Dygn utan dödsfall

Av de finländare som behövt intensivvård för covid-19 har 82 procent varit personer som kanske haft bakomliggande sjukdomar, men ändå varit i gott skick när de smittades. I medeltal har de legat på intensiven i drygt tio dygn.

Statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visade på lördagen att inga nya dödsfall i covid-19 rapporterats under det senaste dygnet. Det betyder att den totala dödssiffran på lördagseftermiddagen fortfarande låg på 306 fall.

Samtidigt rapporterades 31 nya bekräftade fall av coronasmitta. Antalet patienter i intensivvård låg däremot oförändrat på 21 personer, medan antalet personer i sjukhusvård hade sjunkit lite sedan dagen innan och var 104. THL varnar ändå för en möjlig fördröjning i rapporteringen, då alla sjukvårdsdistrikt inte uppdaterar sina uppgifter under helgen.

Många i gott skick före smittan

I den veckorapport som beskriver covid-19-läget i den finska intensivvården kan man se att de flesta av dem som nu har behövt intensivvård på grund av coronavirussmitta var i normalgott skick innan de blev så sjuka att de behövde intensivvård. Av intensivvårdspatienterna har bara 18 procent haft sådana funktionshinder att de inte kunnat ha fysiska arbeten. Resten av dem som behövt intensivvård har varit personer som kan ha haft kroniska sjukdomar, men ändå en normal funktionsförmåga.

Från att smittan landade i Finland till i tisdags har 213 personer med bekräftad covid-19 varit inlagda för intensivvård på något av landets universitets- eller centralsjukhus – de flesta inom Helsingfors och

Nylands sjukvårdsdistrikt. Av dessa intensivvårdspatienter med bekräftad smitta har 69 procent varit män. I 54 procent av fallen har den smittade varit under 60 år.

Sedan den första finländaren togs in för intensivvård för covid-19 har 196 personer skrivits ut från intensivvården. Av dem har 29 personer – alltså 14,8 procent av dem som behövt intensivvård – dött. Av dem som dött hade 52 procent någon kronisk sjukdom, i de flesta fall diabetes eller en lungsjukdom. Var tredje av de döda har haft begränsad fysisk funktionsförmåga.

Bland de patienter som genomlidit sjukdomen, överlevt och skrivits ut från intensiven har vårdtiden i medeltal varit drygt tio dygn, men eftersom en del av dem som behövt en mycket lång intensivvårdsperiod fortfarande ligger på sjukhus är vårdtiden i medeltal för alla insjuknade fortfarande oklar.

Nästan var tionde i dialys

Informationen i den senaste nationella intensivvårdsrapporten bygger på bekräftade uppgifter om 183 patienter. Utifrån den informationen vet man att 70 procent av patienterna i intensivvård behövt respiratorvård; fler än varannan patient har haft så svåra problem med syresättningen att de vårdats i magläge, vilket man gör för att lungorna inte ska pressas ihop extra av patientens eget bukfett. Det man nu vet om intensivvårdspatienterna är att 87 procent av dem haft ett kroppsmasseindex över 25, vilket räknas som övervikt. Enligt den senaste FinTerveys-studien, som bland annat noterar finländarnas vikt, är 68 procent av männen och 58 procent av kvinnorna i Finland överviktiga. Fetma nämndes redan i april som en riskfaktor för svåra symtom vid covid-19. Läkare i både Frankrike och USA noterade då denna koppling mellan vikt och symtom på olika intensivvårdsavdelningar.

Av de finska intensivvårdspatienterna har 8 procent behövt dialysvård, alltså hjälp av maskiner som fungerar som konstgjord njure.

Under den senaste veckan har fem nya smittfall per 100 000 invånare bekräftats i Finland. Det är nästan hälften färre än veckan innan, då antalet fall var nio per 100 000 invånare. Antalet konstaterat tillfrisknade närmar sig nu 5 000. Alla siffror kan ändå komma att justeras på grund av eftersläpning i rapporteringen, säger man på THL.

Uppgifterna om intensivvården kommer ur veckorapporten Tehohoidon tilannekuva: COVID-19 teho-osastoilla (Lägesrapport om intensivvården: COVID-19 på intensivvårdsavdelningarna). Rapporten är daterad den 20 maj 2020 och sammanställd vid universitetssjukhuset i Kuopio.