Småkrypen backar
Insekterna lider när människan utarmar deras livsmiljöer. Ska vi rädda dem måste vi respektera naturen och hantera dess resurser varsamt i vårt välfärdsbygge. Som snabbmedicin rekommenderar myndigheterna ändå insektshotell och oklippta gräsmattor.
Det går dåligt för insekterna när vi skövlar deras livsmiljöer för vår egen matproduktion. Och ändå är vår matproduktion beroende av insekter. Vi måste lägga om produktionssystem och samhällsstrukturer och beakta den biologiska mångfalden. I väntan på det kan den otåliga slå upp ett insektshotell.
Med sommaren kommer småkrypen, men inte i samma utsträckning som förr. Otaliga insekter är på tillbakagång, även om forskarna tvistar om hur många arter och populationer som kan klassas som hotade.
– Miljontals arter är för dåligt inventerade eller oupptäckta. Därför kan vi inte säga exakt hur illa det står till med insekterna, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Helsingfors universitet.
En studie från 2017 slog fast att biomassan av flygande insekter i skyddsområden hade minskat med över 75 procent på 27 år.
Enligt en studie från i fjol riskerar över 40 procent av världens insektarter att försvinna inom några årtionden, och en studie från i år säger att tillbakagången rentav kan äventyra näringsämnenas kretslopp och pollineringen av skördar och vilda växter.
En studie som nyligen publicerades i Science granskade 166 långtidsundersökningar av insekter på över 1 600 lokaler för att greppa hur utbredd reträtten är och se trender över tid, men hur global den studien än är visar den att vi nästan helt saknar uppgifter för tropikerna och hela södra halvklotet.
– Med tanke på hur många insekter som lever där kan man konstatera att vi helt enkelt inte har en aning om hur det går för merparten av världens insekter, säger Tomas Roslin.
I Europa och Nordamerika där insekterna är bäst utforskade syns att de markbundna insekterna i snitt har minskat med omkring 9 procent per årtionde, räknat i individantal. I gengäld har de insekter som lever i sötvatten ökat med cirka 11 procent per årtionde. Variationerna är stora även mellan närbelägna lokaler.
– Det är hoppingivande att förändringarna är mindre på naturskyddsområden, det visar att bevarandeinsatser kan ge resultat. Det är också positivt att sötvatteninsekterna kan ha ökat tack vare otaliga vattenreningsinsatser, säger Roslin.
Människan dominerar
Tomas Roslin bekymrar sig för att människan ändå har dålig koll på jordens mest mångformiga, talrika och ekologiskt sett viktigaste invånare.
– Om vetenskapen faktiskt kan tvista om huruvida insekternas totala biomassa under min livstid har minskat med tre fjärdedelar eller inte så ligger vi relativt risigt till. Att sakna de uppgifterna är väl ungefär som att flyga ett flygplan som eventuellt står i brand, men inte bry sig om att närmare utreda saken, säger han.
Men trots kunskapsluckor vet forskarna en hel del om insekternas dilemma, som att fjärilar, steklar och skalbaggar generellt hör till de värst drabbade ordningarna bland de landlevande insekterna. Den främsta orsaken till insekternas massiva reträtt är människan. Vi har vikt en allt större del av jordens landyta för högintensivt jordbruk, och därmed berövat insekterna livsmiljöer. Jordbrukskemikalier, främmande arter
och klimatförändringen förvärrar tillbakagången.
– Förut fanns det betande kor på alla gårdar, men i dag är jordbruket storskaligt och industriellt. Betesmarker, ängar och torrängar har försvunnit, kulturlandskapet har förändrats markant de senaste 50–100 åren. Insekternas och de insektsätande fåglarnas tillbakagång speglar landskaps- och miljöförändringarna över tid, säger Roslin.
Mänskligheten enades via en FNkonvention om att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2010, och på nytt till 2020 då vi missade det första målet. Vi missade även det andra, och det toppmöte som skulle staka ut nästa mål har flyttats fram på grund av coronaepidemin.
Samsas med småkrypen
Betydelsen av att hejda tillbakagången har ändå inte minskat. Dyngbaggar, som hör till de insektgrupper som Tomas Roslin forskar i, bryter ner betande djurs avföring och återför näringsämnena till marken. Vildbin pollinerar grödor som människan är beroende av. Jordbruket har intensifierats och kemikaliserats, och skördarna ökat, men paradoxen är att insekterna har tagit stryk, fastän just de behövs för bättre skördar.
– Om alla pollinerare försvann skulle vi inte kunna äta mycket mer än majs, spannmål och några andra vindpollinerade grödor, säger Tomas Roslin.
Samtidigt har miljöförändringarna också gynnat en del arter.
– Är du en insekt som lever på raps har vi precis skapat paradiset för dig.
Insekternas mångfald minskar ändå med mångfalden i livsmiljöer. Människan har reserverat en allt större del av den produktiva landytan för eget behov.
– När vi expanderar och tränger undan alla andra arter är det inget under att det går illa för dem. Vi kan inte ha alltihop för oss själva. Vi måste hitta sätt att samsas med andra arter och erbjuda dem resurser för att de ska kunna dela landskap med oss, säger Roslin.
Det förutsätter hållbarhet som ett kriterium för att bygga välfärd, och det i sin tur tarvar förändringar på systemnivå, och inte bara i jordbruket.
EU talar varmt för hållbarhet, men följetongerna kring neonikotinoider och glyfosat är talande exempel. Beslut skjuts på framtiden och urholkas av nationella undantag, alltmedan insekterna fortsätter att ta stryk.
Hotellkampanj mot matkris
I gengäld erbjuder Jord- och skogsbruksministeriet småskalig snabbmedicin med fokus på hobbyodlare och frivillighet som ledord. Ministeriets kampanj Hyönteishotellit 2020 uppmuntrar trädgårdsentusiaster att slå upp insektshotell på bakgården eller balkongen.
Ministeriet oroar sig för insekternas globala reträtt. ”Utan lämpliga boplatser klarar sig inte pollinerarna och livsmedelsgrödorna försvinner”, heter det i ett pressmeddelande där kanslichefen rentav varnar för en matkris. Insektshotell och oklippta gräsmattor marknadsförs som lösningar. Yle bidrar med kampanjen Pelasta pörriäinen där man kan posta bilder på sina hotellkonstruktioner och jämföra med andras.
En gammal mjölkförpackning och några vasstrån hejdar knappast matkrisen, men Tomas Roslin ser det positiva i initiativet.
– Det har ett värde i sig att öppna ögonen på folk och se vad det innebär att dela landskap med insekter, varför de behövs och hur man aktivt kan skapa nya ställen för insekterna att bygga bo och leta mat, säger han.
Sveriges Lantbruksuniversitet uppmuntrar professionella odlare att etablera blomsterremsor i syfte att locka insekter som ska döda skadeinsekterna.
– Tanken är densamma och handlar om vilka resurser vi ska erbjuda våra pollinerande insekter för att de ska klara sig. Om vi ska spreja mindre kemikalier men ändå hålla skadeinsekterna borta kan vi inte förvänta oss att insekterna ska göra jobbet, om vi inte erbjuder dem mat och ett bo.