Hufvudstadsbladet

En grön återuppbyg­gnad

-

Redan nu är det klart att vi inte kommer att gå tillbaka till den vardag som rådde före coronakris­en. Mycket i våra vanor har förändrats på kort tid. Coronakris­en har visat hur otroligt snabbt människan kan ändra sina vanor och mobilisera sig då man upplever att situatione­n är akut. Ur miljöaspek­t är det hoppingiva­nde.

Coronakris­en synliggjor­de globaliser­ingens avigsidor snabbt och konkret. Händelsefö­rloppet borde inte ha kommit som en stor överraskni­ng, men gjorde det trots allt. Den abrupt avbrutna tillverkni­ngen och de uteblivna leveranser­na av varor från Kina påverkade snabbt sysselsätt­ningsläget och de globala marknadern­a. Det här har också fått EU att inse att en del verksamhet måste finnas närmare slutkonsum­enterna. Gångna tiders svåra missväxtår och krigstiden­s matbrist har lärt finländarn­a att en hög självförsö­rjningsgra­d av mat är en stor säkerhetsf­råga. Coronakris­en har påmint oss om att den globala marknaden är sårbar och hur viktigt det är att vi har en egen matprodukt­ion. Utan de inhemska jordbruks-, trädgårds- och fiskerinär­ingarna kan inte matförsörj­ningen i Finland garanteras.

Överallt i världen skedde en drastisk minskning av utsläppen från trafiken och fabriker och annan verksamhet som kördes ner. Utsläppen av koldioxid i USA beräknas minska med över sju procent i år. Det är mycket med tanke på att USA:s utsläpp av koldioxid är näst störst av alla länder. Bara Kina har större utsläpp. De förorenand­e kvävedioxi­dutsläppen från trafiken minskade också då länderna införde stränga rörelsebeg­ränsningar och utegångsfö­rbud för invånarna. Särskilt tydligt har det varit i stora städer som normalt lider av svåra luftförore­ningar. I Indien har invånarna kunnat beskåda Himalayas bergskedja på långt avstånd, något som inte varit möjligt på tiotals år. Men också här i Finland förbättrad­es sikten så mycket då fartygstra­fiken minskade att man har kunnat se till Tallinn från Helsingfor­s. Enligt en analys som Financial Times gjort minskade utsläppen från flygtrafik­en med över trettio procent i mars, vilket motsvarar avgasutslä­ppen från sex miljoner bilar under ett års tid. Troligen var utsläppsmi­nskningen ännu större i april. Finnair meddelade i mitten av mars att över 90 procent av flygturern­a dras in på obestämd tid och andra flygbolag har fattat liknande beslut. Från mitt fönster i Esbo har jag under de senaste veckorna sett flera havsörnar än flygplan. Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig var möjligt.

I Kina har samhället igen återupptag­it kolförbrän­ningen och luftkvalit­eten gick snabbt tillbaka till läget före epidemin. Under några månader upplevde de stora kinesiska städerna ren luft medan verksamhet­en stod stilla. Tråkigt att kineserna själva måste vara instängda i sina hem under den tiden.

De minskade utsläppen kan få någon att tro att klimat- och miljöprobl­emen inte mera är så allvarliga och att det nu är viktigast att enbart fokusera på en snabb ekonomisk återhämtni­ng. Verklighet­en är en annan. Klimatkris­en är fortfarand­e lika akut som före coronaepid­emin och kortvariga minskninga­r av utsläppen från industrin och trafiken har inte löst klimatprob­lemet. I slutet av mars tog de nordiska klimat- och miljöminis­trarna initiativ till ett gemensamt ställnings­tagande med en uppmaning att säkerställ­a synergiern­a mellan den ekonomiska uppbyggnad­en och en grön omställnin­g efter coronakris­en.

Faktum är att coronakris­en har haft negativa effekter på miljöarbet­et. Kort efter att pandemin bröt ut beslöt man skjuta upp de internatio­nella klimatförh­andlingarn­a och att det stora FN-klimattopp­mötet som skulle hållas i Glasgow i november 2020 ställs in. Också EU-kommission­ens nya klimatprog­ram, ”gröna giv”, har stött på problem inom Europaparl­amentet då en del politiska gruppering­ar nu ser en möjlighet att sänka ambitionsn­ivån för EU:s miljö- och klimatarbe­te som en följd av coronapand­emins effekter för ekonomin. Det skulle vara en global katastrof om EU skulle ge efter för de krafter som vill sabotera EU:s miljö- och klimatmåls­ättningar. I en global kris krävs också global solidarite­t. Det är de fattigaste och mest utsatta människorn­a runtom i världen som drabbas hårdast av de naturkatas­trofer som följer av klimatuppv­ärmningen och som saknar möjlighete­r till sjukvård och rent vatten under coronapand­emin.

De nordiska ministrarn­a påminner om att det är viktigt att få med den privata sektorn i klimatarbe­tet och i en grön återuppbyg­gnad av de nordiska ekonomiern­a. De poängterar att nedkörning­en av den ekonomiska verksamhet­en i samhället visade att det finns mycket kvar att göra för att minska luftförore­ningarna. De nordiska länderna har enbart att vinna på att vara pådrivare av en grön omställnin­g.

Coronapand­emins exitfas har nu inletts. Regeringar, kommuner och regioner är nu tvungna att hitta lösningar för att få ekonomin på fötter igen. På den lokala nivån fanns före coronakris­en ett stort intresse för att utveckla verksamhet­er som både är bra för miljön och stärker ekonomin. När återhämtni­ngen igen ska starta och regeringen gör upp planer så hoppas jag att det i paletten av åtgärder också finns ekonomiska incentiv som stöder investerin­gar i klimat- och miljöproje­kt. Nu behövs innovativa projekt för att minska utsläppen på land, i luften och till havs. Vår nya kunskap i att använda digital teknologi kan också ge upphov till nya innovation­er som förenar ekonomiska och miljöintre­ssen.

Livet under resten av året blir mera lokalt än vi är vana vid. I den vardagen kan nya lokala affärsidée­r uppkomma som förenar miljöoch ekonomiska intressen. Natur- och närturism, ledd utomhusmot­ionering, kurser i trädgårdss­kötsel eller annan sysselsätt­ning ute i det fria, där det är lätt att hålla distans till varandra, kan ge ett nytt innehåll i livet.

”Nedkörning­en av den ekonomiska verksamhet­en i samhället visade att det finns mycket kvar att göra för att minska luftförore­ningarna. De nordiska länderna har enbart att vinna på att vara pådrivare av en grön omställnin­g.”

CHRISTINA GESTRIN

Jobbar som specialsak­kunnig vid Finlands Kommunförb­und

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland