning eller minusräntor minskar konsumtionen i framtiden ytterligare och sänker konsumtionsskatteintäkterna (mervärdesskatt) motsvarande. Som alltid kommer pensionärerna att bli bestraffade då pensionskapitalet sjunker ungefär lika mycket som börsoch obligationskurserna. Därtill blir en hel del arbetstagare i bästa fall permitterade och i sämsta fall arbetslösa för resten av livet.

Problemet försöker ECB antagligen lösa genom att skapa en hög inflation som åter belönar de skuldsatta och bestraffar de skötsamma. Långsiktigt gör det mera skada än nytta då det minskar konsumtionen i framtiden. Därför kan det bli svårt för ECB att få med länder som har lärt sig av det förgångna som Tyskland, Österrike, Finland och Nederländerna medan EU:s bananrepubliker absolut vill ha det så. Det kan föra till att EU spricker ytterligare, Storbritannien har redan fått nog och tagit avsked.

Katastrofen har dock också sina goda sidor; de skadliga utsläppen minskar radikalt och jorden blir renare. Var det inte det som många önskade? Allt har dock sitt pris, mindre utsläpp betyder också lägre produktion, mindre tillväxt och högre arbetslöshet. Ingenting är gratis på jorden!

URS HOFER

Ekenäs