Som influensa upphöjt i tio
Andnöd. Hög feber. Diarré. – Det var som influensa upphöjt i tre. Eller tio. Jag har aldrig varit så sjuk, så länge, och aldrig förut hamnat på sjukhus, säger Pekka Lehti två månader efter att ha blivit diagnostiserad med covid-19.
Det tar lång tid att återhämta sig efter att ha drabbats av covid-19 – och i värsta fall lämnar sjukdomen bestående skador i lungorna. Men det finns ännu inte tillförlitliga uppföljande undersökningar.
Pekka Lehti, vältränad triatlet, hann vara sjuk i tio dagar i mars, men då symtomen bara blev värre ringde han coronarådgivningen. Han fick klara direktiv:
– De hörde att jag andades tungt och hostade, så jag fick åka raka vägen till Mejlans med ambulans, säger Lehti.
Det visade sig att Lehti hade både covid-19 och en lunginflammation förorsakad av bakterier. Han fick extra syre, antibiotika och värkmedicin.
– Jag märkte inte ens av syrebristen, förrän de gav extra syre. Efter att ha fått syre var det svårt att klara sig utan, säger han.
Lehti var inlagd i sju dagar. Han klarade sig dock med syrgasbehandlingen.
– Efter två tre dagar sade läkaren att jag statistiskt sett har nått det värsta skedet. Jag slipper intensivavdelningen. Det var mentalt viktigt.
Lehti, 55, är aktiv, har sprungit maraton och kört tre fullånga triathlon. Ett triathlon består av 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling och 42 kilometer löpning. Men då han kom hem var han kraftigt medtagen. Det var tungt att ens promenera. Musklerna hade förtvinat under dryga två veckor av bäddvila och lungornas funktionsförmåga var nedsatt.
– Jag började förbereda mig redan då jag var på sjukhus. Min första promenad utan extra syre var 2 minuter 44 sekunder. Pulsen steg till 110 och jag blev grymt andfådd, säger Lehti, som till sitt yrke är musiker.
– Vikten gick ned med sex kilo. Jag kände mig svag i musklerna och blev andfådd direkt i uppförsbackarna.
Lång konvalescenstid
Det kan ta veckor eller månader att återhämta sig efter en svår lunginflammation. Beroende på hur allvarliga symtomen har varit, kan det ta mycket lång tid att återhämta sig även efter covid-19.
– Vad vi ser är längre vårdperioder än för vanliga bakteriepneumonier, eftersom det inte finns någon specifik medicin mot covid. Det kan ta 1–2 veckor att bli frisk. Krävs det respirator tar det mycket längre tid, säger Catarina Bergström, läkare som specialiserar sig i lungsjukdomar.
– För vem som helst som haft lunginflammation tar det 1–2 månader att återhämta sig, men det är svårt att säga hur länge det tar att återhämta sig efter covid. Det är mycket personligt och beror på i hurdant skick man varit innan man blir sjuk.
Rädslor och oro
Det är påfrestande både mentalt och fysiskt att ligga på sjukhus i flera veckor. Efter att ha varit sängbunden en lång tid är kroppen försvagad, musklerna har försvagats och blodcirkulationen är inte van vid rörelse.
– Det är jättetungt att återhämta sig psykiskt efter en period med intensivvård. Man märker att de som är inlagda har mycket rädslor och oro. Det är en så pass ny sjukdom, säger Bergström.
Det nya coronaviruset påverkar också blodets koagulering, vilket ökar risken för blodproppar. Därför behandlas många patienter med trombosprofylax i 2–4 veckor efter att de kommit hem. Lätt motion minskar också risken för blodpropp.
– Vi skriver ut långa sjukledigheter, för det tar tid att återhämta sig. Vi uppmuntrar folk att röra på sig om de orkar och på det sättet rehabilitera sig själva och sina lungor. Promenader är bra, då man lätt blir andfådd.
Promenader
Efter att ha blivit hemförlovad kontaktade Lehti sin tränare Antti Hagqvist, som själv återhämtat sig efter två omgångar av leukemi. Hagqvist hade goda råd till Lehti.
– Lungorna behöver motion, men det gäller att inte ta i för hårt efter att ha varit sjuk. Jag började med att promenera 10 minuter fyra gånger om dagen. Vi tyckte det var bättre att promenera flera gånger om dagen i korta snuttar, säger Lehti.
– Men lungorna fungerade inte alls som förut. Jag kände ett slags tryck i lungorna och blev lätt andfådd.
Hans kondition förbättrades dock snabbt och han kunde så småningom förlänga promena
derna till 20 minuter och 30 minuter. Efter ett par veckor började han träna muskelkondition med sin egen kroppsvikt. Under helgen prövade han att cykla för första gången sedan han blev sjuk.
– Efter två månader börjar lungorna så småningom att återhämta sig. Men jag är inte helt återställd ännu. Det har bara varit lugn träning. Pulsen har inte fått stiga över 120.
Förändringar i lungorna
Det har bara gått några månader sedan de första fallen av det nya coronaviruset rapporterades i Finland. Det saknas fortfarande långsiktiga uppföljningar av patienter som lidit av covid-19.
– Vi ser hos många covid-patienter inflammationsförändringar i lungbilden. Inte hos alla, men det är vanligt. De som är mest sjuka uppvisar ganska ordentliga fynd, men de blir delvis bättre redan på sjukhuset, och vi vet mera då vi får uppföljningsdata, säger Bergström, som för tillfället arbetar vid coronaavdelningen på Kirurgiska sjukhuset i Helsingfors.
I Kina har det förekommit uppmärksammade rapporter om patienter som uppvisat kraftig ärrbildning i lungorna även efter att ha blivit hemförlovade. Även i dessa fall har det dock handlat om ett kort tidsspann, endast 1–2 månader.
– Därför vet vi inte hur bestående förändringarna är, påverkar de en människas prestationsförmåga, eller ger de över huvud taget symtom, säger Bergström.
Utdragna symtom
Ärrbildningen kan leda till bronkiektasier, som förorsakar bland annat kronisk hosta, slembildning och andfåddhet. Bergström understryker att det är för tidigt att säga om covid-19 kan förorsaka bestående men.
– Vid bakterieförorsakade inflammationer ser vi ärrbildning i lungvävnaden, som inte påverkar personens mående över huvud taget. Det är bara ett fynd. Vi vet ännu inte om covid, säger Bergström.
Det förekommer rapporter om patienter som fortfarande lider av symtom, trots att de redan blivit friskförklarade. Symtomen varierar från torr hosta till sömnlöshet och hjärtklappning. Symtomen kommer och går oförklarligt.
– Man kan ha torr hosta, andnöd, och orkar kanske inte anstränga sig på samma sätt, man blir mera andfådd. Men det gäller alla lunginflammationer. Det är inte specifikt för covid, säger Bergström.
Genetiska faktorer
En fjärdedel av de som överlevde sars 2003 uppvisade förändringar i lungröntgen tolv månader efter att ha blivit friskförklarade. Fastän de flesta hade återfått en lungfunktion inom gränserna för det normala, hade en tredjedel nedsatt fysisk funktionsförmåga. Men forskarna anser att det beror på andra faktorer än lungorna, som att musklerna försvagats. Coronaviruset som förorsakar sars är besläktat med det nya sarscov-2-viruset, men sars leder oftast till allvarligare symtom än covid-19.
Precis som då det gäller själva sjukdomsförloppet vid covid-19, ser det också ut som att återhämtningen varierar från individ till individ. Bakgrundsfaktorer, som ålder, andra sjukdomar och ärftliga faktorer inverkar. Enligt en tvillingstudie som genomförts vid King’s College i London beror variationen i symtomen vid covid-19 till 50 procent på genetiska faktorer.
Helt olika symtom
Pekka Lehti lider inte av några sjukdomar som kunde ha medfört en förhöjd risk för att bli sjuk, han röker inte och dricker sällan alkohol. Men det är fortfarande ett mysterium varför några blir svårt sjuka och andra kommer lindrigt undan.
Ungefär 80 procent av alla som blir smittade är asymtomatiska. Lehtis sambo Baba Lybeck blev smittad, men hade bara lindriga symtom, ont i halsen, muskelvärk och nedsatt smaksinne. Som om hon inte alls haft samma smitta, enligt Lehti.
– Det talades om att man inte behöver vara oroad om man inte tillhör en riskgrupp. Men nästan hälften av dem som hamnat på sjukhus har varit omkring 50 år, säger Pekka Lehti.
Planerar turné
En vecka efter att Lehti blivit hemförlovad uppvisade han fortfarande förhöjda levervärden i ett laboratorieprov, fastän inflammationsvärdena sjunkit. Han ska gå på ytterligare en kontroll på måndag.
– Då får man se om det ser ut att bli permanenta skador i lungorna. Det blir det ofta också av lunginflammation. Men jag har förstått att det kanske inte påverkar prestationsförmågan hemskt mycket. Annars måste jag kompensera det med att skaffa bättre grundkondition, säger Lehti.
Han hade tänkt delta i ett triathlon i Lahtis i juni. Men tävlingen flyttades framåt och också Lehti har ställt in siktet på nästa år. I höst tänker han dock turnera med Dalindèobandet och delta i pjäsen Sontiainen vid teatern Avoimet Ovet.
– Jag tränar inte för något triathlon för tillfället, utan för att återfå min funktionsförmåga, säger han.