Experiment räddar inte Sveriges ekonomi
”Exporten i Sverige och Finland minskar troligtvis med åtminstone 10–11 procent i år.”
Jämfört med andra länder i Norden har Sverige inte infört lika hårda smittskyddsrestriktioner. Hela världen har förundrat sig över svenskarna som hänger på restauranger och terrasser när resten av världen sitter bunkrade inomhus. Korttransaktionsdata visar också att vissa branscher i Sverige inte har tappat lika mycket i omsättning som i andra länder. Totalt sett minskade omsättningen i de nordiska länderna i slutet av mars (vecka 14) med omkring 20 procent jämfört med samma period förra året. Fallet var något mindre i Sverige än i de andra nordiska länderna, vilket bland annat beror på att exempelvis restaurangbranschen tappade mindre.
Korttransaktionsdata pekar dock på stora fall i omsättningen i samtliga nordiska länder, särskilt i vissa branscher. Inom flygbranschen och reserelaterade tjänster är i princip hela omsättningen utraderad i mars och april. Däremot ökar omsättningen inom dagligvaruhandeln och elektronikbutiker. I samtliga länder pekar transaktionsdata på en viss förbättring i slutet av april.
Men nedgången i handeln är en sak, hela samhällsekonomin en annan. När krisen nu slår till fullt ut på globala handeln är också svensk ekonomi sårbar jämfört med övriga länder i Norden.
Framöver kommer fallet i global handel att påverka samtliga nordiska länder i stor utsträckning, men mest Finland och Sverige. Världshandelsorganisationen räknar med att global varuhandel minskar med 13 procent i år. Både Finland och Sverige har en exportmix som påverkas i stor utsträckning när den globala efterfrågan faller. Stora delar av maskinindustriexporten och fordonsindustrin väntas falla kraftigt, något som produktionssiffror i Tyskland för mars vittnar om. Tjänsteexporten utgör dessutom 30–40 procent av exporten i de nordiska länderna, vilken sannolikt påverkas mer jämfört med tidigare kriser på grund av de omfattande reserestriktionerna. Exporten i Sverige och Finland minskar troligtvis med åtminstone 10–11 procent i år.
Arbetsmarknaden är hårt drabbad i alla nordiska länder, men Finland är det land som hittills sett minst effekter på arbetsmarknaden. Stor arbetskraftsbrist före krisen kan ha påverkat situationen då arbetsgivare gör allt för att hålla fast vid kunnig arbetskraft, men också det välfungerande och etablerade permitteringssystemet har gett bättre flexibilitet än i många andra länder. I Sverige fanns inget motsvarande system och ett lönestödssystem byggdes upp med brådskande tidtabell. Speciellt vetskapen om att det finska systemet inte är en krisåtgärd utan en permanent konstruktion har gett arbetsgivare trygghet att hålla fast vid personal med hopp om att inte alls behöva permittera eller säga upp, medan det i många länder troligtvis sagts upp och permitterats framtungt.
Så även om statistiken inte är fullt jämförbar finns det tydliga indikationer på att Sverige med mindre restriktioner, inte ser ut att komma lindrigare undan än övriga Norden. Danmark med sin stora läkemedelsoch livsmedelsindustri ser däremot ut att vara det nordiska land som på många sätt kan skonas mest av den kris vi just nu befinner oss i.