Vädjan från spelberoende: Öppna inte automaterna igen
Spelautomaterna är stängda på grund av smittorisken vilket minskar Veikkaus intäkter som så många organisationer är beroende av. Samtidigt innebär det en lättnad för många spelberoende. – Man hoppas på att spelautomaterna inte ska öppna igen. Många har sagt det väldigt tydligt, säger Inka Silvennoinen som är enhetschef vid Peluuri.
En stor lättnad. Det har flera av Peluuris klienter känt då spelautomaterna och spelhallarna har stängts på grund av coronakrisen. Peluuri är en stödtjänst för dem med spelberoende och andra spelrelaterade problem samt för deras anhöriga.
Inka Silvennoinen är enhetschef vid Peluuri och säger att många i början av undantagsförhållandena ringde in enbart för att ge uttryck för känslan.
– Väldigt många av våra klienter upplever att det har blivit enklare att gå till affären när spelautomaterna är stängda och säger att de har mer pengar att handla för nu när de inte går till spel.
Spelautomaterna är mycket populära i Finland. Automatspelen är den klart största spelformen och står tillsammans med andra så kallade spänningsspel för ungefär 50 procent av monopolbolaget Veikkaus intäkter. Det är en stor andel, till exempel i Norge står spänningsspelen för bara kring 20 procent och där är automaternas andel dessutom mindre.
Peluuri, som också erbjuder tjänster på svenska, kontaktas av dem som har identifierat att de har problem med sitt spelande. Klienternas besked är enligt Silvennoinen entydigt:
– Man hoppas på att spelautomaterna inte ska öppna igen. Många har sagt det väldigt tydligt.
Virve Marionneau och Tuulia Lerkkanen är forskare vid Center för forskning i beroenden, kontroll och styrning vid Helsingfors universitet. De samlar in data och erfarenheter om hur coronaläget påverkar spelandet.
Automaternas vara eller icke-vara och Veikkaus ansvar har redan tidigare väckt mycket diskussion. Beslutet är att en del av dem ska stängas, och lotterilagen ses också över.
– Nu får vi nästan av misstag information om vilken inverkan en stängning har, säger Marionneau.
Hon påpekar att 2,5 procent av dem som spelar står för hälften av allt spelande. Problemspelandet hopar sig alltså.
Spelautomaterna är snabba spel där man lätt får pengar att gå åt, menar hon, och deras betydelse märks också i internationella undersökningar.
– Visst ökar trycket på om de här automaterna alls behövs när vi nu har klarat oss utan dem, säger hon.
Gap på 60 miljoner
Enligt Veikkaus ledde de stängda spelautomaterna och spelhallarna till att intäkterna från spelandet, det som kallas spelbidrag, minskade med 60 miljoner euro under de fem första veckorna av undantagsförhållanden.
I normalfall hade spelbidraget totalt varit ungefär 160 miljoner under den här tiden, nu landade den på 95 miljoner euro. Inte heller vadslagningen fungerar som normalt när största delen av grenarna har paus.
Bortfallet i Veikkaus kassa innebär samtidigt en stor osäkerhet för många av de organisationer som är beroende av spelbolagets tipsvinstmedel. Veikkaus delar årligen ut ungefär 1 miljard euro i understöd till social- och hälsovårdsorganisationer, idrottsverksamhet, kultur, konst och vetenskap.
De tipsmedel som går till socialoch hälsovårdsorganisationerna, närmare 400 miljoner euro årligen, kanaliseras via Social- och hälsoorganisationernas understödscentral Stea. Där har man bestämt att inte öppna vårens ansökningsomgång alls på grund av den osäkerhet som råder.
Regeringen har lovat att kompensera bortfallet i år, men ansökningarna som Stea i vanliga fall tar ställning till under våren gäller projekt som startas nästa år. Som HBL tidi
gare har granskat är också många finlandssvenska organisationer beroende av den här finansieringen.
På Stea uppger man för HBL att man hoppas på klarhet efter höstens budgetförhandlingar, men man varnar redan nu för att summan som finns att dela ut i bidrag ”sannolikt minskar betydligt”.
Oetisk modell?
Salla Luomanmäki är verksamhetsledare vid Akavas specialorganisationer vars medlemmar arbetar inom kultur-, förvaltnings- och välfärdssektorn. Hon varnar för att många viktiga projekt riskerar att inte bli av.
– Det finns en rädsla för att finansieringen sinar och att visstidsjobben ökar från en sedan tidigare hög nivå.
Men förutom oron för medlemmarnas situation vill hon lyfta fram att spelförluster finansierar allmännyttig verksamhet. Det anser hon är oetiskt.
– Vi måste få en etiskt mer hållbar modell.
Även forskaren Virve Marionneau säger att coronakrisen är ett bra tillfälle att fundera på hur vettigt systemet med Veikkausfinansiering är.
– Varför styrs Veikkaus pengar direkt till organisationerna i stället för att gå in i statsbudgeten som i de flesta andra europeiska länder?
I till exempel Frankrike kan privatpersoner stödja frivilligorganisationer direkt och dra av summan i beskattningen – utan att de medlen ska kanaliseras via spel.
Tuulia Lerkkanen frågar i sin tur om finansieringsmodellen på lång sikt är en hållbar lösning för förmånstagarna, och menar att läget nu visar på dess sårbarhet.
”Sök hjälp även nu”
Även om de stängda automaterna har bidragit till att spelandet har minskat, har inte problemen som är relaterade till penningspel försvunnit.
På Peluuri berättar Inka Silvennoinen att samtalen har blivit längre, och enligt henne är det uppenbart att många nu har det svårare. För den med spelskulder kan permittering eller uppsägning göra det omöjligt att klara av situationen. Det kommer också fler samtal från oroliga anhöriga.
– Är spelberoendet starkt kan det ge ångest att det inte går att spela.
De flesta av Peluuris klienter spelar dessutom penningspel på flera plattformar. Enligt henne verkar det som att spelandet på nätet har ökat bland dem som kontaktar stödtjänsten.
Risken för att onlinespelandet ökar är också något som regeringen har förutspått. Från den 1 maj har förlustgränserna för Veikkaus så kallade penningspel med snabbt tempo online sänkts, från 1000 euro per dygn till 500 euro för att minska på riskerna.
På Veikkaus har man ändå i alla fall hittills sett endast en liten förflyttning från det fysiska spelandet till nätspelande – intäkterna ökade under de fem första veckorna med bara 1 miljon mer än man hade räknat med utan corona. 3 000 nya spelkonton online har skapats, mot normala 2 000.
Även en enkätundersökning som föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt har låtit göra visar att spelandet bland finländarna i stort har minskat. 57 procent uppger att de inte har spelat alls mot 40 procent i normala fall, och de som uppger sig ha spelat på nätet har minskat med hela 6 procentenheter.
Tuulia Lerkkanen säger ändå att det finns en risk för en polarisering där de som spelar mycket onlinespel gör det ännu mer i det här läget. Hur stor trafiken till spelsajter utanför Fastlandsfinland, där Veikkaus har monopol, är finns det inte heller någon information om ännu. I fjol stod övriga spelleverantörer för ungefär 16 procent av nätspelandet.
Inka Silvennoinens budskap är att alla som är oroade över sitt eget spelande, eller över andras spelande, inte ska dra sig för att söka hjälp.
– En del tänker att de inte ska göra det när det finns så mycket större problem omkring oss nu. Men jag är oroad över att problemen i värsta fall växer sig till riktigt stora när allt öppnar igen.