Barndomshemmet i Brunnsparken
I min barndom fanns det ett antal trähus i Brunnsparken och jag bodde mina första år i ett sådant. Adressen var Östra Brunnsparken 11 och det låg just nedanför nuvarande amerikanska ambassaden. Det klarade sig med knapp nöd under kriget och köptes sedan av amerikanerna och revs för att inte skymma deras utsikt över havet.
Det var ett vitmålat hus i två våningar och hade en i sig intressant historia. Det byggdes 1897 av Werner Söderhjelm och hade två ateljéer som egentligen var avsedda för konstnärerna Albert Edelfelt och Eero Järnefelt. Edelfelt flyttade av någon orsak aldrig in och det var just den bostaden som min far hyrde. Han var god vän med minister Johan Otto Söderhjelm, som då var husvärd.
Huset, eller villan som man sade på den tiden, var typiskt för sin tid. Det fanns elektriska ljus och rinnande, kallt vatten. Huset hade vedeldning, hett vatten värmde man på köksspisen, men det fanns också en varmvattenberedare i koppar i badrummet. Avloppsvattnet leddes direkt ut i havet nedanför. Vid ostliga vindar med åtföljande lågvatten kunde man se kloakrören av trä sticka ut i strandkanten. Så var det i hela Brunnsparken, och när vinden låg på blåste lukten rakt in i husen.
Själva bostaden var rymligt och trevlig, men rätt dragig och kall, åtminstone om vintern. Det stora vardagsrummet i andra våningen, själva ateljén, var fyra meter högt – ni kan tänka vilka julgranar vi hade. Jag har ett minne av att vi trivdes bra och jag hade dessutom en god vän i huset, en son till professor Harald Kyrklund, uppfinnare av gengasen.
I slutet av 1930-talet flyttade vi till Östra Brunnsparken 3, till huset som ligger bredvid det så kallade Marmorpalatset. Det var för sin tid en hypermodern bostad, med varmvatten, hiss, gaseld och centralstyrt isskåp i köket och ett badrum med någonting så kontinentalt som en bidé. Visst var den en nyhet för mig, men jag var ändå inte så ovetande som engelsmannen som hyrde bostad i Paris. När han såg bidén frågade han: Oh, that is for to wash the baby? Husvärden svarade: Non monsieur, it is for to wash the baby out! Jag för min del ansåg att bidén var perfekt att tvätta fötterna i.
Efter bostäderna i Brunnsparken har jag bott i Hertonäs och trivdes utmärkt där, och nu bor jag i Sandviken och trivs ännu bättre. Men i mitt hjärta, där saknar jag ändå Brunnsparken!