Tröstätande kan leda till extra coronakilon
Då vi uppmanas stanna hemma så mycket som möjligt kan det leda till några extrakilon. Men för personer med ätstörningar kan ensamheten också förvärra sjukdomen.
Stressfaktorerna över pandemins effekter är många – och kan få konsekvenser i form av lite extra hull. Många har samlat på sig ”coronakilon” och är oroliga över att vikten har ökat under tiden hemma.
Bland annat i Frankrike och Italien har människorna gått upp kring två kilo på två månader sedan landets regeringar utlyst utegångsförbud, rapporterar den brittiska tidningen Telegraph.
Även om vi inte haft utegångsförbud i Finland säger näringsterapeuten Kirsi Englund att det inte är konstigt att det exceptionella läget gör att en del går upp i vikt.
– Många är mer stressade nu och vi lever i osäkra tider. Då har man helt enkelt inte samma resurser som i vanliga fall att passa på vad man äter eller att orka ta tag i träningen.
Rutiner saknas
Enligt Englund hjälper rutinerna oss vanligtvis att motionera och äta rimliga mängder – men just nu saknar många rutiner. En stor bov i dramat är enligt henne det känslomässiga tröstätandet.
– För en del blir maten det enda sättet att handskas med negativa känslor. Det svåraste är att bli medveten om att det är så. De allra flesta tröstätare vet inte om att de äter för att de är sura, eller ens att de är sura och vad det beror på, säger Englund, som behandlat flera tröstätare.
Det är inte anledning att bli orolig om man gått upp några kilo under karantäntiden enligt Englund – men hon rekommenderar motion och regelbundna måltider för orkens skull.
– Det här är en begränsad tid. När vi småningom återgår till vanligheterna så brukar kroppen återgå till den normala viktnivån. Det gör inte så mycket om vi tar det lite lugnt och motionerar mindre i några veckor i livet.
Ätstörningar svårare
Det kan också gå helt åt andra hållet. Att stressen gör att man tappar all matlust – eller att maten börjar kontrollera tankarna.
Coronakrisen har gjort tillvaron svårare också för dem som lider av ätstörningar, berättar Ätstörningsförbundets sakkunniga Katri Mikkilä.
– Ätstörningar är en överlevnadsmekanism, också då vi inte befinner oss i en krissituation. Därför används de även nu av många, då andra mer hälsosamma sätt inte finns tillhanda.
Många av förbundets medlemmar har vittnat om att rutinförändringen har fört med sig ensamhet, vilket i sin tur har lett till att kontrolltankar har fått en större roll i vardagen.
– De vardagsrutiner som tidigare har hållit ätstörningen i schack har försvunnit. Tidigare har man kanske ätit lunch på restaurang tillsammans med andra, men nu när de är stängda har man själv ansvar för den mat man lagar hemma.
Om det känns svårt att äta ensam är det bra att hålla kontakten med andra digitalt, enligt Mikkilä.
– Att hålla en lunchträff via videosamtal är ett alternativ för den som kämpar med ätandet.
Enligt Mikkilä är fokus på vikt i medier och sociala medier alltjämt för stor – och en ökad vikt är enligt henne inte det största hotet mot vår hälsa för tillfället.
– Det är alldeles förbryllande att vi befinner oss i en pandemi men att vi oroar oss över vår vikt. Det finns verkligen annat att vara orolig över nu, säger Mikkilä.
De allra flesta tröstätare vet inte om att de äter för att de är sura, eller ens att de är sura och vad det beror på. Kirsi Englund